Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Småskalig uppgradering av Biogas

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040133
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 6 mars 2012
Huvudsökande: Michael Mc Cann
Organisation: Vattenfall Power Consultant
E-postadress: michael.mccann@vattenfall.com
Telefon: 0317746959
Beviljade medel: 94 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Småskalig uppgradering och förädling av biogas är en rapport som syftar till att sammanställa kunskapsläget inom småskalig biogasuppgradering. Projektet har tillkommit i samverkan med Agroväst och Energigården och finansierats av Stiftelsen för Lantbruksforskning, Västra Götalandsregionen och Jordbruksverket. Tillgänglig teknik för småskalig uppgradering har undersökts utifrån teknisk och ekonomisk synvinkel. En ekonomisk jämförelse har gjorts och produktionskostnad för uppgraderad biogas har uppskattats för olika rågasflöden. Arbetet rymmer även information kring biogasproduktion, uppgradering i stort samt en jämförelse mellan flytande biogas, DME och Ecopar-diesel.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Småskalig biogasuppgradering är ett högaktuellt ämne och klimatneutral metangas som drivmedel ett naturligt steg mot en fossiloberoende transportsektor. Vilka tillgängliga uppgraderingstekniker är lämpliga för småskalig uppgradering och hur stor investering krävs?

Biogas
Biogas produceras genom att organiskt material, t.ex. gödsel och slakteriavfall, rötas i en uppvärmd rötkammare. Rötkammaren rörs om för att få jämn gasproduktion. Biogasen som bildas består främst av metan, koldioxid och vattenånga. Rågasen innehåller ofta även vissa föroreningar, t.ex. svavelväten och kiselföreningar. Rötkammaren matas kontinuerligt med nytt material och biogasen leds ut från toppen av rötkammaren. Kvar blir nedbrutet material, s.k. rötrest (eller biogödsel) som används som gödsel.

Biogas kan användas som bränsle i en stationär motor för att producera värme och el som sedan säljs eller används på gården. Detta är den vanligaste användningen av biogas från rötning i Sverige idag. Biogasen kan även användas som drivmedel till fordon, men då måste den förädlas efter att den lämnat rötkammaren. Denna förädling kallas vanligen uppgradering.

Småskalig uppgradering
Småskalig uppgradering innebär förädling av biogas från rötkammare som har ett biogasflöde på 100 Nm3/h eller mindre. Detta motsvarar en årlig energiproduktion på upp till c:a 5 GWh. Jämförelsevis kan nämnas att en gård med gödsel från 300 mjölkkor kan ha en årlig biogasproduktion på 2-3 GWh, eller 40-60 m3 biogas per timme.

Uppgraderingstekniker och kostnader
Idag finns tre tekniker för småskalig uppgradering tillgängliga på marknaden: vattenskrubberteknik, PSA-teknik och membranteknik. Dessa tillhandahålls av följande 6 företag: Air Liquide, Biorega, DMT, Metener, Molecular Gate och TUW. Uppgraderingsteknik och ungefärligt investeringskostnad (exkl. moms) för två system på 40 respektive 100 m3 biogas per timme finns i tabellen neran:

Uppgraderingsteknik Investering MSEK, (40 m3 biogas/h) Investering MSEK, (100 m3 biogas/h)
Vattenskrubber 3,5 5
PSA 3 3
Membranteknik 4 5

I rapporten illustrerars hur mycket det kostar att producera uppgraderad biogas, från rötning till färdig komprimerad metangas. I kostnaderna ingår produktionskostnad för biogas, uppgraderingskostnader inklusive investering, drift, montering, besiktning och tillståndsprocess, kostnad för en liten högtryckskompressor och energiåtgång vid kompressorarbete samt kostnad för ett litet gaslager. Den sammantagna kostnaden är utslagen på antal kWh gas som produceras per år och jämförs med 80 % av genomsnittspriset för bensin och diesel 2011.

Anledningen till att produktionspriset jämförs med 80 % av de fossila drivmedelspriserna är att de sista 20 procenten utgör den ungefärliga prisskillnad som krävs för att konsumenter skall välja ett gasfordon framför ett som drivs med fossila drivmedel.
Publik försäljning av biogas som drivmedel innebär merkostnader i form av en publik tankstation, kostnader motsvarande c:a 0,2-0,35 kr/kWh. En sådan investering är svår att bära för en småskalig biogasproducent. Därför är det viktigt att gårdsanläggningen själv kan utnyttja drivmedlet eller sälja det till en lokal kundkrets som kan tanka med s.k. ”långsamtankning”.

Flytande biogas, DME och Ecopar-diesel
Det är önskvärt att biogasen skall kunna omvandlas till ett flytande drivmedel för att enklare kunna transporteras. Rapporten jämför omvandling av småskaligt producerad biogas till olika flytande drivmedel. Slutsatsen är att flytande/kondenserad biogas är det enda flytande drivmedlet som har potential att kunna framställas ur småskaligt producerad biogas.

Framställning av DME och Ecopar-diesel kräver utrustning i industriell skala och processerna är betydligt mer komplicerade och mer energikrävande är framställningen av flytande biogas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress