Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160210
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2017
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar rotrötans utveckling genom starkast samband mellan DNA-mängd av C. destructans och visuell sjukdomsgradering. Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Thermo Seed - behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Skillnaden mellan platser var av störst betydelse. Fält där vall odlats intensivt hade högre angreppsgrad av rotröta jämfört med fält där vall odlats mer sällan. För att minska sjukdomsangreppen av rotröta i rödklöver krävs ett helt nytt sortmaterial, andra baljväxtarter eller en större variation i växtföljden.

DNA-analyser avslöjar svampen bakom rotröta i rödklöver
Rödklöver är en viktig proteingröda i mjölkproduktionen och en bärande komponent i slåttervallar. Under många år har odlare upptäckt att uthålligheten hos rödklöver är svag och inventeringar som gjorts visar infektion av rotröta redan insåningsåret. Rödklöverplantorna försvagas när ett komplex av olika svampar som finns i jorden infekterar och växer inuti roten. För att förstå hur vi ska förbättra uthålligheten och kunna producera närodlat protein av hög kvalitet behöver vi lära oss mer om dessa svampar som lever ett dolt liv inuti rötterna. Vi ville ta reda på när svamparna infekterar roten och hur de utvecklas under vallåren. Vi ville också ta reda på om det finns skillnad i motståndskraft hos olika rödklöversorter, om odlingstekniken påverkar, och om det är skillnad i angrepp mellan olika platser i landet
Det här har vi kommit fram till
Vi har utvecklat molekylära verktyg för att bestämma mängden DNA av de olika svampar som gör att roten infekteras och utvecklar mörka strimmor i kärlsträngarna. Dessa strimmor breder ut sig, och ett tvärsnitt av roten vallår 2 visar ofta att stora dela av roten är brun. Med sk real-tids PCR-analys har vi för första gången visat när de olika svamparna finns i roten. Både Phoma spp och Cylindrocarpon destruktans fanns i samtliga analyserade prover vid första provtagningen ca sex veckor efter sådd. Förekomsten av Phoma spp ökade kraftigt i samtliga sorter i november, vilket visar att Phoma sp. är en viktig patogen. Vi har visat att C. destructans troligen är den svamp som till störst del orsakar att rotrötan utvecklas snabbt genom starkast samband mellan DNA- mängd och visuell sjukdomsgradering. Denna svamp har hittills ansetts vara en svag patogen vilket kan bero på att den är svår att isolera med traditionella metoder. Fusarium avenaceum som ansetts bidra mest till skadorna, påträffades endast i mycket låga mängder i juni och juli insåningsåret och ökade sedan efter hand. Våra analysmetoder visar att betydelsen av F. avenaceum kan ha överskattats. F.culmorum hittade vi endast sporadiskt, och den har inte någon betydelse i sammanhanget.

Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande, då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Vi undersökte totalt 18 moderna marknadssorter, och på en försöksplats var plantorna så svårt skadade redan på våren vallår 2 att försöket avbröts, medan skadorna var lättare inledningsvis på den andra försöksplatsen och rötter kunde graderas och analyseras på hösten vallår 3. Då var skadorna omfattande. Skillnaden mellan platser hade störst betydelse. På fält där vall odlas intensivt fanns högra angrepp av rötröta jämfört med fält där vall odlas mer sällan.
Det går inte att utesluta om infektion kan ske genom infekterat utsäde. Värmebehandling med Thermo Seed metoden hade bra sanerande effekt på F. avenacum som kunde isoleras från några av utsädespartierna som undersöktes, men behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Inga tydliga skillnader fanns i fältuppkomst mellan behandlade och obehandlade rödklöverfrön.
Så här gjorde vi
Vi använde molekylärbiologiska metoder med hög specificitet, realtids- PCR metoder som vi har utvecklat för de svampar som orsakar rotröta. Ett testsortiment av totalt 18 framtids- och marknadssorter valdes i samråd med förädlare och sortföreträdare, och såddes i Götene- och Örebrotrakten. Prover i togs i samtliga sorter två gånger varje år vår och höst. I Göteneförsöket togs prover av tre utvalda sorter vid sju tidpunkter insåningsåret. Sjukdomsangrepp bestämdes vid varje tidpunkt. Vi samlade också in prover av tre utvalda sorter i befintliga sortförsök på fyra olika platser i landet från vallår 2 och 3.
Vi gjorde också undersökningar av utsädessmitta på utvalda utsädespartier som sedan värmebehandlades med Thermo Seed, och såddes i fältförsök för att undersöka fältuppkomsten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress