Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-578
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Trädgård
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 27 november 2019
Huvudsökande: Mariann Wikström
Organisation: Mariann Wikström
E-postadress: mariann.wikstrom@agroplantarum.se
Telefon: +46 760 909 808
Medsökande: Jürgen Köhl
Beviljade medel: 2 455 150 SEK

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to examine how the seed health affects the attack; to clarify if the carrot psyllid or other insects can act as possible vectors for the disease; to test the effect of various fungicides; and to develop a forecasting method to predict Acrothecium attacks in the autumn before storage of carrots. The project will be conducted in close cooperation with the Swedish carrot growers and the results will be directly useful for the growers.

Syftet med detta projekt är att klarlägga biologi och spridningsvägar för Acrothecium carotae - svampen som orsakar en allvarlig röta på lagrade morötter. Det är först när vi känner till detta som vi på ett effektivt sätt kan bekämpa denna allvarliga patogen. Projektet har fyra delmål; att undersöka hur utsädets sundhet påverkar angreppet; att klarlägga betydelsen av morotsbladloppa och andra insekter som möjliga vektorer för sjukdomen; att testa effekten av olika fungicider; samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutsäga Acrothecium-angrepp på hösten före inlagring av morötterna. Projektet kommer att bedrivas i nära samarbete med de svenska morotsodlarna och resultaten kommer att bli direkt användbara för odlarna.

Den allvarligaste lagringssjukdomen i svensk morotsodling är Acrothecium-röta, som orsakas av svampen Acrothecium carotae (syn. Rhexocercosporidium carotae). Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod. Resultaten visar att det kan finnas spår av Acrothecium-DNA på kommersiella morotsfrön, men det var inget samband mellan detta och det slutliga angreppet. Det är andra faktorer som påverkar angreppets storlek och den viktigaste är mekaniska skador på rötterna. Svampen finns överallt i alla morotsodlingsområden i Sverige. Den kan påträffas i både rötter och blad från mycket tidigt i plantans utveckling fram till skörd, vilket innebär att det är mycket svårt att bekämpa svampen. De viktigaste infektionskällorna är smittad jord och andra flockblomstriga värdväxter. En prognosmetod har utvecklats för att kunna förutsäga angreppet på hösten. Även en DNA-baserad metod, LAMP, har utvecklats för detektion av svampen.

Den mest odlade grönsaken i Sverige är morot och de flesta som konsumeras här är svenskodlade. Morötter kan angripas av flera olika lagringssjukdomar och den s.k. Acrothecium-rötan är den allra allvarligaste. Den upptäcktes 1965 i Norge och har sedan dess spritts och är nu ett problem i många länder. Smittan sker i fält men angreppen på moroten visar sig först under lagring. Symtomen är små bruna eller svarta ytliga prickar, vilka senare utvecklas till större fläckar. I senare stadier blir fläckarna djupare och morötterna kan bli helt förstörda och morötterna blir osäljbara. Andelen säljbara morötter från lagrade partier varierar mellan 5 och 90% och bortsorteringen är oftast mycket stor. Att morötterna måste kasseras så sent som vid packning får mycket stora ekonomiska konsekvenser för odlarna eftersom de redan haft alla kostnader för odlingen i samband med sådd, skötsel, skörd och lagring.
Viktig information om till exempel svampens livscykel, huvudsakliga smittkälla och infektionsprocess saknas. Syftet med detta projekt var att klarlägga biologi och spridningsvägar för svampen samt att utveckla en prognosmetod för att kunna förutse angrepp.
Vem är boven?
Vi har analyserat frön från 19 olika kommersiella utsädespartier. I nio av dem fanns det spår av Acrothecium-DNA på fröna, men dessa mängder var mycket små och visade sig inte ha någon betydelse för det slutliga angreppet på morötterna. I projektet har vi också planterat morötter och producerat eget frö. Frön som producerades från angripna morötter hade stora mängder Acrothecium-DNA och de resulterade i 44% säljbara morötter. I frön som producerades från friska morötter kunde vi däremot inte påvisa något Acrothecium-DNA. De resulterade också i en mycket större andel säljbara morötter på 97%.
För att ta reda på när svampen angriper moroten har vi tagit prov på både rötter och blast under hela växtperioden och gjort DNA-analyser. I vissa fält har vi hittat Acrothecium-DNA redan när moroten precis har börjat växa och det visar att smittan sker via jorden. I andra fält har vi inte hittat något Acrothecium-DNA förrän precis innan skörd och där har troligtvis smittan kommit från andra värdväxter, t.ex. hundkex eller vildmorot. Vi vet sedan tidigare att mekaniska skador vid skörd har en stor påverkan på hur stora problemen blir. I våra försök var angreppen vid handskörd 0,3% angripen rotyta, vilket motsvarar ett par millimeterstora prickar. När morötterna skördades med maskin var angreppen 1,3% angripen rotyta, vilket motsvarar en större fläck av ett mynts storlek. Utöver de mekaniska skador som uppstår vid skörd har vi nu också indikationer på att skador orsakade av insekter, till exempel morotsbladloppa eller nematoder, kan utgöra en inkörsport till svampen och medföra ökade angrepp.
Hur kan man minska problemet?
I projektet har vi visat att fröbehandling med det biologiska bekämpningsmedlet Cedress, minskar angreppen och ger fler säljbara morötter. Trots detta behöver odlarna fler verktyg i kampen mot sjukdomen. Som det är nu finns ingen annan möjlighet att bekämpa sjukdomen.
Det finns inget samband mellan hur mycket Acrothecium-DNA vi hittar i morötter eller blast innan lagring och hur stora de slutliga angreppen blir efter lagring. Detta beror på att det är flera olika faktorer som påverkar angreppen. De två viktigaste faktorerna är mekaniska skador vid skörd och hur länge morötterna står kvar i marken innan de skördas. Därför är det viktigt med en skonsam skörd och att man inte låter morötterna stå kvar i marken för länge på hösten. För att få reda på vilka partier som riskerar att få stora angrepp redan innan sjukdomen bryter ut har vi i projektet utvecklat en prognosmetod. Efter en enkel provtagning i fält innan skörd snabblagras morötterna under kontrollerade förhållanden. Efter ett visst antal daggrader kan angreppen av Acrothecium bedömas. Redan under hösten 2019 har modellen använts kommersiellt av odlare för att bedöma vilka partier som är lämpliga för långlagring.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress