Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160210
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2017
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar rotrötans utveckling genom starkast samband mellan DNA-mängd av C. destructans och visuell sjukdomsgradering. Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Thermo Seed - behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Skillnaden mellan platser var av störst betydelse. Fält där vall odlats intensivt hade högre angreppsgrad av rotröta jämfört med fält där vall odlats mer sällan. För att minska sjukdomsangreppen av rotröta i rödklöver krävs ett helt nytt sortmaterial, andra baljväxtarter eller en större variation i växtföljden.

DNA-analyser avslöjar svampen bakom rotröta i rödklöver
Rödklöver är en viktig proteingröda i mjölkproduktionen och en bärande komponent i slåttervallar. Under många år har odlare upptäckt att uthålligheten hos rödklöver är svag och inventeringar som gjorts visar infektion av rotröta redan insåningsåret. Rödklöverplantorna försvagas när ett komplex av olika svampar som finns i jorden infekterar och växer inuti roten. För att förstå hur vi ska förbättra uthålligheten och kunna producera närodlat protein av hög kvalitet behöver vi lära oss mer om dessa svampar som lever ett dolt liv inuti rötterna. Vi ville ta reda på när svamparna infekterar roten och hur de utvecklas under vallåren. Vi ville också ta reda på om det finns skillnad i motståndskraft hos olika rödklöversorter, om odlingstekniken påverkar, och om det är skillnad i angrepp mellan olika platser i landet
Det här har vi kommit fram till
Vi har utvecklat molekylära verktyg för att bestämma mängden DNA av de olika svampar som gör att roten infekteras och utvecklar mörka strimmor i kärlsträngarna. Dessa strimmor breder ut sig, och ett tvärsnitt av roten vallår 2 visar ofta att stora dela av roten är brun. Med sk real-tids PCR-analys har vi för första gången visat när de olika svamparna finns i roten. Både Phoma spp och Cylindrocarpon destruktans fanns i samtliga analyserade prover vid första provtagningen ca sex veckor efter sådd. Förekomsten av Phoma spp ökade kraftigt i samtliga sorter i november, vilket visar att Phoma sp. är en viktig patogen. Vi har visat att C. destructans troligen är den svamp som till störst del orsakar att rotrötan utvecklas snabbt genom starkast samband mellan DNA- mängd och visuell sjukdomsgradering. Denna svamp har hittills ansetts vara en svag patogen vilket kan bero på att den är svår att isolera med traditionella metoder. Fusarium avenaceum som ansetts bidra mest till skadorna, påträffades endast i mycket låga mängder i juni och juli insåningsåret och ökade sedan efter hand. Våra analysmetoder visar att betydelsen av F. avenaceum kan ha överskattats. F.culmorum hittade vi endast sporadiskt, och den har inte någon betydelse i sammanhanget.

Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande, då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Vi undersökte totalt 18 moderna marknadssorter, och på en försöksplats var plantorna så svårt skadade redan på våren vallår 2 att försöket avbröts, medan skadorna var lättare inledningsvis på den andra försöksplatsen och rötter kunde graderas och analyseras på hösten vallår 3. Då var skadorna omfattande. Skillnaden mellan platser hade störst betydelse. På fält där vall odlas intensivt fanns högra angrepp av rötröta jämfört med fält där vall odlas mer sällan.
Det går inte att utesluta om infektion kan ske genom infekterat utsäde. Värmebehandling med Thermo Seed metoden hade bra sanerande effekt på F. avenacum som kunde isoleras från några av utsädespartierna som undersöktes, men behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Inga tydliga skillnader fanns i fältuppkomst mellan behandlade och obehandlade rödklöverfrön.
Så här gjorde vi
Vi använde molekylärbiologiska metoder med hög specificitet, realtids- PCR metoder som vi har utvecklat för de svampar som orsakar rotröta. Ett testsortiment av totalt 18 framtids- och marknadssorter valdes i samråd med förädlare och sortföreträdare, och såddes i Götene- och Örebrotrakten. Prover i togs i samtliga sorter två gånger varje år vår och höst. I Göteneförsöket togs prover av tre utvalda sorter vid sju tidpunkter insåningsåret. Sjukdomsangrepp bestämdes vid varje tidpunkt. Vi samlade också in prover av tre utvalda sorter i befintliga sortförsök på fyra olika platser i landet från vallår 2 och 3.
Vi gjorde också undersökningar av utsädessmitta på utvalda utsädespartier som sedan värmebehandlades med Thermo Seed, och såddes i fältförsök för att undersöka fältuppkomsten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress