Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Stoppa smittspridningen av kvarka – en studie av tysta smittbärare av Streptococcus equi

Status: Avslutat
Projektnummer: H1147203
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 8 oktober 2014
Huvudsökande: Gittan Gröndahl
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: gittan.grondahl@sva.se
Telefon: 018-674297
Beviljade medel: 700 000 SEK

Kvarka, infektion med Streptococcus equi subspecies equi (S. equi), är en smittsam luftvägssjukdom hos hästar som kan ge s k tysta smittbärare. Förekomst och diagnos av tysta smittbärare undersöktes hos 12 hästar som genomgått kvarka. Hästarna provtogs med nässvabb och nässköljprov minst tre gånger, från 3-4 veckor, fram till mellan 7 veckor till 4 månader efter symptomslut, och luftsäcksprov togs. Proverna analyserades med real-tids-PCR för S equi och PCR-positiva prover odlades. Serologi användes för att mäta antikroppar mot S equi. Samtliga hästar visade sig vara eller bli tysta smittbärare av kvarka under studien. Smittfrihet i alla provtyper sågs senare under perioden hos endast 2 av 12 hästar. Sensitiviteten vid PCR var högst för luftsäcksprover, följt av nässköljprover. Nässvabb kan inte rekommenderas. Serologi kan vara användbart för screening av smittbärare, med viss reservation. Detta är ny och viktig kunskap för bekämpning av kvarka.

Vi har studerat tysta smittbärarna av kvarkabakterier bland hästar. Fynden var tyvärr nedslående. Hos smittade hästar som ägarna trodde blivit friska fanns bakterierna kvar – men dolda. Kvarka är en av de värsta smittsamma hästsjukdomarna i Sverige. Sjukdomen orsakar akut lidande för hästen genom att den får svårt att svälja och ibland att andas, feber och svullna lymfknutor som ofta utvecklas till sprickande varbölder. Sjukdomen orsakas av bakterien Streptococcus equi och sprids snabbt mellan hästar i stallet. Varje år är det mellan 30 till 70 nya utbrott av kvarka i Sverige. Stall som får in kvarka bland hästarna tvingas till isolering som ibland kan pågå i månader.

Studien visar dessvärre att smittbärare är vanligt under perioden 3 veckor till 4 månader efter att hästarna inte längre visar symptom på kvarka. 92% av undersökta hästar var ännu smittbärare efter ”sedvanlig treveckors isolering” efter kvarka, och 67% efter 6 veckors isolering. Flera hästar var ännu smittbärare efter 4-5 månader. Hos en häst var det först efter 10 veckor som smitta började påvisas. Hästen hade då tidigare genomgått tre fria nässköljprover, men inget luftsäckssköljprov hade utförts vid dessa tillfällen. Infektionen kan ha funnits i luftsäckarna hela tiden hos denna häst, eller så hade den återsmittats från de tre tysta smittbärarna i samma lösdrift.

För att stoppa spridning av kvarka är det viktigt att känna till att bakterien kan spridas från till synes friska hästar, och då blir det intressant att identifiera och isolera smittspridarna. Behandling av dessa med penicillin i luftsäckarna och allmänbehandling kan provas. I stall med kvarstående smittbärare och då det finns omsättning på hästarna kan kvarka etablera sig och blossa upp igen och igen genom åren, på nya hästar som inte är immuna.

För att säkert kunna påvisa bakterier som gömt sig inne i luftsäckarna i svalget hos hästar som till synes inte varit sjuka eller har tillfrisknat från kvarka krävs provtagning med endoskopi. För att leta efter smittbärare under upp till 4 månader av konvalescensen visade studien att veterinären bör ta luftsäcksprover med endoskop, i kombination med nässköljprov. Luftsäcksendoskopi är dock ingen enkel metod som varje praktiserande veterinär behärskar eller har med sig i bagaget. Utrustningen måste dessutom desinficeras mellan varje häst, vilket gör att det tar lång tid att undersöka alla hästar i stallet.

Nässköljprover kan vara ett alternativ i vissa lägen. Man kan börja med upprepade nässköljprover och gå vidare med endoskopi på dem som inte ger utslag på nässköljprov. Den metod som oftast används vid diagnos av akut kvarka, så kallad nässvabb, där provet tas med en provtagningspinne i hästens näsborre, visade sig vara sämst när det gäller att fånga upp smittbärare bland hästar som tillfrisknat. Nässköljprov, där man sköljer ur både näshåla och svalg gav mycket högre träffsäkerhet, och luftsäcksprov via endoskop var allra säkrast. PCR-metoden, där bakteriens DNA påvisas, var känsligare och därmed säkrare än traditionell bakterieodling.

Vi utvärderade också en ny metod där blodprov analyseras för antikroppar mot kvarka, för att även kunna få hjälp av enkla blodprover i bekämpningen av sjukdomen. Blodprov för kvarkaserologi visade sig kunna vara användbart för en första screening efter smittbärare under de första månaderna efter genomgången kvarka, eller om exponering för kvarka är okänd, och när ett enklare prov föredras. Blodprovet ger dock något högre risk för både falskt negativa och falskt positiva jämfört med PCR. Serologi kan också vara ett hjälpmedel för att komma till diagnos ”i efterhand”.

Vid utbrott av kvarka har tidigare rekommenderats en symptomfri period efter att senast insjuknade häst i stallet blivit frisk innan bakterierna anses vara borta, ofta tre veckor, eller 4-6 veckor som SVA hittills gett råd om. De nya forskningsrönen visar nu att den tiden tyvärr inte räcker för att bli av med smittan hos många hästar. För veterinärkåren blir det kanske i del fall nödvändigt att förlänga isoleringen och ta fler prover. Den nya kunskapen från studien kan också tillämpas för att utforma ett nationellt bekämpningsprogram mot kvarka.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress