Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Smärta - bedömning och behandling hos häst

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047169
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Lena Olsén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lena.Olsen@slu.se
Telefon: 018-673176
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Syftet var att öka kunskapen om smärtlindring till häst samt hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig. Metadon studerades som enda behandling och i kombination med de sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Försöket var en randomiserad, placebokontrollerad och blindad studie med cross over-design. Metadon ökade kortisolhalten i plasma. Kortisol är därför en olämplig markör för att utvärdera smärta vid metadonbehandling. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och en kortvarig analgesi som förlängdes i kombination med detomidin. Farmakokinetiken påverkades dock inte av de sederande läkemedlen. Analgesi skulle kunna upprätthållas med infusion eller möjligen förlängas med samtidig behandling med detomidin. En positiv kombinationseffekt var att både med acepromazin eller detomidin upphörde metadons exiterande effekt. Dessvärre minskade andningsfrekvensen, vilket inte var fallet vid analgetiska koncentrationer av enbart metadon.

Projektet syftar till att få bättre kunskaper om smärtlindring till häst. Att ge rätt läkemedel, i rätt doser och vid rätt tillfälle för att bota eller lindra sjukdom och samtidigt undvika biverkningar i möjligaste mån ger ökad välfärd åt det behandlade djuret. För att kunna fastställa rätt dos och rätt doseringsintervall krävs kunskap om hur läkemedlet tas upp, omsätts och utsöndras (farmakokinetik) och även kunskap om läkemedlets effekt hos just arten häst då det förekommer stora artskillnader. Det är även viktigt att veta hur markörer som används för smärtbedömning påverkas av läkemedlen i sig.
Det finns olika system exempelvis tryck eller värme för en standardiserad smärtbedömning. Djuret undviker/reagerar på smärtan och då kan effekten av det smärtstillande läkemedlet mätas genom att djuret reagerar först efter en längre tid/starkare smärta. För effektiv smärtlindring krävs även kunskap om de läkemedelskoncentrationer i blodet som ger den önskade effekten
Vi har undersökt den smärtstillande opioiden metadon både som enda behandling och i kombination med de vanligt förekommande sederande preparaten acepromazin eller detomidin. Åtta friska hästar genomgick samtliga fyra behandlingar. (Försöket var godkänt av djuretisk nämnd.) Behandlingarna var metadon, metadon + acepromazin, metadon + detomidin och fysiologisk koksalt som kontroll. Smärtbedömning utfördes med hjälp av en fjärrkontrollerad värmeprob som placeras mot på hästens (rakade) hud. Proben värms till en maximal temperatur och är utformad för snabb avkylning för att inte orsaka vävnadsskada. Hästarna reagerar genom exempelvis hudryckning eller genom att vända huvudet mot proben. Vid reaktion stängs värmen av och temperaturen noteras.
Halter av metadon, hämatokrit och kortisol analyserades från blodprover. Även andningsfrekvens och beteenden observerades.
Farmakokinetisk analys av metadondata och utvärdering av effekten av värmeproben visade att metadon intravenöst hade en snabb halveringstid (drygt 1 timme) och gav en kortvarig smärtlindring som förlängdes när hästarna samtidigt behandlades med detomidin. Kinetiken av metadon påverkades inte av detomidin eller acepromazin. För metadon sågs vissa exiterande beteenden som ökad aktivitet av födosök, av att slicka, nicka, svansvift och skrap med framhov. Vid kombinations-behandlingarna blev de dåsiga då de snarkade, nickade och lutade sig mot vägg eller krubba. Metadon gav en ökning av kortisol i plasma men påverkade inte hämatokrit. Både ökning av kortisol och hämatokrit används som markörer vid smärtbedömning.
Våra slutsatser av studien är att kortisol som markör för stress eller smärta vid metadonbehandling inte bör användas. Metadon intravenöst har en snabb halveringstid och kortvarig analgesi som skulle kunna upprätthållas med kontinuerlig tillförsel. Kombinationsbehandling med detomidin kan förlänga analgesin. Ett observandum är dock att hästarnas andningsfrekvens gick ner vid kombinationsbehandlingarna både med detomidin eller acepromazin. Vid analgetiska plasmakoncentrationer av enbart metadon sågs ingen effekt på andningsfrekvensen. En fördel med kombinationsbehandlingarna var att metadons exciterande effekt upphörde.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress