Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sockerbetornas effekt på skörd och kvalitet i efterföljande spannmålsgröda

Status: Avslutat
Projektnummer: H0744104
Kategori: Forskningsprogram | Socker
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 16 november 2012
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 950 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Växtföljden är grunden i odlingssystemet. I detta ännu pågående projekt studeras två aspekter: 1. Effekten av raps och mellangröda i betväxtföljden; 2. Betan som förfrukt till höstvete. Försök med fem olika växtföljder finns på sex platser, utlagda två varje år och avslutas hösten 2013. Raps odlas som förfrukt eller förförfrukt till betorna och jämförs med enbart höstvete som förfrukt. I ett led odlas oljerättika som mellangröda i två år före betor. Från resultaten kan nämnas något högre betskörd efter raps jämfört med enbart höstvete, lägre penetrationsmotstånd i jorden efter oljerättika och inga skillnader i sjukdomar hittills. Betans förfruktsvärde studerades hos 27 odlare i höstvete odlat efter betor respektive vårkorn. Betor som förfrukt gav 274 kg/ha (3,2 %) mer i skörd jämfört med vårkorn och enskilda år högre. Skillnaderna i angrepp av sjukdomar på rot och blad var små. Försöken gav ingen skillnad i skörd av höstvete inom såtidpunkterna 5/9 till den 10/10.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden och sockerbetan som förfrukt
En välplanerad växtföljd lägger grunden för ett uthålligt odlingssystem där jordens långsiktiga bördighet bevaras och varje gröda får de bästa förutsättningarna för att ge hög skörd. Kunskap om de olika grödornas påverkan genom sjukdomar, skadegörare, struktur- och växtnäringseffekter är väsentliga i detta sammanhang. Detta projektet har varit uppdelat i två delar. Syftet med det första, ”Raps och mellangröda i betväxtföljden”, var att studera inverkan av för- och förförfrukt på skörd och kvalitet i sockerbetor samt att följa utvecklingen i växtföljderna av skadegörare som har betydelse för sockerbetan. En annan aspekt var inverkan på jordstruktur av för- och förförfrukt och höstrapsens placering i växtföljden i förhållande till betorna samt odling av oljerättika i växtföljden.
Försöken pågår fortfarande, men resultaten från skörden på de två första försöksplatserna ger vissa indikationer. En varierad växtföljd med raps, höstvete och sockerbetor gav en skördeökning jämfört med en ensidig växtföljd med enbart höstvete och sockerbetor. I betsorten Julietta ökade skörden från 8,3 till 9,4 ton socker/ha i det första försöket. Även i ledet där höstrapsen odlats året före sockerbetorna blev det skördeökning jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden. Andra effekter var ett högre blåtal i betorna i de led där det ingått höstraps, jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden. Blåtalet var högst och sockerhalten lägst i ledet där höstraps var förfrukt till betorna.
Det ingick också en växtföljd med upprepad odling av oljerättika som mellangröda och den jämfördes med en växtföljd med höstvete och vårkorn utan mellangröda. Oljerättikan var tyvärr pga vädret relativt svag under försöksåren och sockerskörden i de två leden ligger på samma nivå, strax över 9 ton/ha i det ena försöket.
I det andra försöket gav ledet med höstraps precis före sockerbetorna högst skörd, 11,9 ton/ha jämfört med den ensidiga spannmålsväxtföljden, 10,2 ton/ha. Inte heller i detta försök blev det någon skillnad i skörd mellan den ensidiga spannmålsväxtföljd och spannmålsväxtföljd med odling av mellangröda. För att en mellangröda av oljerättika ska kunna ha någon positiv inverkan på bördighet krävs att den sås i tid och även gödslas. Med tanke på fånggrödeersättning gödslades inte oljerättikan i dessa två försök. Fler slutsatser kommer att kunna dras efter att de två följande betåren har genomförts.
Syftet med det andra delprojektet, ”Betor och korn som förfrukter till höstvete”, var att ur ett växtföljdsperspektiv studera sockerbetans förfruktsvärde jämfört med korn till efterföljande höstvete.
Flera faktorer påverkar skörden i denna studie. Såtidpunkten för höstvetet i kombination med vädersituationen påverkar övervintringen. Såtidpunkten styrs i sin tur av upptagningstidpunkten för. Den viktigaste frågeställningen för odlaren är hur sent man kan så höstvetet i kombination med hur snabbt man kan få fram en tillräckligt bra såbädd. Men det är inte självklart hur såtidpunkten inverkar på utvintringen. Tidigt sådda bestånd och/eller hög utsädesmängd och stort plantantal med stor bladmassa på hösten kan drabbas av svampangrepp vid snötäcke på otjälad mark. Sent sådda fält med svaga bestånd kan utvintra efter barmarksfrost på vårvintern. En ytterligare komponent är sortens egenskaper och anpassning till klimatet på odlingsplatsen.
Resultaten visade att sockerbetor som förfrukt till höstvete gav 274 kg/ha mer (3,2%) jämfört med vårkorn som förfrukt, med så lika förutsättningar som möjligt (13 par med respektive förfrukt).
• Ett år med lägre skördenivå (2010: 8000 kg/ha) gav större skillnad: 6 % (470 kg vete/ha) mer i skörd efter sockerbetor.
• Tidig sådd av höstvete efter sockerbetor gav 190 kg mer i skörd jämfört med vårkorn som förfrukt.
• Fusarium culmorum som även ger axfusarios, var den vanligaste rotpatogenen i jordtest men det fanns inga statistiska skillnader mellan de båda förfrukterna sett över de slutligt utvalda paren. Fusarium graminearum hittades inte alls.
• Angreppen av gulrost i höstvetet var stora det första året, men endast små skillnader mellan förfrukterna kunde mätas.
• Svartpricksjuka var vanlig alla åren men lika efter de båda förfrukterna. Mjöldagg och vetets bladfläcksjuka (DTR) fanns endast i liten omfattning under åren.
• Skillnaden i inverkan av sockerbetor som förfrukt eller förförfrukt på jordstruktur och patogener är antagligen ganska liten i den relativt varierade skånska betväxtföljden.
• Höstvetesådd gynnas av en mild höst och det fanns inte någon stor effekt av såtidpunkt på skörden av höstvete efter sockerbetor inom sådatum 5/9 till den 10/10.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress