Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1256181
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 november 2017
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 044 - 532 11
Medsökande: Maria Viketoft
Medsökande: Artur Granstedt
Beviljade medel: 530 000 SEK

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique opportunity to contribute to research with a holistic perspective. To push development forward and evaluate the farming systems key figures are used for different goals which together may conflict: good economy, fossil energy efficiency, less nematodes in vegetable crop rotations, IPM in conventional systems, improved yields in organic cropping systems, etc. The two experimental sites Bollerup and Önnestad have two conventional and three organic crop rotations including one cropping system where the focus is on biogas production and use of digestate. For horticulture, the works with nematodes and with bioactive compounds are of special relevance.

Forskning med flera odlingssystem parallellt ökar potentialen för kunskapsöverföring från ekologiska system till konventionella och vice versa. I detta projekt, vars syfte är att utveckla odlingssystem mot ökad hållbarhet, arbetar vi med långliggande försök som har en unik möjlighet att bidra till forskning med helhetsperspektiv. För att driva utvecklingen och utvärdera odlingssystemen används nyckeltal för olika uppsatta mål som sinsemellan kan stå i konflikt: God ekonomi, fossil energieffektivitet, mindre nematoder i grönsaksväxtföljder, IPM i konventionella led, förbättrade skördar i ekologiska led etc. De två försöksplatserna Bollerup och Önnestad har två konventionella och tre ekologiska växtföljder varav ett led där fokus ligger på biogasproduktion och användning av rötrest. För trädgårdsnäringen är projektets arbete med frågor kring nematoder och kring bioaktiva ämnen i grönsaker viktiga framtids- och tillväxtfrågor.

I projektet analyserades förekomst av rotgall-, rotsårs-, stubbrots- och nålnematoder i jordprover från åren 2012-2016 i två konventionella och tre ekologiska odlingssystem med fokus på grönsaksodling. Vidare analyserades produktkvalitet av grönsaker från 2013-2015. De frilevande nematodsläkten rotsårsnematoder och stubbrotsnematoder förekom i större utsträckning i odlingssystem med vall men påverkades inte av om odlingssystemet var ekologiskt eller konventionellt. Antalet nålnematoder påverkades däremot av odlingssystemet; lägre förekomst i konventionella än i ekologiska system. På grund av väldigt fläckvisa förekomster kunde inga slutsatser dras om odlingssystemeffekter på rotgallnematoder. För de studerade produktkvalitetsaspekterna hittades inga samband med odlingssystem. Både torrsubstans-, socker- och antioxidanthalt varierade mellan år och odlingssystem men variationerna tyder snarare på skillnader i mognadsstadium än på skillnad mellan ekologisk eller konventionell odling.

Nematoder och produktkvalitet i grönsaker- hur påverkas de av olika odlingssystem?

På ett försöksfält med grönsaker och andra grödor har vi undersökt hur många nematoder som finns beroende på vad som odlas. Vi har också undersökt kvaliteten i grönsaker som är odlade ekologiskt och konventionellt.
Vi såg att i växtföljder med mer vall blev det fler frilevande nematoder av släktena rotsårs- och stubbrotsnematoder vilket kan bero på att mindre jordbearbetning stör dem mindre. Dessa nematoder verkar inte påverkas av om odlingen är ekologisk eller konventionell utan det som har betydelse är alltså vilka grödor som odlas. Ett annat nematodsläkte som heter nålnematoder verkar däremot påverkas av odlingsinriktningen eftersom det fanns fler nålnematoder i ekologisk odling än i konventionell.
Nematoder kan orsaka skador på många grödor genom att sänka skörden och i grönsaker kan skadorna blir väldigt allvarliga till exempel genom att morötter blir missformade (och osäljbara) eller att de blir svåra att lagra. En av de allvarligaste nematoderna i morotsodling är rotgallnematod - den kan helt förstöra en odling. Den hittade vi stora mängder av det första året, men sedan har mängden minskat bland annat tack vare svartträda i de rutor som hade mest rotgallnematoder.
Under två år tog vi ut prover av lök, morötter, rödbetor och potatis och mätte produktkvalitet i grönsakerna. Vi ville se om det är skillnad mellan ekologiska och konventionella grönsaker, men tyvärr var det för kort tid för att dra några säkra slutsatser. Vi undersökte torrsubstanshalt och sockerinnehåll i alla prover samt antioxidantinnehåll i löken. De siffror vi fick fram på produktkvalitet skiljer sig inte åt mellan ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker. I stället spretade siffrorna åt olika håll mellan år och grönsaker vilket troligen beror på olika skördetid och mognad hos grönsaken.
I försöket jämfördes även skörden av grödor odlade konventionellt eller ekologiskt odlade grödor. För de flesta grödor var skörden lägre i ekologiskt odlade rutor än i konventionellt odlade. För spannmål som korn, vete och havre var den ekologiska skörden ungefär 20 % lägre, för potatis, morot och slåttervall 10 % lägre men ekologiskt odlad lök hade 10 % högre skörd än konventionellt odlad lök.
Undersökningarna har gjorts i ett långliggande försök i Önnestad i nordöstra Skåne med fem olika växtföljder, två konventionella och tre ekologiska. I alla växtföljderna ingick spannmål men även grönsaksgrödor som morot, rödbeta, lök och potatis. I den ena konventionella växtföljden och i två av de ekologiska växtföljderna fanns tvåårig vall. I de två växtföljderna utan tvåårig vall fanns ettårig klöverfrövall. För att mäta antalet frilevande nematoder i jorden togs jordprover ut varje vår 2012-2016. För att mäta produktkvalitet togs grönsaker vid skörd som frystes ner för att vid senare tillfälle analyseras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2011

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress