Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1256181
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 november 2017
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 044 - 532 11
Medsökande: Maria Viketoft
Medsökande: Artur Granstedt
Beviljade medel: 530 000 SEK

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique opportunity to contribute to research with a holistic perspective. To push development forward and evaluate the farming systems key figures are used for different goals which together may conflict: good economy, fossil energy efficiency, less nematodes in vegetable crop rotations, IPM in conventional systems, improved yields in organic cropping systems, etc. The two experimental sites Bollerup and Önnestad have two conventional and three organic crop rotations including one cropping system where the focus is on biogas production and use of digestate. For horticulture, the works with nematodes and with bioactive compounds are of special relevance.

Forskning med flera odlingssystem parallellt ökar potentialen för kunskapsöverföring från ekologiska system till konventionella och vice versa. I detta projekt, vars syfte är att utveckla odlingssystem mot ökad hållbarhet, arbetar vi med långliggande försök som har en unik möjlighet att bidra till forskning med helhetsperspektiv. För att driva utvecklingen och utvärdera odlingssystemen används nyckeltal för olika uppsatta mål som sinsemellan kan stå i konflikt: God ekonomi, fossil energieffektivitet, mindre nematoder i grönsaksväxtföljder, IPM i konventionella led, förbättrade skördar i ekologiska led etc. De två försöksplatserna Bollerup och Önnestad har två konventionella och tre ekologiska växtföljder varav ett led där fokus ligger på biogasproduktion och användning av rötrest. För trädgårdsnäringen är projektets arbete med frågor kring nematoder och kring bioaktiva ämnen i grönsaker viktiga framtids- och tillväxtfrågor.

I projektet analyserades förekomst av rotgall-, rotsårs-, stubbrots- och nålnematoder i jordprover från åren 2012-2016 i två konventionella och tre ekologiska odlingssystem med fokus på grönsaksodling. Vidare analyserades produktkvalitet av grönsaker från 2013-2015. De frilevande nematodsläkten rotsårsnematoder och stubbrotsnematoder förekom i större utsträckning i odlingssystem med vall men påverkades inte av om odlingssystemet var ekologiskt eller konventionellt. Antalet nålnematoder påverkades däremot av odlingssystemet; lägre förekomst i konventionella än i ekologiska system. På grund av väldigt fläckvisa förekomster kunde inga slutsatser dras om odlingssystemeffekter på rotgallnematoder. För de studerade produktkvalitetsaspekterna hittades inga samband med odlingssystem. Både torrsubstans-, socker- och antioxidanthalt varierade mellan år och odlingssystem men variationerna tyder snarare på skillnader i mognadsstadium än på skillnad mellan ekologisk eller konventionell odling.

Nematoder och produktkvalitet i grönsaker- hur påverkas de av olika odlingssystem?

På ett försöksfält med grönsaker och andra grödor har vi undersökt hur många nematoder som finns beroende på vad som odlas. Vi har också undersökt kvaliteten i grönsaker som är odlade ekologiskt och konventionellt.
Vi såg att i växtföljder med mer vall blev det fler frilevande nematoder av släktena rotsårs- och stubbrotsnematoder vilket kan bero på att mindre jordbearbetning stör dem mindre. Dessa nematoder verkar inte påverkas av om odlingen är ekologisk eller konventionell utan det som har betydelse är alltså vilka grödor som odlas. Ett annat nematodsläkte som heter nålnematoder verkar däremot påverkas av odlingsinriktningen eftersom det fanns fler nålnematoder i ekologisk odling än i konventionell.
Nematoder kan orsaka skador på många grödor genom att sänka skörden och i grönsaker kan skadorna blir väldigt allvarliga till exempel genom att morötter blir missformade (och osäljbara) eller att de blir svåra att lagra. En av de allvarligaste nematoderna i morotsodling är rotgallnematod - den kan helt förstöra en odling. Den hittade vi stora mängder av det första året, men sedan har mängden minskat bland annat tack vare svartträda i de rutor som hade mest rotgallnematoder.
Under två år tog vi ut prover av lök, morötter, rödbetor och potatis och mätte produktkvalitet i grönsakerna. Vi ville se om det är skillnad mellan ekologiska och konventionella grönsaker, men tyvärr var det för kort tid för att dra några säkra slutsatser. Vi undersökte torrsubstanshalt och sockerinnehåll i alla prover samt antioxidantinnehåll i löken. De siffror vi fick fram på produktkvalitet skiljer sig inte åt mellan ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker. I stället spretade siffrorna åt olika håll mellan år och grönsaker vilket troligen beror på olika skördetid och mognad hos grönsaken.
I försöket jämfördes även skörden av grödor odlade konventionellt eller ekologiskt odlade grödor. För de flesta grödor var skörden lägre i ekologiskt odlade rutor än i konventionellt odlade. För spannmål som korn, vete och havre var den ekologiska skörden ungefär 20 % lägre, för potatis, morot och slåttervall 10 % lägre men ekologiskt odlad lök hade 10 % högre skörd än konventionellt odlad lök.
Undersökningarna har gjorts i ett långliggande försök i Önnestad i nordöstra Skåne med fem olika växtföljder, två konventionella och tre ekologiska. I alla växtföljderna ingick spannmål men även grönsaksgrödor som morot, rödbeta, lök och potatis. I den ena konventionella växtföljden och i två av de ekologiska växtföljderna fanns tvåårig vall. I de två växtföljderna utan tvåårig vall fanns ettårig klöverfrövall. För att mäta antalet frilevande nematoder i jorden togs jordprover ut varje vår 2012-2016. För att mäta produktkvalitet togs grönsaker vid skörd som frystes ner för att vid senare tillfälle analyseras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress