Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430004
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 12 maj 2017
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Medsökande: Estelle Ågren
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish dairy herds, for the benefit of the hygienic quality of milk, calf health, environmental and public health. The project is a PhD project in three parts: 1. Further development of testing strategies for salmonella in Swedish dairy herds, 2. Identification of factors increasing the risk of salmonella infection in Swedish dairy herds and 3. Evaluation of costs for salmonella eradication in Swedish dairy herds. Funding is requested for completion of the project so that the results will be useful for farmers and veterinary authorities. The project will be finalised in 2016.

Det sökta projektet är en fortsättning och avslutning av ett SLF-finansierat projekt som bedrivs för att utveckla effektiva strategier för påvisande av salmonella, förebyggande av salmonellainfektion och kostnadseffektivisering av salmonellabekämpning, i svenska mjölkbesättningar. Syftet är att minska salmonellaförekomsten i svenska mjölkbesättningar, till nytta för mjölkens hygieniska kvalitet, kalvhälsan, miljön och människors hälsa. Projektet är ett doktorandprojekt i tre delar: 1. Vidareutveckling av teststrategier för salmonella i svenska mjölkbesättningar, 2. Identifiering av faktorer som ökar risken för salmonellainfektion i dagens svenska mjölkbesättningar och 3. Utvärdering av kostnader för bekämpning av salmonella i svenska mjölkbesättningar. Medels söks för fullföljande av projektet så att resultaten blir användbara för lantbrukare och veterinära myndigheter. Detta kommer kunna ske 2016.

Projektets syfte var att ge ett vetenskapligt underlag för den framtida salmonellakontrollen i svenska nötbesättningar.
Tankmjölksscreening bekräftade låg förekomst bland svenska mjölkbesättningar, med geografiska kluster. Positivt status var associerat med lokal prevalens. Lokal spridning tycks spela stor roll och en bred biosäkerhetsstrategi är motiverad för salmonella. Besättningar som var positiva för S. Dublin var större, och besättningsstorlek var i sin tur knutet till inhysning och skötselrutiner som kan påverka salmonellaförekomsten.
Medelkostnaden för bekämpning i en besättning var 0,49 milj euro/4,60 milj SEK. Större besättningar och längre restriktionsperioder gav högre kostnader.
Utvärdering av olika teststrategier visade att en besättnings initiala risk för salmonella har betydelse för vilken provtagningsstrategi som bör väljas för olika syften. Upprepade provtagningar gav högre detektionsförmåga men provtagning i lågriskbesättningar var inte kostnadseffektivt.

Syftet med den svenska salmonellakontrollen är att livsmedel från svensk djurproduktion ska vara salmonellafria. Kontrollen omfattar hela kedjan från
jord till bord, liksom alla djurslag och alla typer av salmonella. Alla djurbesättningar där salmonella påvisas beläggs med restriktioner och krav på åtgärder, för att få bort salmonella från besättningen. Syftet med dessa studier var att skapa underlag för kostnads-effektivisering av övervakningen och kontrollen av salmonella i svenska mjölkbesättningar.
Resultat från en tankmjölksundersökning användes för att undersöka förekomsten av salmonella bland mjölkbesättningar och om det fanns statistiska samband mellan salmonellaförekomst och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som besvarades av mjölkföretagare. Undersökningen bekräftade en låg förekomst av salmonella bland svenska mjölkbesättningar i hela landet, utom på Öland. Besättningar med salmonellainfektion hade oftare närliggande besättningar med salmonellainfektion. Sambandet var starkare för besättningar med den nötkreatursbundna Salmonella Dublin, än för andra typer av salmonella. Detta tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för Salmonella Dublin. Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Slutsatsen blev att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder. I ett område med många smittade besättningar är det också viktigt med en gemensam insats, eftersom en besättning som har kvar smittan riskerar att smitta andra. Infektion med Salmonella Dublin var vanligare i större besättningar och besättningsstorlek hade i sin tur samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete. Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Några förutsättningar och skötselfaktorer var vanligare på Öland än i övriga delar av Sverige, t.ex. sambete med djur från flera besättningar och dessutom såg mjölkföretagare på Öland mer sjöfåglar på betesmarkerna. I teorin kan dessa faktorer bidra till den högre salmonellaförekomsten på Öland, men det kunde inte fastställas statistiskt i den här undersökningen.
Kostnaderna under spärrperioden, för det hundratal besättningar som varit spärrade under tidsperioden 1999–2013, var i medeltal 4,60 miljoner SEK, med ett mittvärde på 1,06 miljoner SEK och ett spann från tiotusen SEK till 41 miljoner SEK per besättning. Större besättningar och besättningar med längre restriktionstider hade högre kostnader.
I en av studierna undersöktes informationsvärdet av olika provtagningskombinationer för salmonellaundersökning. I områden med mycket låg salmonellaförekomst bidrar salmonellaprovtagning endast med mycket lite information. I områden med hög förekomst däremot, bidrar en salmonellaprovtagning till en betydligt högre säkerhet att besättningen inte är infekterad, om analyserna är negativa. Resultaten från studien kan användas för att välja hur man ska ta prover, t.ex. för övervakning eller inför djurinköp.
Sammanfattningsvis behöver man jobba på bred front med smittskydd för att förebygga salmonella. Det är risk att en infekterad besättning sprider smitta till närliggande besättningar, även om inte direkta djurkontakter förekommer. Det är därför viktigt med kollektiva insatser i områden där det finns flera infekterade besättningar. Salmonella Dublin är anpassad till nötkreatur och går sannolikt att utrota från svenska nötkreatursbesättningar, vilket långsiktigt skulle innebära kostnadsbesparingar för både stat och djurägare, och dessutom minska djurlidande orsakat av denna infektion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress