Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430004
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 12 maj 2017
Huvudsökande: Susanna Sternberg Lewerin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanna.sternberg-lewerin@slu.se
Telefon: 018-674347
Medsökande: Estelle Ågren
Beviljade medel: 1 370 000 SEK

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish dairy herds, for the benefit of the hygienic quality of milk, calf health, environmental and public health. The project is a PhD project in three parts: 1. Further development of testing strategies for salmonella in Swedish dairy herds, 2. Identification of factors increasing the risk of salmonella infection in Swedish dairy herds and 3. Evaluation of costs for salmonella eradication in Swedish dairy herds. Funding is requested for completion of the project so that the results will be useful for farmers and veterinary authorities. The project will be finalised in 2016.

Det sökta projektet är en fortsättning och avslutning av ett SLF-finansierat projekt som bedrivs för att utveckla effektiva strategier för påvisande av salmonella, förebyggande av salmonellainfektion och kostnadseffektivisering av salmonellabekämpning, i svenska mjölkbesättningar. Syftet är att minska salmonellaförekomsten i svenska mjölkbesättningar, till nytta för mjölkens hygieniska kvalitet, kalvhälsan, miljön och människors hälsa. Projektet är ett doktorandprojekt i tre delar: 1. Vidareutveckling av teststrategier för salmonella i svenska mjölkbesättningar, 2. Identifiering av faktorer som ökar risken för salmonellainfektion i dagens svenska mjölkbesättningar och 3. Utvärdering av kostnader för bekämpning av salmonella i svenska mjölkbesättningar. Medels söks för fullföljande av projektet så att resultaten blir användbara för lantbrukare och veterinära myndigheter. Detta kommer kunna ske 2016.

Projektets syfte var att ge ett vetenskapligt underlag för den framtida salmonellakontrollen i svenska nötbesättningar.
Tankmjölksscreening bekräftade låg förekomst bland svenska mjölkbesättningar, med geografiska kluster. Positivt status var associerat med lokal prevalens. Lokal spridning tycks spela stor roll och en bred biosäkerhetsstrategi är motiverad för salmonella. Besättningar som var positiva för S. Dublin var större, och besättningsstorlek var i sin tur knutet till inhysning och skötselrutiner som kan påverka salmonellaförekomsten.
Medelkostnaden för bekämpning i en besättning var 0,49 milj euro/4,60 milj SEK. Större besättningar och längre restriktionsperioder gav högre kostnader.
Utvärdering av olika teststrategier visade att en besättnings initiala risk för salmonella har betydelse för vilken provtagningsstrategi som bör väljas för olika syften. Upprepade provtagningar gav högre detektionsförmåga men provtagning i lågriskbesättningar var inte kostnadseffektivt.

Syftet med den svenska salmonellakontrollen är att livsmedel från svensk djurproduktion ska vara salmonellafria. Kontrollen omfattar hela kedjan från
jord till bord, liksom alla djurslag och alla typer av salmonella. Alla djurbesättningar där salmonella påvisas beläggs med restriktioner och krav på åtgärder, för att få bort salmonella från besättningen. Syftet med dessa studier var att skapa underlag för kostnads-effektivisering av övervakningen och kontrollen av salmonella i svenska mjölkbesättningar.
Resultat från en tankmjölksundersökning användes för att undersöka förekomsten av salmonella bland mjölkbesättningar och om det fanns statistiska samband mellan salmonellaförekomst och en besättnings geografiska läge, omgivande djurtäthet, närliggande besättningar med salmonellainfektion, djurinköp och besättningsstorlek. Ytterligare uppgifter om tänkbara riskfaktorer för salmonella samlades in via en enkät som besvarades av mjölkföretagare. Undersökningen bekräftade en låg förekomst av salmonella bland svenska mjölkbesättningar i hela landet, utom på Öland. Besättningar med salmonellainfektion hade oftare närliggande besättningar med salmonellainfektion. Sambandet var starkare för besättningar med den nötkreatursbundna Salmonella Dublin, än för andra typer av salmonella. Detta tyder på att lokal spridning av salmonella mellan besättningar har betydelse, särskilt för Salmonella Dublin. Specifika orsaker till denna lokala spridning kunde inte fastställas statistiskt. Slutsatsen blev att det är bäst att jobba med smittskydd på bred front för att förebygga salmonella, hellre än att begränsa sig till enstaka åtgärder. I ett område med många smittade besättningar är det också viktigt med en gemensam insats, eftersom en besättning som har kvar smittan riskerar att smitta andra. Infektion med Salmonella Dublin var vanligare i större besättningar och besättningsstorlek hade i sin tur samband med typ av uppstallning och ett flertal skötselfaktorer. Till exempel var lösdrift vanligare i större besättningar, liksom gruppkalvningsboxar, körbart foderbord och högre djurtäthet på bete. Dessa faktorer kan öka risken för att salmonella blir kvar i en besättning över längre tid. Några förutsättningar och skötselfaktorer var vanligare på Öland än i övriga delar av Sverige, t.ex. sambete med djur från flera besättningar och dessutom såg mjölkföretagare på Öland mer sjöfåglar på betesmarkerna. I teorin kan dessa faktorer bidra till den högre salmonellaförekomsten på Öland, men det kunde inte fastställas statistiskt i den här undersökningen.
Kostnaderna under spärrperioden, för det hundratal besättningar som varit spärrade under tidsperioden 1999–2013, var i medeltal 4,60 miljoner SEK, med ett mittvärde på 1,06 miljoner SEK och ett spann från tiotusen SEK till 41 miljoner SEK per besättning. Större besättningar och besättningar med längre restriktionstider hade högre kostnader.
I en av studierna undersöktes informationsvärdet av olika provtagningskombinationer för salmonellaundersökning. I områden med mycket låg salmonellaförekomst bidrar salmonellaprovtagning endast med mycket lite information. I områden med hög förekomst däremot, bidrar en salmonellaprovtagning till en betydligt högre säkerhet att besättningen inte är infekterad, om analyserna är negativa. Resultaten från studien kan användas för att välja hur man ska ta prover, t.ex. för övervakning eller inför djurinköp.
Sammanfattningsvis behöver man jobba på bred front med smittskydd för att förebygga salmonella. Det är risk att en infekterad besättning sprider smitta till närliggande besättningar, även om inte direkta djurkontakter förekommer. Det är därför viktigt med kollektiva insatser i områden där det finns flera infekterade besättningar. Salmonella Dublin är anpassad till nötkreatur och går sannolikt att utrota från svenska nötkreatursbesättningar, vilket långsiktigt skulle innebära kostnadsbesparingar för både stat och djurägare, och dessutom minska djurlidande orsakat av denna infektion.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Optimering av reproduktiv effektivitet hos mjölkkor genom förbättring av spermiekvaliteten inför artificiell insemination
Jane Morrell, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1330039 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The purpose of the proposed project is to improve sperm quality in bull semen doses for artificial insemination (AI), in an effort to reverse the trend towards declining fertility seen in dairy cattle worldwide. The content of reactive oxygen species (ROS) will be analysed in semen samples from …

Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie
Gittan Gröndahl, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 …

Läs mer

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Långsiktigt hållbara produktionssystem för ekologist kycklingkött – Effekt av avelsmaterial och produktionsmiljö på produktivitet, djurvälfärd och miljöbelastning
Anna Wallenbeck, SLU

Projektnummer: H1343143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

The goal of this interdisciplinary research project is to contribute with knowledge to a sustainable development of organic broiler production in Sweden. With the starting point in current conditions, the project aims to analyse and manage future challenges for organic broiler producers. The aim in …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress