Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133108
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 oktober 2016
Huvudsökande: Jenny Kreuger
Organisation: SLU
E-postadress: jenny.kreuger@slu.se
Telefon: +46 18 67 24 62
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien undersöktes halterna i bäckvatten, dränering och i ytavrinning i tre små delavrinningsområden med varierande sammansättning av jordarter. Förlusterna skilde avsevärt mellan områdena; högre koncentrationer av ett större antal substanser uppmättes i bäcken i ett område med en stor andel lerjordar än i ett område med en större blandning av jordarter, och förlusterna från det tredje i huvudsak sandiga området var försumbara. Transporten skedde främst via snabba flödesvägar. Förhöjda halter påträffades både i ytavrinning och i dräneringsvatten, men det finns starka skäl att tro att transporten över markytan varit begränsad och att makroporflöde till dräneringen varit den dominerande transportvägen.

Bekämpningsmedelsläckage till ytvatten – var och hur sker förlusterna?

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper om hur och varför bekämpningsmedelsrester når ytvatten är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder och skulle också kunna bidra till en säkrare godkännandeprocess för nya bekämpningsmedel. I det här projektet mätte vi koncentrationerna av bekämpningsmedel i bäckvatten, dränering och ytavrinning i tre små jordbruksdominerade områden med olika sammansättning av jordarter för att ta reda på om transporten av bekämpningsmedel skiljer mellan olika jordar och vilken typ av flöden som bidrar mest till förlusterna.

Förlusternas storlek varierar med jordart

Det var stora skillnader i förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten mellan de tre undersökta områdena. Förlusterna var vid samtliga provtillfällen störst från ett område med en stor andel lerjordar, medan de var mindre från ett område med en större blandning av jordarter. Förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten i ett område som domineras av sandiga och moiga jordar var försumbar. Resultaten tyder på att en högre andel leriga jordar innebär en ökad risk för att bekämpningsmedel når vattendraget, vilket sannolikt beror på att lerjordar ofta har välutvecklade system av stora kontinuerliga porer (makroporer) som snabbt kan leda vatten och lösta ämnen till dräneringssystemet.

Snabba flöden dominerar transporten

Det går också utifrån de sätt på vilket vatten generellt rör sig genom leriga respektive sandiga jordar att dra slutsatser om betydelsen av olika flödesvägar för den totala transporten av bekämpningsmedel till vattendraget. Flödena genom sandjordar sker oftast relativt jämnt genom marken i stora texturporer som ger hög genomsläpplighet. Lerjordar karaktäriseras av två olika typer av flöden; mycket långsamma flöden genom små texturporer och snabba flöden genom makroporer. Ju snabbare flödet genom marken är desto mindre av bekämpningsmedlen hinner brytas ner på vägen. Att förlusterna var som störst från det område som hade en hög andel leriga jordar och mycket små från det sandiga området talar därför starkt för att det är de riktigt snabba flödena såsom makroporflöde till dräneringen som står för huvuddelen av transporten.

Dränering troligen den viktigaste förlustvägen

Ett stort antal verksamma bekämpningsmedelssubstanser hittades i både dräneringsvatten och i ytavrinning. Koncentrationerna var i vissa fall kraftigt förhöjda i dessa prover i förhållande till de halter som påträffades i bäckvattnet. Ytavrinning skulle potentiellt kunna leda till mycket stor transport av bekämpningsmedel om en tillräcklig mängd av fallande nederbörd bildar ytavrinning och om det finns en kontinuerlig flödesväg över markytan ner till bäcken. Mycket tyder dock på att detta är sällsynt i de områden som undersöktes i denna studie, och att dräneringen är den mest betydande förlustvägen för bekämpningsmedel till vattendraget.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress