Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: H1160210
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 31 januari 2017
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 1 250 000 SEK

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar rotrötans utveckling genom starkast samband mellan DNA-mängd av C. destructans och visuell sjukdomsgradering. Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Thermo Seed - behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Skillnaden mellan platser var av störst betydelse. Fält där vall odlats intensivt hade högre angreppsgrad av rotröta jämfört med fält där vall odlats mer sällan. För att minska sjukdomsangreppen av rotröta i rödklöver krävs ett helt nytt sortmaterial, andra baljväxtarter eller en större variation i växtföljden.

DNA-analyser avslöjar svampen bakom rotröta i rödklöver
Rödklöver är en viktig proteingröda i mjölkproduktionen och en bärande komponent i slåttervallar. Under många år har odlare upptäckt att uthålligheten hos rödklöver är svag och inventeringar som gjorts visar infektion av rotröta redan insåningsåret. Rödklöverplantorna försvagas när ett komplex av olika svampar som finns i jorden infekterar och växer inuti roten. För att förstå hur vi ska förbättra uthålligheten och kunna producera närodlat protein av hög kvalitet behöver vi lära oss mer om dessa svampar som lever ett dolt liv inuti rötterna. Vi ville ta reda på när svamparna infekterar roten och hur de utvecklas under vallåren. Vi ville också ta reda på om det finns skillnad i motståndskraft hos olika rödklöversorter, om odlingstekniken påverkar, och om det är skillnad i angrepp mellan olika platser i landet
Det här har vi kommit fram till
Vi har utvecklat molekylära verktyg för att bestämma mängden DNA av de olika svampar som gör att roten infekteras och utvecklar mörka strimmor i kärlsträngarna. Dessa strimmor breder ut sig, och ett tvärsnitt av roten vallår 2 visar ofta att stora dela av roten är brun. Med sk real-tids PCR-analys har vi för första gången visat när de olika svamparna finns i roten. Både Phoma spp och Cylindrocarpon destruktans fanns i samtliga analyserade prover vid första provtagningen ca sex veckor efter sådd. Förekomsten av Phoma spp ökade kraftigt i samtliga sorter i november, vilket visar att Phoma sp. är en viktig patogen. Vi har visat att C. destructans troligen är den svamp som till störst del orsakar att rotrötan utvecklas snabbt genom starkast samband mellan DNA- mängd och visuell sjukdomsgradering. Denna svamp har hittills ansetts vara en svag patogen vilket kan bero på att den är svår att isolera med traditionella metoder. Fusarium avenaceum som ansetts bidra mest till skadorna, påträffades endast i mycket låga mängder i juni och juli insåningsåret och ökade sedan efter hand. Våra analysmetoder visar att betydelsen av F. avenaceum kan ha överskattats. F.culmorum hittade vi endast sporadiskt, och den har inte någon betydelse i sammanhanget.

Sortskillnader fanns för sjukdomsangrepp men inte betydande, då samtliga sorter infekterades och infektionen ökade stadigt över tid. Vi undersökte totalt 18 moderna marknadssorter, och på en försöksplats var plantorna så svårt skadade redan på våren vallår 2 att försöket avbröts, medan skadorna var lättare inledningsvis på den andra försöksplatsen och rötter kunde graderas och analyseras på hösten vallår 3. Då var skadorna omfattande. Skillnaden mellan platser hade störst betydelse. På fält där vall odlas intensivt fanns högra angrepp av rötröta jämfört med fält där vall odlas mer sällan.
Det går inte att utesluta om infektion kan ske genom infekterat utsäde. Värmebehandling med Thermo Seed metoden hade bra sanerande effekt på F. avenacum som kunde isoleras från några av utsädespartierna som undersöktes, men behandlingen hade ingen effekt på sjukdomsutvecklingen. Inga tydliga skillnader fanns i fältuppkomst mellan behandlade och obehandlade rödklöverfrön.
Så här gjorde vi
Vi använde molekylärbiologiska metoder med hög specificitet, realtids- PCR metoder som vi har utvecklat för de svampar som orsakar rotröta. Ett testsortiment av totalt 18 framtids- och marknadssorter valdes i samråd med förädlare och sortföreträdare, och såddes i Götene- och Örebrotrakten. Prover i togs i samtliga sorter två gånger varje år vår och höst. I Göteneförsöket togs prover av tre utvalda sorter vid sju tidpunkter insåningsåret. Sjukdomsangrepp bestämdes vid varje tidpunkt. Vi samlade också in prover av tre utvalda sorter i befintliga sortförsök på fyra olika platser i landet från vallår 2 och 3.
Vi gjorde också undersökningar av utsädessmitta på utvalda utsädespartier som sedan värmebehandlades med Thermo Seed, och såddes i fältförsök för att undersöka fältuppkomsten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Proteinvärdering med vätesulfid
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330052 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 juli 2016

Improvements in nitrogen efficiency in ruminants are needed. Correct feed evaluation is a prerequisite and protein degradation in the rumen is one of the most important factors to consider. This project aims at developing a routine assay for protein degradation in ruminant feeds, where gaseous …

Läs mer

Hur påverkas slaktvikt och skinnkvalitet hos lamm av övernattning på slakteriet?
Katarina Arvidsson, SLU

Projektnummer: H1350229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

An increasing proportion of animals are staying overnight at abattoirs before slaughter. Some studies conclude that lairage after transport allows the animal to rest, regenerate body reserves and reduce the degree of dehydration, while others believe that the lairage environment itself may inhibit …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige
Ulrika Carlson-Nilsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1342236 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 juli 2016

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora …

Läs mer

Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling, BoT-A, år 4
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342225 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

The objective is to develop a long-term platform serving as cooperative participation concerning potato research
between scientists, advisors, farmers and industry. The aim is to jointly develop a model for sustainable knowledge
round efficient, profitable and competitive production. Traditional …

Läs mer

Biologi och teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling - Aktörsamverkan för hållbar kunskapsutveckling
Paula Persson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1042201 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juli 2016

Sammanfattning av forskningsprojektet (svenska)
Syftet är att utveckla en långsiktigt fungerande plattform för aktörssamverkan kring potatisforskning mellan
forskare, rådgivare, lantbrukare och andra intressenter. Målet är att gemensamt utveckla en modell för hållbar
kunskap kring effektiv, lönsam …

Läs mer

Fodereffektiva kor
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1230028 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

This project represents SLU´s contribution to a Nordic initiative for improved feed efficiency (FE) in dairy production and reduced environmental impact. The concept FE represents how effective nutrients are transformed to animal products. FE has been used a benchmark within poultry, swine and beef …

Läs mer

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress