Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133108
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 oktober 2016
Huvudsökande: Jenny Kreuger
Organisation: SLU
E-postadress: jenny.kreuger@slu.se
Telefon: +46 18 67 24 62
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien undersöktes halterna i bäckvatten, dränering och i ytavrinning i tre små delavrinningsområden med varierande sammansättning av jordarter. Förlusterna skilde avsevärt mellan områdena; högre koncentrationer av ett större antal substanser uppmättes i bäcken i ett område med en stor andel lerjordar än i ett område med en större blandning av jordarter, och förlusterna från det tredje i huvudsak sandiga området var försumbara. Transporten skedde främst via snabba flödesvägar. Förhöjda halter påträffades både i ytavrinning och i dräneringsvatten, men det finns starka skäl att tro att transporten över markytan varit begränsad och att makroporflöde till dräneringen varit den dominerande transportvägen.

Bekämpningsmedelsläckage till ytvatten – var och hur sker förlusterna?

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper om hur och varför bekämpningsmedelsrester når ytvatten är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder och skulle också kunna bidra till en säkrare godkännandeprocess för nya bekämpningsmedel. I det här projektet mätte vi koncentrationerna av bekämpningsmedel i bäckvatten, dränering och ytavrinning i tre små jordbruksdominerade områden med olika sammansättning av jordarter för att ta reda på om transporten av bekämpningsmedel skiljer mellan olika jordar och vilken typ av flöden som bidrar mest till förlusterna.

Förlusternas storlek varierar med jordart

Det var stora skillnader i förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten mellan de tre undersökta områdena. Förlusterna var vid samtliga provtillfällen störst från ett område med en stor andel lerjordar, medan de var mindre från ett område med en större blandning av jordarter. Förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten i ett område som domineras av sandiga och moiga jordar var försumbar. Resultaten tyder på att en högre andel leriga jordar innebär en ökad risk för att bekämpningsmedel når vattendraget, vilket sannolikt beror på att lerjordar ofta har välutvecklade system av stora kontinuerliga porer (makroporer) som snabbt kan leda vatten och lösta ämnen till dräneringssystemet.

Snabba flöden dominerar transporten

Det går också utifrån de sätt på vilket vatten generellt rör sig genom leriga respektive sandiga jordar att dra slutsatser om betydelsen av olika flödesvägar för den totala transporten av bekämpningsmedel till vattendraget. Flödena genom sandjordar sker oftast relativt jämnt genom marken i stora texturporer som ger hög genomsläpplighet. Lerjordar karaktäriseras av två olika typer av flöden; mycket långsamma flöden genom små texturporer och snabba flöden genom makroporer. Ju snabbare flödet genom marken är desto mindre av bekämpningsmedlen hinner brytas ner på vägen. Att förlusterna var som störst från det område som hade en hög andel leriga jordar och mycket små från det sandiga området talar därför starkt för att det är de riktigt snabba flödena såsom makroporflöde till dräneringen som står för huvuddelen av transporten.

Dränering troligen den viktigaste förlustvägen

Ett stort antal verksamma bekämpningsmedelssubstanser hittades i både dräneringsvatten och i ytavrinning. Koncentrationerna var i vissa fall kraftigt förhöjda i dessa prover i förhållande till de halter som påträffades i bäckvattnet. Ytavrinning skulle potentiellt kunna leda till mycket stor transport av bekämpningsmedel om en tillräcklig mängd av fallande nederbörd bildar ytavrinning och om det finns en kontinuerlig flödesväg över markytan ner till bäcken. Mycket tyder dock på att detta är sällsynt i de områden som undersöktes i denna studie, och att dräneringen är den mest betydande förlustvägen för bekämpningsmedel till vattendraget.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Billiga jordanalyser oavsett gårdsstorlek med en nationell NIR-databas
Johanna Wetterlind, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333187 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

The overall aim with the project is to make good predictions of within-field soil variation to a reasonable cost regardless of farm size. This will be done by constructing a national database with 5000 soils analyzed with near infrared reflectance (NIR) spectroscopy. Such a large database, covering …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del II - Stoppa varmgången
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1330016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Spontaneous heating in the silage at opening the silos is the most common problem in feed storage systems at Swedish dairy farms. Large volumes of feed are discarded causing economical loss and feeds in the process of deterioration are a risk to animal health. Yeast is identified as the most …

Läs mer

Genetisk bakgrund till prestationsegenskaper hos svenskt varmblod (SWB)
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147215 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

Treåriga svenska varmblood (SWB)-hästar har traditionellt bedömts på en tiogradig skala men under 2013 infördes istället linjärbedömning. Hästarna bedöms för egenskaper som exteriör, gångarter och hoppförmåga. Denna studie syftade till att hitta genomregioner i kopplade till dessa egenskaper. …

Läs mer

MHC – Centrum av Hästens Immunsystem
Tomas Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147283 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2016

MHC-regionen kännetecknas av ett stort antal polymorfa gener med viktiga funktioner i immunsystemet . Den höga graden av variation i MHC-regionen gör sekvensering extremt svårt men skulle kunna lösas genom nya sekvenseringstekniker, s.k. ”next generation sequencing ” (NGS). Resultaten visade att …

Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?
Christel Cederberg, SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik

Projektnummer: H1346123 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2016

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural …

Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder
Maria Viketoft, SLU

Projektnummer: H1142045 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2016

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten …

Läs mer

Vilken effekt har fånggrödor, skörderester, mineral- och stallgödsel på skördepotential och mullförråd i marken?
Thomas Kätterer, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1233013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2016

The effect of catch crops, management of crop residues, mineral fertilizers and manure on crop production, soil fertility and soil carbon stocks over time will be quantified. This assessment will improve the tools used in agricultural extension work, as well as in lifecycle analysis and greenhouse …

Läs mer

Biovärdering - Är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara som alternativa bekämpningsmetoder mot växtsjukdomar i Sverige?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V1133033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk växtodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska bekämpningsprodukter som finns på marknaden i …

Läs mer

Biovärdering - är biologiska bekämpningsmedel från utländska marknader användbara mot svenska växtsjukdomar?
Margareta Hökeberg, Svenska Lantmännen

Projektnummer: H0956299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 juni 2016

Svensk trädgårdsodling har idag få bekämpningsmedel mot flera allvarliga växtsjukdomar, delvis pga av en begränsad inhemsk marknad. Tillgången har minskat bl a genom att flera produkter fasats ut i och med de skärpta reglerna i EUs växtskyddsmedelsförordning. Vi ville därför undersöka om biologiska …

Läs mer

Risk för härsken smak i mjölk ökar - kan vigöra något åt det?
Mikko Griinari, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130059 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2016

Syftet med projektet var att undersöka effekten av att byta ur palmolja i kraftfoder till mjölkkor mot rapsolja på mjölkens benägenhet att utveckla härsken smak vid olika mjölkningsfrekvens. Detta undersöktes i två utfodringsförsök där mjölkens fettsyrasammansättning, halten av fria fettsyror i …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress