Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050154
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 2 oktober 2015
Huvudsökande: Magdalena Jacobson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magdalena.jacobson@slu.se
Telefon: 018-671475
Beviljade medel: 2 220 000 SEK

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och uppemot en fjärdedel av grisarna kan dö. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen. Totalt ingick 50 obehandlade diarrégrisar och 19 friska kontroller. Grisarna obducerades och prov analyserades för gammaglobuliner, morfologi, Chlamydia, E. coli, Clostridium perfringens, C. difficile, Enterococker, virus, och protozoer. Ett samband kunde ses mellan diarré, skador i tarmen och adherenta Enterococcus hirae. Det gick inte att påvisa övriga agens som orsak till sjukdom. Vår slutsats är att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen Enterococcus hirae.

Ny orsak till spädgrisdiarré funnen hos gris?

Spädgrisdiarré är en gammal och välkänd sjukdom hos gris. I Sverige har sjukdomen oftast förknippats med vissa specifika kolibakterier, men sedan effektiva vaccin utvecklades har sjukdomen blivit alltmer ovanlig. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion, väl fungerande vaccinationsrutiner, ett gott smittskydd och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot en fjärdedel av grisarna dö. Liknande rapporter kommer även från andra delar av världen, som Danmark, Frankrike och Canada. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen.
Vi satte upp två olika hypoteser som skulle kunna förklara sjukdomen:
1). Spädgrisdiarrén orsakas av tidigare kända, sjukdomsframkallande mikrober, men förändringar i deras gener, i grisarnas immunitet och/eller i miljön har banat väg för sjukdomsutbrott.

2). Spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen.

För att testa hypoteserna, undersökte vi 70 grisar från totalt 10 olika besättningar med ”typiska” problem. I varje besättning identifierade vi fem grisar med diarré och två friska spädgrisar som kunde fungera som kontroller. Vi kontrollerade grisarnas immunstatus och undersökte miljön i boxarna. Grisarna obducerades och tarmen undersöktes med mikroskop för att identifiera typiska förändringar. Från varje gris samlades prov och analyserades för förekomst av virus, bakterier, och parasiter.
Vi kunde inte finna några resultat som talar för Hypotes 1. Resultaten från våra studier stödjer istället Hypotes 2, att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen bakterien Enterococcus hirae. Man vet sedan tidigare att bakterien finns hos grisar men den har aldrig förut satts i samband med sjukdom. Hos människa är det däremot väl känt, att närbesläktade, antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan och orsaka livshotande sjukdom. I vår studie kunde vi visa att Enterococcus hirae kunde binda till tarmslemhinnan och att den bara hittades i samband med skador i tarmen. Vi kunde också visa, att dessa skador bara fanns hos grisar med diarré. Vi kunde inte påvisa några nya gen-varianter av kolibakterier, andra bakterier, virus eller parasiter som orsak till sjukdomen. Samtliga grisar hade en god immunstatus, hygienen i boxarna var generellt god, och med tre undantag, var smågrisarnas liggplats lagom varm.
I framtiden behöver metoder utvecklas för att kunna diagnosticera sjukdomen hos det levande djuret. Det behövs också undersökningar för att få en uppfattning om hur vanlig sjukdomen är och detaljerade studier behövs över de mekanismer som gör att bakterien kan fästa till tarmslemhinnan, eftersom sådan information sedan kan användas för att utveckla ett fungerande vaccin.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0960049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 oktober 2015

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och …

Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Richard Ferguson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2015

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. …

Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.
Magdalena Jacobson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1050154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god …

Läs mer

Web-baserad försöksrapport för Sverigeförsöken
Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus

Projektnummer: H1260176 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

The aim of the project is to perform a common national web-based solution for the coordination of presentation of results of field trials for the regions; Skåneförsöken, Animaliebältet och Mellansvenska försökssamarbetet. The work is scheduled to start in autumn 2012 for the coordination of the …

Läs mer

Kartläggning av resistens mot svartpricksjuka i vete och interaktioner med odlingsmiljön
Annika Djurle, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1033263 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Den genetiska diversiteten hos Zymoseptoria tritici, som orsakar svartpricksjuka i vete, och dess variation mellan sort, plats och år undersöktes under 2011-2014. Bakgrunden var observationer av att sorter visat bättre resistens vid introduktion än efter en tid i odling. Angrepp graderades i …

Läs mer

Snabb och säker detektion av Fusarim langsethiae med ”Loop-Mediated Isothermal Amplification” metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: H1333237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Fusarium langsethiae produces the mycotoxins T2 & HT-2 in oat. The occurrence of this fungus is usually overlooked by conventional filter paper method since healthy looking seeds can be still infected. Development of a fast, cheap and reliable method for detection of this pathogen in seed, soil or …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress