Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stallgödsling som anpassas till fosforstatus och typ av jord för att minska fosforläckaget från jordbruksmark

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870002
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 4 december 2012
Huvudsökande: Barbro Ulén
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: barbro.ulen@slu.se
Telefon: 018 - 67 12 51
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte läckage av fosfor (P) beroende på kombinerade effekter mellan jord och stallgödsel från mjölkkor (21-30 kg P ha-1) som spridits på lysimetrar från matjorden och som exponerades för regn i laboratoriet. Vi visade på starka samband mellan koncentrationen av fosfor i läckaget och jordarnas fosforstatus. Regressionen varierade dock mellan jordarna vilka hade provtagits från de långliggande bördighetsförsöken. Fjärdingslöv (lerig jord), Bjertorp (mellanlera) samt Klostergården (styv lera) uppvisade en stark ökning i halten löst reaktiv fosfor (DRP) i läckaget vid högre P-AL efter spridningen men effekten modifierades av jordarnas sorptionskapacitet för fosfor. I motsats härtill hade Ekebo (lättlera) en liten, och Högåsa (lerig jord) en negativ ökning av DRP i läckagevattnet efter tillsatsen av gödseln. Fosforhalterna var relativt låga vid gödslingsgivor som motsvarade bortförsel med skörden vilket visar vikten av en lång tids fosforbalans för att begränsa läckageförlusterna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforläckage efter stallgödsling beroende på fosforstatus

Jordbruksmarken svarar för mycket av fosforn som bidrar till algblomningen i Östersjön. Vi behöver förstå på vilket sätt fosforn rör sig ner genom marken, eftersom fosforn sedan ofta förs ut i vattendragen via täckdikesrör eller öppna diken. Jordens fosforstatus eller fosfortalet (P-AL) brukar man i Sverige analysera genom att skaka och extrahera (dra ut) fosfor i en sur lösning. Ett högt fosfortal kan betyda att det är en större risk för ett högt läckage. Vi ville studera detta samband närmare, och framför allt ville vi se hur fosforläckaget från matjorden påverkades av att man gödslar med flytgödsel till jordar med varierande fosfortal. Vi ville också studera växelverkan mellan jord, växtodlingssystem och fosforläckage.

Jordar med olika bördighet och med eller utan stallgödsling

Vi tog ut jordkolonner från fem olika platser med olika jordtyper (lerig jord, lättlera mellanlera och styv lera) som fosforgödslats på fyra olika sätt sedan 40, eller ända upp till 50 år tillbaka i tiden. Den första nivån har under hela den tiden inte fått någon fosfor från handelsgödsel, den andra nivå motsvarar det man rekommenderar, dvs. en gödsling med fosfor som är lika stor som mängden fosfor man för bort med skörden. De båda övriga nivåerna motsvarar en gödsling som inneburit en viss, respektive en stor uppgödsling hela tiden. Motsvarande nivåer på gödslingen har utförts i två odlingssystem – den ena med ren växtodling utan djur och den andra som på en mjölkgård med måttligt antal kor. Det har inneburit att man odlar en hel del vall och gödslat åkermarken med stallgödsel vart 4:e eller vart 6:e år.

Efterliknar ett regn i laboratoriet

Jordkolonnerna transporterades till laboratoriet och sattes in i en regnsimulator som har sprutmunstycken 1,2 över jordytan. Jorden fick ett kontgjort regn i flera omgångar både före och efter det att man tillfört gödsel från mjölkkor på jordkolonner. Mängden maximerades så att den ungefär motsvarade vad man ger varje år om man har högsta möjliga antal djur på gården enligt bestämmelserna för djurtäthet.

Vissa jordar är känsligare än andra

Det fanns starka samband mellan fosforläckaget i laboratoriet med kolonner och jordarnas fosforstatus. Resultaten visar därför att fosforn i jorden kontroller fosforläckage från matjorden. Vi fann inte några större skillnader i fosforläckage om man hade haft växtodling eller odlat som på en mjölkgård. Däremot fanns det tydliga skillnader mellan de olika jordarna. Vissa läckte mer fosfor vid samma fosforstatus i jorden än andra. Det gällde framför allt efter det att man tillfört gödseln till jorden som motsvarade en maximalt tillåten mängd. Störst var skillnaderna mellan två jordar som ligger ganska nära varandra i Skåne. Vi vet inte den exakta orsaken men de har olika geologiskt ursprung, olika fördelning av lermineral, olika pH och olika förmåga att sorbera fosforn.

Risk efter ny flytgödseltillförsel i relation till fosfortalet

Efter att stallgödsel tillförts ökade läckaget av fosfor mera vid högre P-AL tal. Ökningen i fosforläckage från Klostergården var ibland lägre än vad man kunde vänta när man beräknade hur mycket fosfor som borde kunna sorbera (häfta vid) jorden utifrån jordens kemiska egenskaper och partikelsammansättning. Eftersom både fosformängd och tillgänglighet för läckage ökar med ökat P-AL-tal är det mycket viktigt att gödsla med en intensitet som motsvarar bortförseln med skördeprodukterna.

Risken för fosforläckage efter årets gödsling jämfört med gammal uppgödsling

För fyra av de här undersökta fem jordarna ökade stallgödseltillförseln risken för att det skulle läcka mycket fosfor. Mekanismen för detta behöver dock studeras mer. I genomsnitt blev risken nästan dubbelt så stor efter engångsgödslingen jämfört med före engångsgödslingen om man hade en medelmåttlig fosforstatus i jorden. Ändå var denna risk totalt mindre än vad som blivit följden av att man under 40-50 års tid tillfört 30 kg mer fosfor än vad man fört bort med skörden. En sådan kraftig ”historisk” gödsling tredubblade läckagerisken. Resultaten är därmed liknande de som vi funnit från undersökningar i Halland.
Våra studier understryker vikten av att gödsla med precision och med fosforkartan som underlag. Speciellt gäller det när man tillför flytgödsel. Vår studie stärker teorin att man inte bör tillföra mera stallgödselfosfor än man för bort med skörden. Denna fosformängd har i praktiken varit mindre än de maximala 22 kg som reglerna för djurtäthet motsvarar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress