Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333072
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 september 2017
Huvudsökande: Velemir Ninkovic
Organisation: SLU
E-postadress: velemir.ninkovic@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Göran Bergkvist
Medsökande: Robert Glinwood
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based on increased intra-specific botanical diversity. To achieve this we will (i) identify appropriate cultivar combinations in spring barley using laboratory experiments (ii) clarify the underlying ecological interactions causing cultivar blend effects (iii) quantify the benefits of cultivar mixtures in field trials. By the end of the project we aim to provide recommendations for cultivar blends that can be used by both organic and conventional growers. Our vision is a cropping system that reduces pest attack, supports ecosystem services such as biological control and contributes to higher and more stable yields.

Vi kommer att undersöka möjligheterna att använda sortblandningar av korn för att minska bladlusangrepp. Vårt övergripande hypotes är att sortblandningar mobilisera grödans inducerade resistensegenskaper vilket minskar bladlössens etablering och dess populationsutveckling. Målet är att bidra till utvecklingen av ett robust växtodlingssystem baserat på ökad intra-specifik botanisk variation. För att uppnå målet ska vi (i) identifiera lämpliga sortkombinationer av vårkorn med hjälp av resultat i laboratorieförsök (ii) klargöra de underliggande ekologiska interaktionerna och mekanismer som orsakar sortblandningseffekten i vårkorn (iii) kvantifiera nyttan av sortblandningar genom fältförsök. Vi avser att inom projekttiden kunna ger rekommendationer angående sortblandningar som kan användas av ekologiska och konventionella odlare. Vår vision är ett odlingssystem som minskar skadegörarenangrepp, stödjer ekosystemtjänster som biologisk kontroll och bidrar till högre och stabilare avkastning.

Projektet utvecklades ett odlingssystem baserad på växtmångfald som syftar till att bidra till ett långsiktigt hållbart växtskydd med minskat behov av akuta bekämpningsåtgärder, samt högre avkastning än med traditionella metoder. Sorternas förmåga att svara på kemiska signaler från grannväxter utnyttjades i blandning av olika kornsorter och jämfördes med sorterna i ren-bestånd. I labb- och fältförsök visades att kornplantor anpassar sin tillväxt till grannar av en annan sort, men att denna förmåga till morfologiska och fysiologiska förändringar är sortberoende och beror därför på vilka komponenter som ingår i sortblandningen. Bladlöss känner av förändringarna i sin värdväxt och reproducerar sig sämre på plantor i vissa sortblandningar, oberoende av förekomst av deras naturliga fiender. Projektet hat gett ökad mekanistisk förståelse för hur växtinteraktioner öppnar för bättre anpassade odlingssystem och sortkombinationer som leder till minskad bladlöss tryck.

Konkurrensen med andra växter är den största utmaning en växt möter under sitt liv. Växter kan möta denna utmaning genom att läsa av signaler från sina grannar och anpassa sig till den konkurrens de kommer att möta. Till exempel kan de satsa på att producera mer bladmassa i förhållande till rötterna – eller tvärtom, beroende på grannens egenskaper. Det är en viktig överlevnadsstrategi för växter, eftersom de inte kan flytta på sig för att hitta bättre villkor någon annanstans. För växter är det viktigt att kunna skilja på vilka grannar som kan bli allvarliga konkurrenter och vilka som inte kommer att påverka dem i någon större grad. För att kunna identifiera konkurrenter uppfatta växter olika signaler som röjer både grannens identitet (olika växtarter eller sorter) och växtstatus, till exempel ålder eller växtlängd. Luftburna kemiska signaler kan vara särskild viktig informationskälla i tidig anpassningsprocessen av tillväxtstrategi till omgivande växter.

I labb- och växthusförsök studerades informationsutbytet mellan olika vårkornsorter. Vi har funnit betydande kvantitativa och kvalitativa skillnader i utsläppet av luftburna kemiska signaler mellan olika korn sorter. Särskilt intressant är att vissa sorter ändrar sin doftprofil när de växer bredvid en annan sort. Denna exponering inducerade ett ökat utsläpp av flera kemiska ämnen som är kända signalämnen mellan växt-växt och växt-insekt interaktioner. Därför testades bladlusens acceptans av exponerade och o-exponerade kornplantor i labb. Det visade sig att några sortkombinationer resulterade i signifikant minskning av bladlusacceptansen, medan andra sortkombinationer inte hade biologisk effekt. Sorter skilja sig i förmågan att sänder signaler och reagerar på dem och vi har funnit några sorter som ha båda egenskaper.

I projektet utnyttjade vi informationsutbytet mellan sorter genom att blanda olika kornsorter i fält för att uppnå skillnader i angrepp av bladlöss. För att jämföra hur korn (och insekter på korn) beter sig i sortblandningar och i renbestånd, genomförde vi två fältförsök med biologisk aktiva sortkombinationer från labb- och växthusförsök och kombinationer som inte hade effekt på bladlöss.

Mätningar av olika växtegenskaper avslöjade signifikanta skillnader mellan sortblandningar och sorter i renbestånd under båda försöksåren. Växter i sortblandningar utvecklades långsammare, var kortare och producerade mindre ovanjordisk biomassa än samma sorter odlade i renbestånd. I några sortkombinationer växte plantorna i renbestånd snabbare tidigt på säsongen än växterna i blandningar, men senare under utvecklingen växte plantorna i sortblandningarna snabbare än sorterna i renbestånd. Vi observerade också att sorterna hade olika förmåga att anpassar sin längdtillväxt till den andra sorten i en blandning. Trots att enskilda sorter i blandningar var kortare under sin vegetativa utveckling än i monokulturer, producerade sortblandningar betydligt mer vegetativ biomassa vid skörd 2016. Dessutom gav sortblandningar betydligt högre kärnskörd än renbestånd i 2016. Resultaten visar att sortblandningar producerar mer ovanjordisk vegetativ biomassa och avkastar bättre än renbestånd trots att de var betydligt långsammare i tillväxt i början av växtsäsongen.

År 2016 minskade antalet bladlöss signifikant i alla sortblandningar jämfört med antalet löss i renbestånd. Den största minskningen observerades i sortkombinationen Salome/Fairytale. För att säkerställa att effekterna på bladluspopulationen är orsakad av växtinteraktioner och inte av predation, ställdes insektburar i varje parcell där naturliga fiender var utestängda. Liksom på öppet fält minskade antalet bladlöss i burarna signifikant i alla sortblandningar jämförd med antalet löss i renbestånd. Även i detta faller var minskningen störst i sortkombinationen Salome/Fairytale. Resultaten visar tydligt mindre bladlusangrepp på kornplantor som växter i sortblandning än när de växer i renbestånd i 2016, och detta oberoende på förekomst av deras naturliga fiender. Särskild sortkombination Salome/Fairytale visade sådan effekt.

För att få en ännu bättre förståelse hur växtinteraktioner öppnar för bättre anpassade odlingssystem och för att hitta vilka sorter optimalt kombineras för minskar växtskadegörarna, behövs fortsatta studier av växtinteraktioner och hur dessa påverkar bladlöss.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Är Enterococcus hirae orsak till den nya spädgrisdiarrén?
Jenny Larsson

Projektnummer: O-17-20-946 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In recent years, many herds have been affected by a new neonatal piglet diarrhoea (NNPD) unresponsive to conventional treatment and preventive measures. We have recently shown that NNPD is not caused by previously well-known infectious agents. Instead, the diarrhoea was found to be associated with …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress