Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333072
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 11 september 2017
Huvudsökande: Velemir Ninkovic
Organisation: SLU
E-postadress: velemir.ninkovic@slu.se
Telefon: ?
Medsökande: Göran Bergkvist
Medsökande: Robert Glinwood
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based on increased intra-specific botanical diversity. To achieve this we will (i) identify appropriate cultivar combinations in spring barley using laboratory experiments (ii) clarify the underlying ecological interactions causing cultivar blend effects (iii) quantify the benefits of cultivar mixtures in field trials. By the end of the project we aim to provide recommendations for cultivar blends that can be used by both organic and conventional growers. Our vision is a cropping system that reduces pest attack, supports ecosystem services such as biological control and contributes to higher and more stable yields.

Vi kommer att undersöka möjligheterna att använda sortblandningar av korn för att minska bladlusangrepp. Vårt övergripande hypotes är att sortblandningar mobilisera grödans inducerade resistensegenskaper vilket minskar bladlössens etablering och dess populationsutveckling. Målet är att bidra till utvecklingen av ett robust växtodlingssystem baserat på ökad intra-specifik botanisk variation. För att uppnå målet ska vi (i) identifiera lämpliga sortkombinationer av vårkorn med hjälp av resultat i laboratorieförsök (ii) klargöra de underliggande ekologiska interaktionerna och mekanismer som orsakar sortblandningseffekten i vårkorn (iii) kvantifiera nyttan av sortblandningar genom fältförsök. Vi avser att inom projekttiden kunna ger rekommendationer angående sortblandningar som kan användas av ekologiska och konventionella odlare. Vår vision är ett odlingssystem som minskar skadegörarenangrepp, stödjer ekosystemtjänster som biologisk kontroll och bidrar till högre och stabilare avkastning.

Projektet utvecklades ett odlingssystem baserad på växtmångfald som syftar till att bidra till ett långsiktigt hållbart växtskydd med minskat behov av akuta bekämpningsåtgärder, samt högre avkastning än med traditionella metoder. Sorternas förmåga att svara på kemiska signaler från grannväxter utnyttjades i blandning av olika kornsorter och jämfördes med sorterna i ren-bestånd. I labb- och fältförsök visades att kornplantor anpassar sin tillväxt till grannar av en annan sort, men att denna förmåga till morfologiska och fysiologiska förändringar är sortberoende och beror därför på vilka komponenter som ingår i sortblandningen. Bladlöss känner av förändringarna i sin värdväxt och reproducerar sig sämre på plantor i vissa sortblandningar, oberoende av förekomst av deras naturliga fiender. Projektet hat gett ökad mekanistisk förståelse för hur växtinteraktioner öppnar för bättre anpassade odlingssystem och sortkombinationer som leder till minskad bladlöss tryck.

Konkurrensen med andra växter är den största utmaning en växt möter under sitt liv. Växter kan möta denna utmaning genom att läsa av signaler från sina grannar och anpassa sig till den konkurrens de kommer att möta. Till exempel kan de satsa på att producera mer bladmassa i förhållande till rötterna – eller tvärtom, beroende på grannens egenskaper. Det är en viktig överlevnadsstrategi för växter, eftersom de inte kan flytta på sig för att hitta bättre villkor någon annanstans. För växter är det viktigt att kunna skilja på vilka grannar som kan bli allvarliga konkurrenter och vilka som inte kommer att påverka dem i någon större grad. För att kunna identifiera konkurrenter uppfatta växter olika signaler som röjer både grannens identitet (olika växtarter eller sorter) och växtstatus, till exempel ålder eller växtlängd. Luftburna kemiska signaler kan vara särskild viktig informationskälla i tidig anpassningsprocessen av tillväxtstrategi till omgivande växter.

I labb- och växthusförsök studerades informationsutbytet mellan olika vårkornsorter. Vi har funnit betydande kvantitativa och kvalitativa skillnader i utsläppet av luftburna kemiska signaler mellan olika korn sorter. Särskilt intressant är att vissa sorter ändrar sin doftprofil när de växer bredvid en annan sort. Denna exponering inducerade ett ökat utsläpp av flera kemiska ämnen som är kända signalämnen mellan växt-växt och växt-insekt interaktioner. Därför testades bladlusens acceptans av exponerade och o-exponerade kornplantor i labb. Det visade sig att några sortkombinationer resulterade i signifikant minskning av bladlusacceptansen, medan andra sortkombinationer inte hade biologisk effekt. Sorter skilja sig i förmågan att sänder signaler och reagerar på dem och vi har funnit några sorter som ha båda egenskaper.

I projektet utnyttjade vi informationsutbytet mellan sorter genom att blanda olika kornsorter i fält för att uppnå skillnader i angrepp av bladlöss. För att jämföra hur korn (och insekter på korn) beter sig i sortblandningar och i renbestånd, genomförde vi två fältförsök med biologisk aktiva sortkombinationer från labb- och växthusförsök och kombinationer som inte hade effekt på bladlöss.

Mätningar av olika växtegenskaper avslöjade signifikanta skillnader mellan sortblandningar och sorter i renbestånd under båda försöksåren. Växter i sortblandningar utvecklades långsammare, var kortare och producerade mindre ovanjordisk biomassa än samma sorter odlade i renbestånd. I några sortkombinationer växte plantorna i renbestånd snabbare tidigt på säsongen än växterna i blandningar, men senare under utvecklingen växte plantorna i sortblandningarna snabbare än sorterna i renbestånd. Vi observerade också att sorterna hade olika förmåga att anpassar sin längdtillväxt till den andra sorten i en blandning. Trots att enskilda sorter i blandningar var kortare under sin vegetativa utveckling än i monokulturer, producerade sortblandningar betydligt mer vegetativ biomassa vid skörd 2016. Dessutom gav sortblandningar betydligt högre kärnskörd än renbestånd i 2016. Resultaten visar att sortblandningar producerar mer ovanjordisk vegetativ biomassa och avkastar bättre än renbestånd trots att de var betydligt långsammare i tillväxt i början av växtsäsongen.

År 2016 minskade antalet bladlöss signifikant i alla sortblandningar jämfört med antalet löss i renbestånd. Den största minskningen observerades i sortkombinationen Salome/Fairytale. För att säkerställa att effekterna på bladluspopulationen är orsakad av växtinteraktioner och inte av predation, ställdes insektburar i varje parcell där naturliga fiender var utestängda. Liksom på öppet fält minskade antalet bladlöss i burarna signifikant i alla sortblandningar jämförd med antalet löss i renbestånd. Även i detta faller var minskningen störst i sortkombinationen Salome/Fairytale. Resultaten visar tydligt mindre bladlusangrepp på kornplantor som växter i sortblandning än när de växer i renbestånd i 2016, och detta oberoende på förekomst av deras naturliga fiender. Särskild sortkombination Salome/Fairytale visade sådan effekt.

För att få en ännu bättre förståelse hur växtinteraktioner öppnar för bättre anpassade odlingssystem och för att hitta vilka sorter optimalt kombineras för minskar växtskadegörarna, behövs fortsatta studier av växtinteraktioner och hur dessa påverkar bladlöss.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Kortare sintid – inverkan på mjölkavkastning, djurhälsa och fertilitet samt mjölkens sammanfattning och kvalitet
Kjell Holtenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1130087 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effektivt utnyttjande av flytgödsel och rötrest – on-lineanalys av gödselkvalitén som möjliggör anpassad gödsling
Bo Stenberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333211 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The objective of the project is on-line measurement of the nutrient content in sludge and bioslurry by near infrared spectroscopy, either during deployment or during loading of the spreader. It is also an objective to recommend which is the best of these options by deriving the variation at the …

Läs mer

Ökad skörd och odlingssäkerhet med optimerad fördelning av utsädet i raden vid sådd på 25 cm radavstånd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Projektnummer: H1333178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Inter-row hoeing is an interesting alternative for weed control in organic and also in conventional agriculture for decreased use of herbicides. In an on-going project financed by SLF, “Climate robust cropping systems with inter-row hoeing against perennial and annual weeds in cereals” (SLF …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Nya rön om kalkning för högre skördar i sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344057 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Recent results from research at NBR indicate that application of lime on soils with a pH higher than 7,0 increases sugar yield significantly. In this proposed project we want to go further and investigate the long-term effects of lime in the existing field experiments. An important question is …

Läs mer

Ökad produktivitet i växtföljden genom kalkning – effekt på sockerbetor
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1344085 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Liming has in a recent study at NBR showed to be an important tool to increase the productivity of sugar beet also on soils with sufficient pH. The aim of this project is to verify the results in sugar beet and to further elucidate the factors involved in the yield increase. Several factors, e g …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress