Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Studier av hälsoeffekter av partikelavskiljare i svinhusmiljö

Status: Avslutat
Projektnummer: V1035032
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 12 juli 2013
Huvudsökande: Lena Palmberg
Organisation: Karolinska Institutet
E-postadress: lena.palmberg@ki.se
Telefon: 08-524 822 10
Beviljade medel: 1 495 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Tidigare studier har visat att ansiktsmasker som reducerar exponeringen för partiklar också reducerar luftvägsinflammation som uppkommer vid akut exponering i svinstall. Syftet är att se om installation av en partikelavskiljare minskar reaktionen i luftvägarna jämfört med exponering i stall utan. Exponeringsmätningar och den inflammatoriska reaktionen har kartlagts. Partikelseparator minskade framför allt antalet av de minsta partiklarna och minskade den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i några parametrar. I andra parametrar såg vi ingen skillnad mellan de två stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Lantbrukares hälsa är ofta bättre än genomsnittet, men det finns ett undantag, nämligen tillfälliga och kroniska symtom från lungor och luftvägar. Främst drabbas svinskötare av kronisk bronkit, med inflammation i luftvägarnas slemhinnor, vilket leder till hosta med upphostningar. Den vanligaste orsaken till kronisk bronkit är rökning, men lantbrukare som röker mindre än genomsnittet av befolkningen drabbas ändå. Exponering för höga dammhalter är vanligt inom lantbruket och kan ge upphov till kronisk bronkit. Svinbönder drabbas även av toxisk alveolit (Organic Dust Toxic Syndrom, ODTS), vilket beror på exponering för höga halter av mikroorganismer. Symtomen liknar influensa och kommer efter några timmars exponering och går över inom 24 timmar utan att ge bestående besvär. Studier av ODTS kan ge ledtrådar till hur de kroniska förändringarna i lungorna och luftvägarna, som så ofta drabbar lantbrukare, uppstår och hur de kan förebyggas. Vi har därför utarbetat en exponeringsmodell för ODTS, där friska försökspersoner exponeras i 3 timmar i samband med vägning av grisar, varvid en kraftig luftvägsinflammation uppkommer och symtom som vid ODTS.
Vi har i tidigare studier studerat effekten av ansiktsskydd som reducerar exponeringen för partiklar och gaser. I en av dessa studier exponerades12 försökspersoner utan mask, 12 försökspersoner med mask med partikelfilter klass P3 och 12 försökspersoner med mask med både partikel- och gasfilter, i samband med vägning av grisar i 3 timmar. Vid exponering i svinhus ger mask med partikelfilter skydd vad gäller det inflammatoriska svaret i näsa och blod, även om masken inte ger ett fullgott skydd. I vissa avseenden påverkade inte maskerna de biologiska effekterna av exponeringen alls. Bland annat kvarstod den ökade känsligheten i luftvägarna hos alla 3 grupperna.
Syftet med föreliggande studie är att se om installation av en partikelavskiljare från CentriClean Systems AB minskar så väl exponering för partiklar som utvecklingen av luftvägsinflammation jämfört med exponering i stall utan partikelavskiljare.
Material och metoder
Tolv friska, icke-rökande, frivilliga försökspersoner exponerades (6 kvinnor, 6 män, medelålder 23 (19-33)) i 3 timmar i svinstallarna. Personerna delades upp i två grupper (cross-over design) och exponeras för såväl partikelrenad luft som normal svinhusluft i en lottad turordning, med ca 2-4 veckors mellan exponeringarna. Hälften exponerades i vanligt stall först och andra hälften exponerades i stall med partikelseparator i först. Försökspersonerna var därmed sina egna kontroller.
Före och efter exponering gjordes lungfunktionsmätningar, bronkiell provokationstest med metakolin (en metod att mäta luftvägarnas känslighet) samt analys av kväveoxid i utandningsluften (påvisar luftvägsinflammation). Blodprov och nasalt lavage utfördes före och efter exponering. Direkt före och efter exponering mättes kroppstemperatur och peak expiratory flow som ett mått på luftrörsförträngning. Försökspersonerna ombads också uppskatta upplevda (tolv) symptom på en 0-100 mm-skala, före och efter de bägge exponeringarna.
Avdelningarna står tomma i ungefär en vecka vid byte av grisar och då tvättas avdelningarna och underhålls. Under denna vecka installerades anläggningen med cykloner, så att den var redo att sättas igång när de nya grisarna kom. Anläggningen verkade mellan 08:00 och 20:00, 7 dagar i veckan under 15 veckor.
Resultat
Det var omöjligt att få den totala luftvolymen att passera genom cyklonerna vilket skulle ha varit optimalt för reningen. Detta berodde på att cyklonerna kämpade mot ventilationssystemet. Det är framför allt de minsta partiklarna som minskar i närvaro av partikelseparator. Alla fraktioner minskar generellt över tid oavsett om filter finns installerat eller ej. Dock minskar partikelhalterna något mer över tid om filter finns installerat. Störst reducering sker första halvtimman vilket kan bero på att partikelseparatorn slogs på cirka 30 minuter innan första mättillfället på morgonen. Detta skapar en turbulens i rummet, vilket sannolikt leder till att sedimenterade partiklar rörs upp och blir luftburna.
Sammantaget visar studien att installation av en partikelseparator minskar den inflammatoriska reaktionen systemiskt och lokalt i de övre luftvägarna. Försökspersonerna får inte lika kraftig förhöjning av kroppstemperaturen och lika mycket huvudvärk i stall med partikelseparator som vid vistelse i stall utan partikelseparator. Likaså ökar inte halten av inflammatoriska mediatorer i övre luftvägarna i samma omfattning i filtrerat stall som ofiltrerat stall.
I många av de analyserade parametrarna såg vi dock ingen skillnad mellan de två olika stallen, vilket talar för att installation av en partikelseparator inte utgör ett totalt skydd mot skadlig påverkan. Detta är i linje med våra tidigare fynd där vi använt oss av olika typer av andningsskydd som reducerar exponeringen för framför allt partiklar.
Slutsats
Dessa studier kartlägger effekten av en partikelseparator vid akut exponering. Man kan inte utesluta att installation av en partikelseparator kan ha bättre effekt vid kronisk exponering som är fallet för svinskötare och därmed minska risken för att utvecklandet av kroniska luftvägsbesvär. Problemen med att bara delar av luftvolymen renas med den testade partikelseparatorn, att energiförbrukningen är hög samt att man inte eliminerar den inflammatoriska reaktionen lokalt och systemiskt helt talar för att användandet av partikelseparator i svinhusmiljö inte är en lämplig arbetsmiljöförbättrande åtgärd att vidta.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress