Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430004
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 12 maj 2017
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Medsökande: Estelle Ågren
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish dairy herds, for the benefit of the hygienic quality of milk, calf health, environmental and public health. The project is a PhD project in three parts: 1. Further development of testing strategies for salmonella in Swedish dairy herds, 2. Identification of factors increasing the risk of salmonella infection in Swedish dairy herds and 3. Evaluation of costs for salmonella eradication in Swedish dairy herds. Funding is requested for completion of the project so that the results will be useful for farmers and veterinary authorities. The project will be finalised in 2016.

Det sökta projektet är en fortsättning och avslutning av ett SLF-finansierat projekt som bedrivs för att utveckla effektiva strategier för påvisande av salmonella, förebyggande av salmonellainfektion och kostnadseffektivisering av salmonellabekämpning, i svenska mjölkbesättningar. Syftet är att minska salmonellaförekomsten i svenska mjölkbesättningar, till nytta för mjölkens hygieniska kvalitet, kalvhälsan, miljön och människors hälsa. Projektet är ett doktorandprojekt i tre delar: 1. Vidareutveckling av teststrategier för salmonella i svenska mjölkbesättningar, 2. Identifiering av faktorer som ökar risken för salmonellainfektion i dagens svenska mjölkbesättningar och 3. Utvärdering av kostnader för bekämpning av salmonella i svenska mjölkbesättningar. Medels söks för fullföljande av projektet så att resultaten blir användbara för lantbrukare och veterinära myndigheter. Detta kommer kunna ske 2016.

Projektets syfte var att ge ett vetenskapligt underlag för den framtida salmonellakontrollen i svenska nötbesättningar.
Tankmjölksscreening bekräftade låg förekomst bland svenska mjölkbesättningar, med geografiska kluster. Positivt status var associerat med lokal prevalens. Lokal spridning tycks spela stor roll och en bred biosäkerhetsstrategi är motiverad för salmonella. Besättningar som var positiva för S. Dublin var större, och besättningsstorlek var i sin tur knutet till inhysning och skötselrutiner som kan påverka salmonellaförekomsten.
Medelkostnaden för bekämpning i en besättning var 0,49 milj euro/4,60 milj SEK. Större besättningar och längre restriktionsperioder gav högre kostnader.
Utvärdering av olika teststrategier visade att en besättnings initiala risk för salmonella har betydelse för vilken provtagningsstrategi som bör väljas för olika syften. Upprepade provtagningar gav högre detektionsförmåga men provtagning i lågriskbesättningar var inte kostnadseffektivt.

Syftet med den svenska salmonellakontrollen är att livsmedel från svensk djurproduktion ska vara salmonellafria. Kontrollen omfattar hela kedjan från
jord till bord, liksom alla djurslag och alla typer av salmonella. Alla djurbesättningar där salmonella påvisas beläggs med restriktioner och krav på åtgärder, för att få bort salmonella från besättningen. Syftet med dessa studier var att skapa underlag för kostnads-effektivisering av övervakningen och kontrollen av salmonella i svenska mjölkbesättningar.
Resultat från en tankmjölksundersökning användes för att undersöka förekomsten av salmonella bland mjölkbesättningar och om det fanns statistiska samband mellan salmonellaförekomst och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som besvarades av mjölkföretagare. Undersökningen bekräftade en låg förekomst av salmonella bland svenska mjölkbesättningar i hela landet, utom på Öland. Besättningar med salmonellainfektion hade oftare närliggande besättningar med salmonellainfektion. Sambandet var starkare för besättningar med den nötkreatursbundna Salmonella Dublin, än för andra typer av salmonella. Detta tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för Salmonella Dublin. Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Slutsatsen blev att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder. I ett område med många smittade besättningar är det också viktigt med en gemensam insats, eftersom en besättning som har kvar smittan riskerar att smitta andra. Infektion med Salmonella Dublin var vanligare i större besättningar och besättningsstorlek hade i sin tur samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete. Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Några förutsättningar och skötselfaktorer var vanligare på Öland än i övriga delar av Sverige, t.ex. sambete med djur från flera besättningar och dessutom såg mjölkföretagare på Öland mer sjöfåglar på betesmarkerna. I teorin kan dessa faktorer bidra till den högre salmonellaförekomsten på Öland, men det kunde inte fastställas statistiskt i den här undersökningen.
Kostnaderna under spärrperioden, för det hundratal besättningar som varit spärrade under tidsperioden 1999–2013, var i medeltal 4,60 miljoner SEK, med ett mittvärde på 1,06 miljoner SEK och ett spann från tiotusen SEK till 41 miljoner SEK per besättning. Större besättningar och besättningar med längre restriktionstider hade högre kostnader.
I en av studierna undersöktes informationsvärdet av olika provtagningskombinationer för salmonellaundersökning. I områden med mycket låg salmonellaförekomst bidrar salmonellaprovtagning endast med mycket lite information. I områden med hög förekomst däremot, bidrar en salmonellaprovtagning till en betydligt högre säkerhet att besättningen inte är infekterad, om analyserna är negativa. Resultaten från studien kan användas för att välja hur man ska ta prover, t.ex. för övervakning eller inför djurinköp.
Sammanfattningsvis behöver man jobba på bred front med smittskydd för att förebygga salmonella. Det är risk att en infekterad besättning sprider smitta till närliggande besättningar, även om inte direkta djurkontakter förekommer. Det är därför viktigt med kollektiva insatser i områden där det finns flera infekterade besättningar. Salmonella Dublin är anpassad till nötkreatur och går sannolikt att utrota från svenska nötkreatursbesättningar, vilket långsiktigt skulle innebära kostnadsbesparingar för både stat och djurägare, och dessutom minska djurlidande orsakat av denna infektion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress