Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök

Status: Avslutat
Projektnummer: H1256181
Kategori: Forskningsprogram | Trädgård
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 1 november 2017
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 044 - 532 11
Medsökande: Maria Viketoft
Medsökande: Artur Granstedt
Beviljade medel: 530 000 SEK

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique opportunity to contribute to research with a holistic perspective. To push development forward and evaluate the farming systems key figures are used for different goals which together may conflict: good economy, fossil energy efficiency, less nematodes in vegetable crop rotations, IPM in conventional systems, improved yields in organic cropping systems, etc. The two experimental sites Bollerup and Önnestad have two conventional and three organic crop rotations including one cropping system where the focus is on biogas production and use of digestate. For horticulture, the works with nematodes and with bioactive compounds are of special relevance.

Forskning med flera odlingssystem parallellt ökar potentialen för kunskapsöverföring från ekologiska system till konventionella och vice versa. I detta projekt, vars syfte är att utveckla odlingssystem mot ökad hållbarhet, arbetar vi med långliggande försök som har en unik möjlighet att bidra till forskning med helhetsperspektiv. För att driva utvecklingen och utvärdera odlingssystemen används nyckeltal för olika uppsatta mål som sinsemellan kan stå i konflikt: God ekonomi, fossil energieffektivitet, mindre nematoder i grönsaksväxtföljder, IPM i konventionella led, förbättrade skördar i ekologiska led etc. De två försöksplatserna Bollerup och Önnestad har två konventionella och tre ekologiska växtföljder varav ett led där fokus ligger på biogasproduktion och användning av rötrest. För trädgårdsnäringen är projektets arbete med frågor kring nematoder och kring bioaktiva ämnen i grönsaker viktiga framtids- och tillväxtfrågor.

I projektet analyserades förekomst av rotgall-, rotsårs-, stubbrots- och nålnematoder i jordprover från åren 2012-2016 i två konventionella och tre ekologiska odlingssystem med fokus på grönsaksodling. Vidare analyserades produktkvalitet av grönsaker från 2013-2015. De frilevande nematodsläkten rotsårsnematoder och stubbrotsnematoder förekom i större utsträckning i odlingssystem med vall men påverkades inte av om odlingssystemet var ekologiskt eller konventionellt. Antalet nålnematoder påverkades däremot av odlingssystemet; lägre förekomst i konventionella än i ekologiska system. På grund av väldigt fläckvisa förekomster kunde inga slutsatser dras om odlingssystemeffekter på rotgallnematoder. För de studerade produktkvalitetsaspekterna hittades inga samband med odlingssystem. Både torrsubstans-, socker- och antioxidanthalt varierade mellan år och odlingssystem men variationerna tyder snarare på skillnader i mognadsstadium än på skillnad mellan ekologisk eller konventionell odling.

Nematoder och produktkvalitet i grönsaker- hur påverkas de av olika odlingssystem?

På ett försöksfält med grönsaker och andra grödor har vi undersökt hur många nematoder som finns beroende på vad som odlas. Vi har också undersökt kvaliteten i grönsaker som är odlade ekologiskt och konventionellt.
Vi såg att i växtföljder med mer vall blev det fler frilevande nematoder av släktena rotsårs- och stubbrotsnematoder vilket kan bero på att mindre jordbearbetning stör dem mindre. Dessa nematoder verkar inte påverkas av om odlingen är ekologisk eller konventionell utan det som har betydelse är alltså vilka grödor som odlas. Ett annat nematodsläkte som heter nålnematoder verkar däremot påverkas av odlingsinriktningen eftersom det fanns fler nålnematoder i ekologisk odling än i konventionell.
Nematoder kan orsaka skador på många grödor genom att sänka skörden och i grönsaker kan skadorna blir väldigt allvarliga till exempel genom att morötter blir missformade (och osäljbara) eller att de blir svåra att lagra. En av de allvarligaste nematoderna i morotsodling är rotgallnematod - den kan helt förstöra en odling. Den hittade vi stora mängder av det första året, men sedan har mängden minskat bland annat tack vare svartträda i de rutor som hade mest rotgallnematoder.
Under två år tog vi ut prover av lök, morötter, rödbetor och potatis och mätte produktkvalitet i grönsakerna. Vi ville se om det är skillnad mellan ekologiska och konventionella grönsaker, men tyvärr var det för kort tid för att dra några säkra slutsatser. Vi undersökte torrsubstanshalt och sockerinnehåll i alla prover samt antioxidantinnehåll i löken. De siffror vi fick fram på produktkvalitet skiljer sig inte åt mellan ekologiskt och konventionellt odlade grönsaker. I stället spretade siffrorna åt olika håll mellan år och grönsaker vilket troligen beror på olika skördetid och mognad hos grönsaken.
I försöket jämfördes även skörden av grödor odlade konventionellt eller ekologiskt odlade grödor. För de flesta grödor var skörden lägre i ekologiskt odlade rutor än i konventionellt odlade. För spannmål som korn, vete och havre var den ekologiska skörden ungefär 20 % lägre, för potatis, morot och slåttervall 10 % lägre men ekologiskt odlad lök hade 10 % högre skörd än konventionellt odlad lök.
Undersökningarna har gjorts i ett långliggande försök i Önnestad i nordöstra Skåne med fem olika växtföljder, två konventionella och tre ekologiska. I alla växtföljderna ingick spannmål men även grönsaksgrödor som morot, rödbeta, lök och potatis. I den ena konventionella växtföljden och i två av de ekologiska växtföljderna fanns tvåårig vall. I de två växtföljderna utan tvåårig vall fanns ettårig klöverfrövall. För att mäta antalet frilevande nematoder i jorden togs jordprover ut varje vår 2012-2016. För att mäta produktkvalitet togs grönsaker vid skörd som frystes ner för att vid senare tillfälle analyseras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Växtodling

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Är Enterococcus hirae orsak till den nya spädgrisdiarrén?
Jenny Larsson

Projektnummer: O-17-20-946 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

In recent years, many herds have been affected by a new neonatal piglet diarrhoea (NNPD) unresponsive to conventional treatment and preventive measures. We have recently shown that NNPD is not caused by previously well-known infectious agents. Instead, the diarrhoea was found to be associated with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress