Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar för kemiska bekämpningsmedel till ytvatten

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133108
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 13 oktober 2016
Huvudsökande: Jenny Kreuger
Organisation: SLU
E-postadress: jenny.kreuger@slu.se
Telefon: +46 18 67 24 62
Beviljade medel: 2 300 000 SEK

Det finns fortfarande kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder. I den här studien undersöktes halterna i bäckvatten, dränering och i ytavrinning i tre små delavrinningsområden med varierande sammansättning av jordarter. Förlusterna skilde avsevärt mellan områdena; högre koncentrationer av ett större antal substanser uppmättes i bäcken i ett område med en stor andel lerjordar än i ett område med en större blandning av jordarter, och förlusterna från det tredje i huvudsak sandiga området var försumbara. Transporten skedde främst via snabba flödesvägar. Förhöjda halter påträffades både i ytavrinning och i dräneringsvatten, men det finns starka skäl att tro att transporten över markytan varit begränsad och att makroporflöde till dräneringen varit den dominerande transportvägen.

Bekämpningsmedelsläckage till ytvatten – var och hur sker förlusterna?

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor i Sverige kring vilka/vilken av de olika transportvägarna för bekämpningsmedel till vattendragen som har störst betydelse. Förbättrade kunskaper om hur och varför bekämpningsmedelsrester når ytvatten är nödvändiga för att identifiera och implementera lämpliga och kostnadseffektiva motåtgärder och skulle också kunna bidra till en säkrare godkännandeprocess för nya bekämpningsmedel. I det här projektet mätte vi koncentrationerna av bekämpningsmedel i bäckvatten, dränering och ytavrinning i tre små jordbruksdominerade områden med olika sammansättning av jordarter för att ta reda på om transporten av bekämpningsmedel skiljer mellan olika jordar och vilken typ av flöden som bidrar mest till förlusterna.

Förlusternas storlek varierar med jordart

Det var stora skillnader i förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten mellan de tre undersökta områdena. Förlusterna var vid samtliga provtillfällen störst från ett område med en stor andel lerjordar, medan de var mindre från ett område med en större blandning av jordarter. Förekomsten av bekämpningsmedel i bäckvatten i ett område som domineras av sandiga och moiga jordar var försumbar. Resultaten tyder på att en högre andel leriga jordar innebär en ökad risk för att bekämpningsmedel når vattendraget, vilket sannolikt beror på att lerjordar ofta har välutvecklade system av stora kontinuerliga porer (makroporer) som snabbt kan leda vatten och lösta ämnen till dräneringssystemet.

Snabba flöden dominerar transporten

Det går också utifrån de sätt på vilket vatten generellt rör sig genom leriga respektive sandiga jordar att dra slutsatser om betydelsen av olika flödesvägar för den totala transporten av bekämpningsmedel till vattendraget. Flödena genom sandjordar sker oftast relativt jämnt genom marken i stora texturporer som ger hög genomsläpplighet. Lerjordar karaktäriseras av två olika typer av flöden; mycket långsamma flöden genom små texturporer och snabba flöden genom makroporer. Ju snabbare flödet genom marken är desto mindre av bekämpningsmedlen hinner brytas ner på vägen. Att förlusterna var som störst från det område som hade en hög andel leriga jordar och mycket små från det sandiga området talar därför starkt för att det är de riktigt snabba flödena såsom makroporflöde till dräneringen som står för huvuddelen av transporten.

Dränering troligen den viktigaste förlustvägen

Ett stort antal verksamma bekämpningsmedelssubstanser hittades i både dräneringsvatten och i ytavrinning. Koncentrationerna var i vissa fall kraftigt förhöjda i dessa prover i förhållande till de halter som påträffades i bäckvattnet. Ytavrinning skulle potentiellt kunna leda till mycket stor transport av bekämpningsmedel om en tillräcklig mängd av fallande nederbörd bildar ytavrinning och om det finns en kontinuerlig flödesväg över markytan ner till bäcken. Mycket tyder dock på att detta är sällsynt i de områden som undersöktes i denna studie, och att dräneringen är den mest betydande förlustvägen för bekämpningsmedel till vattendraget.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress