Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160210
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2017
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar rotrötans utveckling genom starkast samband mellan DNA-mängd av C. destructans och visuell sjukdomsgradering. Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Thermo Seed - behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Skillnaden mellan platser var av störst betydelse. Fält där vall odlats intensivt hade högre angreppsgrad av rotröta jämfört med fält där vall odlats mer sällan. För att minska sjukdomsangreppen av rotröta i rödklöver krävs ett helt nytt sortmaterial, andra baljväxtarter eller en större variation i växtföljden.

DNA-analyser avslöjar svampen bakom rotröta i rödklöver
Rödklöver är en viktig proteingröda i mjölkproduktionen och en bärande komponent i slåttervallar. Under många år har odlare upptäckt att uthålligheten hos rödklöver är svag och inventeringar som gjorts visar infektion av rotröta redan insåningsåret. Rödklöverplantorna försvagas när ett komplex av olika svampar som finns i jorden infekterar och växer inuti roten. För att förstå hur vi ska förbättra uthålligheten och kunna producera närodlat protein av hög kvalitet behöver vi lära oss mer om dessa svampar som lever ett dolt liv inuti rötterna. Vi ville ta reda på när svamparna infekterar roten och hur de utvecklas under vallåren. Vi ville också ta reda på om det finns skillnad i motståndskraft hos olika rödklöversorter, om odlingstekniken påverkar, och om det är skillnad i angrepp mellan olika platser i landet
Det här har vi kommit fram till
Vi har utvecklat molekylära verktyg för att bestämma mängden DNA av de olika svampar som gör att roten infekteras och utvecklar mörka strimmor i kärlsträngarna. Dessa strimmor breder ut sig, och ett tvärsnitt av roten vallår 2 visar ofta att stora dela av roten är brun. Med sk real-tids PCR-analys har vi för första gången visat när de olika svamparna finns i roten. Både Phoma spp och Cylindrocarpon destruktans fanns i samtliga analyserade prover vid första provtagningen ca sex veckor efter sådd. Förekomsten av Phoma spp ökade kraftigt i samtliga sorter i november, vilket visar att Phoma sp. är en viktig patogen. Vi har visat att C. destructans troligen är den svamp som till störst del orsakar att rotrötan utvecklas snabbt genom starkast samband mellan DNA- mängd och visuell sjukdomsgradering. Denna svamp har hittills ansetts vara en svag patogen vilket kan bero på att den är svår att isolera med traditionella metoder. Fusarium avenaceum som ansetts bidra mest till skadorna, påträffades endast i mycket låga mängder i juni och juli insåningsåret och ökade sedan efter hand. Våra analysmetoder visar att betydelsen av F. avenaceum kan ha överskattats. F.culmorum hittade vi endast sporadiskt, och den har inte någon betydelse i sammanhanget.

Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande, då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Vi undersökte totalt 18 moderna marknadssorter, och på en försöksplats var plantorna så svårt skadade redan på våren vallår 2 att försöket avbröts, medan skadorna var lättare inledningsvis på den andra försöksplatsen och rötter kunde graderas och analyseras på hösten vallår 3. Då var skadorna omfattande. Skillnaden mellan platser hade störst betydelse. På fält där vall odlas intensivt fanns högra angrepp av rötröta jämfört med fält där vall odlas mer sällan.
Det går inte att utesluta om infektion kan ske genom infekterat utsäde. Värmebehandling med Thermo Seed metoden hade bra sanerande effekt på F. avenacum som kunde isoleras från några av utsädespartierna som undersöktes, men behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Inga tydliga skillnader fanns i fältuppkomst mellan behandlade och obehandlade rödklöverfrön.
Så här gjorde vi
Vi använde molekylärbiologiska metoder med hög specificitet, realtids- PCR metoder som vi har utvecklat för de svampar som orsakar rotröta. Ett testsortiment av totalt 18 framtids- och marknadssorter valdes i samråd med förädlare och sortföreträdare, och såddes i Götene- och Örebrotrakten. Prover i togs i samtliga sorter två gånger varje år vår och höst. I Göteneförsöket togs prover av tre utvalda sorter vid sju tidpunkter insåningsåret. Sjukdomsangrepp bestämdes vid varje tidpunkt. Vi samlade också in prover av tre utvalda sorter i befintliga sortförsök på fyra olika platser i landet från vallår 2 och 3.
Vi gjorde också undersökningar av utsädessmitta på utvalda utsädespartier som sedan värmebehandlades med Thermo Seed, och såddes i fältförsök för att undersöka fältuppkomsten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1433001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2017

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 augusti 2017

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress