Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050154
Kategori: Forskningsprogram | Kött
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 2 oktober 2015
Huvudsökande: Magdalena Jacobson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magdalena.jacobson@slu.se
Telefon: 018-671475
Beviljade medel: 2 220 000 SEK

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och uppemot en fjärdedel av grisarna kan dö. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen. Totalt ingick 50 obehandlade diarrégrisar och 19 friska kontroller. Grisarna obducerades och prov analyserades för gammaglobuliner, morfologi, Chlamydia, E. coli, Clostridium perfringens, C. difficile, Enterococker, virus, och protozoer. Ett samband kunde ses mellan diarré, skador i tarmen och adherenta Enterococcus hirae. Det gick inte att påvisa övriga agens som orsak till sjukdom. Vår slutsats är att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen Enterococcus hirae.

Ny orsak till spädgrisdiarré funnen hos gris?

Spädgrisdiarré är en gammal och välkänd sjukdom hos gris. I Sverige har sjukdomen oftast förknippats med vissa specifika kolibakterier, men sedan effektiva vaccin utvecklades har sjukdomen blivit alltmer ovanlig. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion, väl fungerande vaccinationsrutiner, ett gott smittskydd och en god skötsel. Trots detta drabbas grisarna av diarré och om inte antibiotikabehandling sätts in kan uppemot en fjärdedel av grisarna dö. Liknande rapporter kommer även från andra delar av världen, som Danmark, Frankrike och Canada. Det har hittills inte funnits någon förklaring till sjukdomen.
Vi satte upp två olika hypoteser som skulle kunna förklara sjukdomen:
1). Spädgrisdiarrén orsakas av tidigare kända, sjukdomsframkallande mikrober, men förändringar i deras gener, i grisarnas immunitet och/eller i miljön har banat väg för sjukdomsutbrott.

2). Spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen.

För att testa hypoteserna, undersökte vi 70 grisar från totalt 10 olika besättningar med ”typiska” problem. I varje besättning identifierade vi fem grisar med diarré och två friska spädgrisar som kunde fungera som kontroller. Vi kontrollerade grisarnas immunstatus och undersökte miljön i boxarna. Grisarna obducerades och tarmen undersöktes med mikroskop för att identifiera typiska förändringar. Från varje gris samlades prov och analyserades för förekomst av virus, bakterier, och parasiter.
Vi kunde inte finna några resultat som talar för Hypotes 1. Resultaten från våra studier stödjer istället Hypotes 2, att spädgrisdiarrén orsakas av ”nya” mikroorganismer som har etablerat sig i den moderna grisproduktionen, nämligen bakterien Enterococcus hirae. Man vet sedan tidigare att bakterien finns hos grisar men den har aldrig förut satts i samband med sjukdom. Hos människa är det däremot väl känt, att närbesläktade, antibiotikaresistenta stammar av enterokocker har utvecklat mekanismer för att binda till tarmslemhinnan och orsaka livshotande sjukdom. I vår studie kunde vi visa att Enterococcus hirae kunde binda till tarmslemhinnan och att den bara hittades i samband med skador i tarmen. Vi kunde också visa, att dessa skador bara fanns hos grisar med diarré. Vi kunde inte påvisa några nya gen-varianter av kolibakterier, andra bakterier, virus eller parasiter som orsak till sjukdomen. Samtliga grisar hade en god immunstatus, hygienen i boxarna var generellt god, och med tre undantag, var smågrisarnas liggplats lagom varm.
I framtiden behöver metoder utvecklas för att kunna diagnosticera sjukdomen hos det levande djuret. Det behövs också undersökningar för att få en uppfattning om hur vanlig sjukdomen är och detaljerade studier behövs över de mekanismer som gör att bakterien kan fästa till tarmslemhinnan, eftersom sådan information sedan kan användas för att utveckla ett fungerande vaccin.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

'Biologisk leddbehandling' - cytokinprofil i Autolog Kondisjonert Serum (AKS)
Cathrine Fjordbakk, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1247030 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 mars 2016

Autologous Conditioned Serum (ACS) is a new form for therapy for joint disease commonly used in equine practice. ACS is derived from the patient’s own blood, by stimulating leukocytes into producing anti-inflammatory cytokines and growth factors. The resultant cytokine-rich serum is injected into …

Läs mer

Lantbruket som fjärrvärmeproducent – möjliga affärsmodeller, tekniska system och miljönytta vid ett införande av tredjepartstillträde (TPA)
Cecilia Sundberg, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1140229 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2016

I projektet undersöktes olika sätt för lantbruksföretag att leverera värme till fjärrvärmenät ägda av andra. Ny lagstiftning har förbättrat förutsättningarna för detta, även om den nya lagstiftningen inte blev så fördelaktig som ursprungligen föreslogs. Leverans av värme från förbränning av …

Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd
Magnus Simonsson, SLU

Projektnummer: H1133140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma …

Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige
Åsa Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1144056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 februari 2016

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium …

Läs mer

Agrovästs Nöt- och Lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-15-62-368 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2016

Agroväst is since 1992 one of the driving forces within the Swedish agriculture in terms of the Triple Helix. With well developed forms of collaboration between different stakeholders, we conduct extensive research and development programs

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is …

Läs mer

Kartläggning av tarmhälsa hos ekologisk kyckling och effekt av vaccination mot koccidios
Desiree Jansson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1343216 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 februari 2016

Coccidiosis is often considered as one of the major constrainst against increased Swedish organic chicken farming because preventive use of in feed coccidiostats is prohibited in organic production. Coccidia are single-celled intestinal parasites and their reproduction in the intestinal mucosa is …

Läs mer

Klimatrobusta odlingssystem med radhackning mot rot- och fröogräs i stråsäd
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Projektnummer: H1160130 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 januari 2016

Projektet genomförde 20 fältförsök i två serier, ”raduppbyggnad” och ”tistelbekämpning”, för att utveckla odlingstekniken i vårvete och höstvete på 25 och 50 cm radavstånd. Cameleon, användes för sådd och radhackning. En breddning av såraden (12 cm band eller dubbelrad) ökade skörden jämfört med …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress