Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Strategisk ägarstyrning och medlemmarnas betydelse i svensk lantbrukskooperation

Status: Avslutat
Projektnummer: V0846160
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 31 juli 2013
Huvudsökande: Filip Wijkström
Organisation: Handelshögskolan i Stockholm
E-postadress: filip.wijkstrom@hhs.se
Telefon: 08-7369000
Beviljade medel: 4 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fokus i projektet handlar om att bättre förstå medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning. Särskilt intresse har tillmätts arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning i vid mening kan sägas utövad. Med hjälp av fokuserade intervjuer i de båda fallföretagen samt bland deras medlemmar placeras en detaljerad enkätundersökning samt ett fördjupat och mer historiskt källmaterial i ett större företagsekonomiskt sammanhang. Förutom enkätstudiens noggranna kartläggning av medlemskapets ”genetik” och dess olika dimensioner samt intervju- och arkivstudiernas fokus på relevanta arenor och processer har projektets modellutvecklande ambition resulterat i analytiska modeller för att bättre kunna förstå och även utveckla verksamheternas styrning. Resultat och vägval har under studiens gång regelbundet presenterats och diskuterats med en särskild referensgrupp med nyckelpersoner från näringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
BAKGRUND
De senaste decennierna har kännetecknats av omfattande av- och omreglering av tidigare relativt stabila förutsättningar i ”de gröna näringarna” (lantbruk och skogsbruk). Konkurrensen från stora internationella aktörer ökar samtidigt som konsumenters värderingar och beteende förändras. De förändrade förutsättningarna har varit en bidragande orsak till genomgripande strukturella och kulturella förändringar i de kvarvarande svenska kooperativa företagen. Man har i många fall valt att bolagisera delar av verksamheten samt bilda större koncerner som drivs mer som traditionella företag (ffa aktiebolag). Svensk utveckling liknar den internationella när det gäller såväl lant- och skogsbruk som kooperativt företagande.

Vi har i tidigare studier vidare kunnat visa på en ”omförhandling av samhällskontraktet”. Sverige kännetecknades tidigare av en stark och på sina håll dominerande folkrörelsetradition. Ett resultat var att vi fick ett rikt föreningsliv bestående av ekonomiska och ideella föreningar. Inom ramen för denna tradition, och i olika typer av verksamheter, har hundratusentals människor under decennier skolats in för att kunna ta hand om och utveckla föreningsdriven verksamhet; ett kunnande om hur man praktiskt driver föreningsverksamhet och hur man organiserar och styr verksamhet i komplexa (ofta federativa) system av föreningar. Konkret handlar det om utbildning och skolning av medlemmar (och ägare) i speciella former för att äga och driva vilka skiljer sig från såväl traditionellt företagande i aktiebolag och koncerner som från styrning och organisering i offentlig sektor. Betydande aktörer – politiska partier, fackförbund, kyrkor och idrottsrörelse samt föreningslivet i vid mening – utvecklar och investerar inte längre lika aktivt som tidigare i folkrörelsetraditionen. Vi ser som ett resultat att den tidigare gemensamma ”allmänning” eller djupa reservoar av föreningskompetens och kunnande i samhället inte är lika självklar som tidigare. Vi bedömer att detta får konsekvenser också för ekonomiska föreningar inom lantbruk och skogsbruk samt för medlemmarnas (lant- och skogsbrukarnas) styrning av sina företag.

Vi kan sammanfatta det som att företag och verksamheter i de gröna näringarna under ett par decennier för det första (som följd av omfattande avregleringar i Sverige och globalt) idag befinner sig på produktmarknader där de möter allt tuffare konkurrens. För det andra tycks det som om själva den kooperativa (förenings)formen inte längre är det självklara alternativet för att driva och utveckla affärsverksamhet i de gröna näringarna. Inspiration hämtas oftare från traditionellt företagande samtidigt som investeringarna i de tidigare formerna för att driva verksamhet tycks avta på bred front i samhället. Givet den särpräglade formen för ägande och organisering i dessa företag, samt de speciella principerna för fördelning av verksamheternas kostnader och överskott, har det blivit hög tid att ställa sig frågan hur kooperativa företags styrning går till idag (framförallt strategiska ägarstyrning) med särskilt fokus på medlemmarnas betydelse i styrningen. Detta står som bakgrund till vårt projekt.

BESKRIVNING AV STUDIEN Som ett sätt att kartlägga och analysera hur ägande och styrning idag utövas i de gröna näringarna har ett forskarteam vid Handelshögskolan i Stockholm genomfört omfattande fallstudier av två stora företag inom svensk lantbruks- och skogsbrukskooperation, Lantmännen samt Södra. Fokus har legat på medlemmarnas roller och betydelse inom lantbrukskooperationens företag, speciellt avseende företagens styrning och särskilt intresse har tillmätts de arenor och processer inom och omkring företagen där medlemmarnas reella ägarstyrning pågår. Med hjälp av intervjuer i företag och bland medlemmar; en detaljerad enkätundersökning av medlemskapet och ett historiskt material (motioner, artiklar i tidningar, material ur företagens årsredovisningar) har vi kartlagt formerna för hur företagen styrs och hur viktiga (strategiska) frågor sas ”vandrar” mellan instanser. Förutom enkätens kartläggning av medlemskapets ”genetik” och medlemskapets dimensioner (t ex egennytta, värderingar, sociala) så får vi genom intervju- och arkivstudierna fokus på de arenor där medlemmarna utövar sin styrning. I projektet har forskarna även utvecklat modeller som kan användas för att bättre förstå och utveckla den kooperativa styrningen samt för att förbättra medlemmarnas inflytande.

RESULTAT & ÅTERFÖRING TILL NÄRINGEN
Forskarna har regelbundet diskuterat resultat och vägval med en referensgrupp av nyckelpersoner från näringen. Planen är nu, efter det att projektet är klart, att utveckla formerna för återföring av den kunskap som har vunnits i takt med att materialet publiceras (bl a i populärvetenskaplig bok på svenska) och blir klart att använda. Vi bedömer att detta för att få en långsiktig effekt på verksamheten måste ske i nära samverkan med företagsledningar och medlemschefer. För mer generell och långsiktig uppbyggnad av kunskap bör samverkan troligen även koordineras med LRF.

Projektet har resulterat i tre typer av resultat: (i) kartläggning av medlemskapets dimensioner i modern lantbruks- och skogbrukskooperation; (ii) bättre förståelse av arenor och processer som spelar roll för medlemmarnas ägarstyrning; samt (iii) analytiska modeller för att beskriva och blottlägga grundläggande principer för styrning och organisering av kooperativa företag. Potentialen i resultaten för näringen låter sig inte enkelt sammanfattas men de är framtagna för att användas för att förnya, förbättra och utveckla nuvarande och framtida medlemmars styrning och kontroll av de kooperativa företagen och deras verksamheter.

AVSLUTNING & DISKUSSION
Utvecklingen som antyds är inte nödvändigtvis negativ för de kooperativa företagen, men den innebär en rejäl utmaning för verksamheterna. Vägen framåt när det gäller ägande, styrning och överskottsfördelning ligger nu någonstans mellan två (idealtypiska) ytterligheter: (A) att transformera ägarstrukturen helt i linje med en mer privatkapitalistisk modell med aktiebolag och koncerner; traditionell separation mellan ägare, brukare och ”kunder” samt fördelning av överskott utifrån andel av verksamheten man äger. Eller så försöker man (B) återfinna den instabila jämvikten mellan föreningslogik och företagslogik. Det senare kommer dock att kräva både investeringar och modellutveckling för en ny generation av styrverktyg och kontrollmekanismer för att medlemmarna effektivt ska kunna äga, organisera och fördela överskottet.

Vilka positioner mellan dessa båda alternativ som företagen väljer är förstås deras (och deras medlemmars) sak. Företagslogiken har dock under senare tid i våra fallföretag (precis som för annat kooperativt företagande) fått allt större betydelse. Föreningslogiken har alltmer hamnat i bakgrunden. Men när vi analyserar medlemmarnas komplexa mix av dimensioner ser vi inte samma entydighet; medlemskårerna i företagen uppvisar mer av mångfald och komplexitet. Huruvida företagen är villiga att ta de investeringar som behövs samt är beredda att införa mer föreningslika mekanismer för att vikta upp medlemmarna i denna medlemsroll (snarare än att transformera dem till ”aktieägare”); eller om tillräckligt många medlemmar är villiga (och tillräckligt kompetenta) att engagera sig i företagens ägande och styrning framöver, besvarar inte projektet. Vår bedömning är dock att företagen ännu uppvisar tillräcklig ”kooperativ karaktär” och intressanta lösningar för att ha valet att utvecklas till moderna – och fortfarande kooperativa – företag, i synnerhet om man är beredd att ta till vara medlemskårens komplexitet. Men detta kräver såväl vilja och engagemang som resurser och långsiktighet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress