Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1256181
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 november 2017
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 044 - 532 11
Medsökande: Maria Viketoft
Medsökande: Artur Granstedt
Beviljade medel: 530 000 SEK

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique opportunity to contribute to research with a holistic perspective. To push development forward and evaluate the farming systems key figures are used for different goals which together may conflict: good economy, fossil energy efficiency, less nematodes in vegetable crop rotations, IPM in conventional systems, improved yields in organic cropping systems, etc. The two experimental sites Bollerup and Önnestad have two conventional and three organic crop rotations including one cropping system where the focus is on biogas production and use of digestate. For horticulture, the works with nematodes and with bioactive compounds are of special relevance.

Forskning med flera odlingssystem parallellt ökar potentialen för kunskapsöverföring från ekologiska system till konventionella och vice versa. I detta projekt, vars syfte är att utveckla odlingssystem mot ökad hållbarhet, arbetar vi med långliggande försök som har en unik möjlighet att bidra till forskning med helhetsperspektiv. För att driva utvecklingen och utvärdera odlingssystemen används nyckeltal för olika uppsatta mål som sinsemellan kan stå i konflikt: God ekonomi, fossil energieffektivitet, mindre nematoder i grönsaksväxtföljder, IPM i konventionella led, förbättrade skördar i ekologiska led etc. De två försöksplatserna Bollerup och Önnestad har två konventionella och tre ekologiska växtföljder varav ett led där fokus ligger på biogasproduktion och användning av rötrest. För trädgårdsnäringen är projektets arbete med frågor kring nematoder och kring bioaktiva ämnen i grönsaker viktiga framtids- och tillväxtfrågor.

I projektet analyserades förekomst av rotgall-, rotsårs-, stubbrots- och nålnematoder i jordprover från åren 2012-2016 i två konventionella och tre ekologiska odlingssystem med fokus på grönsaksodling. Vidare analyserades produktkvalitet av grönsaker från 2013-2015. De frilevande nematodsläkten rotsårsnematoder och stubbrotsnematoder förekom i större utsträckning i odlingssystem med vall men påverkades inte av om odlingssystemet var ekologiskt eller konventionellt. Antalet nålnematoder påverkades däremot av odlingssystemet; lägre förekomst i konventionella än i ekologiska system. På grund av väldigt fläckvisa förekomster kunde inga slutsatser dras om odlingssystemeffekter på rotgallnematoder. För de studerade produktkvalitetsaspekterna hittades inga samband med odlingssystem. Både torrsubstans-, socker- och antioxidanthalt varierade mellan år och odlingssystem men variationerna tyder snarare på skillnader i mognadsstadium än på skillnad mellan ekologisk eller konventionell odling.

Nematoder och produktkvalitet i grönsaker- hur påverkas de av olika odlingssystem?

På ett försöksfält med grönsaker och andra grödor har vi undersökt hur många nematoder som finns beroende på vad som odlas. Vi har också undersökt kvaliteten i grönsaker som är odlade ekologiskt och konventionellt.
Vi såg att i växtföljder med mer vall blev det fler frilevande nematoder av släktena rotsårs- och stubbrotsnematoder vilket kan bero på att mindre jordbearbetning stör dem mindre. Dessa nematoder verkar inte påverkas av om odlingen är ekologisk eller konventionell utan det som har betydelse är alltså vilka grödor som odlas. Ett annat nematodsläkte som heter nålnematoder verkar däremot påverkas av odlingsinriktningen eftersom det fanns fler nålnematoder i ekologisk odling än i konventionell.
Nematoder kan orsaka skador på många grödor genom att sänka skörden och i grönsaker kan skadorna blir väldigt allvarliga till exempel genom att morötter blir missformade (och osäljbara) eller att de blir svåra att lagra. En av de allvarligaste nematoderna i morotsodling är rotgallnematod - den kan helt förstöra en odling. Den hittade vi stora mängder av det första året, men sedan har mängden minskat bland annat tack vare svartträda i de rutor som hade mest rotgallnematoder.
Under två år tog vi ut prover av lök, morötter, rödbetor och potatis och mätte produktkvalitet i grönsakerna. Vi ville se om det är skillnad mellan ekologiska och konventionella grönsaker, men tyvärr var det för kort tid för att dra några säkra slutsatser. Vi undersökte torrsubstanshalt och sockerinnehåll i alla prover samt antioxidantinnehåll i löken. De siffror vi fick fram på produktkvalitet skiljer sig inte åt mellan ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker. I stället spretade siffrorna åt olika håll mellan år och grönsaker vilket troligen beror på olika skördetid och mognad hos grönsaken.
I försöket jämfördes även skörden av grödor odlade konventionellt eller ekologiskt odlade grödor. För de flesta grödor var skörden lägre i ekologiskt odlade rutor än i konventionellt odlade. För spannmål som korn, vete och havre var den ekologiska skörden ungefär 20 % lägre, för potatis, morot och slåttervall 10 % lägre men ekologiskt odlad lök hade 10 % högre skörd än konventionellt odlad lök.
Undersökningarna har gjorts i ett långliggande försök i Önnestad i nordöstra Skåne med fem olika växtföljder, två konventionella och tre ekologiska. I alla växtföljderna ingick spannmål men även grönsaksgrödor som morot, rödbeta, lök och potatis. I den ena konventionella växtföljden och i två av de ekologiska växtföljderna fanns tvåårig vall. I de två växtföljderna utan tvåårig vall fanns ettårig klöverfrövall. För att mäta antalet frilevande nematoder i jorden togs jordprover ut varje vår 2012-2016. För att mäta produktkvalitet togs grönsaker vid skörd som frystes ner för att vid senare tillfälle analyseras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Integrerad bekämpning i nytt ljus
Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A novel integrated control approach of grey mold and powdery mildew in greenhouse tomato is launched based on (i) addition of specific organic nutrients to the spray solution of microbiological control agents and (ii) exposure to selected light qualities. This enables to tailor improved …

Läs mer

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress