Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333101
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 17 december 2015
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Medsökande: Sofia Delin
Medsökande: Huibert Oostra
Beviljade medel: 565 000 SEK

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The aims of the project are to determine the effect on NH3 emissions by acidification of digested and non-digested slurry, which are spread either in spring or after first cut to grassland and relate the NH3 emissions to yield. Also, the influence of slurry pH will be compared to other influencing factors on NH3 emissions and the economically feasibility of acidification will be determined. Ammonia measurements will be done in an on-going field trial organised in a complete randomised block design, where yield is measured.
The results will give guidelines for the future if acidification is to be recommended for Swedish conditions from an environmentally and economically point of views.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall. För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets mål är att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Målet är också att värdera faktorn pH hos gödsel relativt andra faktorer som påverkar ammoniakavgången. Målet är också att beräkna de ekonomiska förutsättningarna för surgörning av gödsel. Ammoniakmätningar utförs i ett pågående vallförsök efter spridning av flytgödsel (rötad eller ej rötad) på våren respektive efter första skörd.
Resultaten erhållna från detta projekt kan vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.

Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd.

Resultaten visar att surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning och oftast ger ökad skörd. Procentuella förlusterna av NH4-N respektive total-N minskade med över 90 procent vid surgörning av den rötade gödseln både vid vår- och sommarspridning vid en syratillsats av ca 6 liter per m3 rötad gödsel. För den orötade gödseln hade syratillsatsen en mindre effekt, men då var också syratillsatsen lägre. På våren, halverades de procentuella förlusterna med syratillsats jämfört med utan syra, medan vid sommarspridningen gav surgörningen ca 75 procent lägre emissioner. Mineralgödselvärdet, dvs. hur stor andel av tillfört totalkväve som haft samma skördeeffekt som mineralgödsel N, ökade för gödseln med 0-30 procentenheter efter surgörning.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall, speciellt om det är ogynnsamma förhållanden (varmt och blåsigt väder, kort stubb). För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Resultaten ska kunna vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.
Fältförsök genomfördes på en gräsdominerad slåttervall vid SLU:s försöksstation Lanna utanför Skara. I försöket bandspreds nötflytgödsel, rötad eller inte rötad och med eller utan tillsats av svavelsyra. I olika rutor spreds gödseln antingen på våren eller efter första skörd (juni månad) och gödslades vid övriga tidpunkter med mineralgödsel enligt rekommendationer. Det fanns också rutor som bara gödslades med mineralgödsel som jämförelse. Målet var att sprida 30 ton per ha på våren och 25 ton per ha till återväxten och vid surgörningen sänka pH till under 6,0. I försöken användes 96-procentig svavelsyra som surgörare, som tillsattes i spridartanken med hjälp av en doseringsutrustning strax innan spridning. Den mängd svavelsyra som behövdes varierade beroende på gödselns pH och buffrande egenskaper och var 6 liter/m3 för rötad gödsel och 2-3 liter/m3 för den orötade gödseln.
I huvudprojektet mättes avkastning och kväveupptag vid tre skördar per år. I detta projekt finansierat av SLF mättes ammoniakavgången efter vår- och sommarspridning.
Sammanfattningsvis så visade studien att surgörning kan användas för att minska ammoniakavgången vid spridning av nötflytgödsel, både rötad och icke-rötad, och att det inbesparade kväve gav ökad vallskörd. Under uppsatta förutsättningar visar de ekonomiska beräkningarna att det är lönsamt att surgöra flytgödseln istället för att ytmylla flytgödseln på både ko- och svingårdar.
Vid vårspridningen var ammoniakavgången relativt hög, främst för den orötade gödseln. Nötflytgödseln utan syra tillfördes i en högre giva än avsett vilket gav en hög ammoniakemission (ca 72 kg NH3-N/ha), och det motsvarade mer än 90 % av tillfört ammoniumkväve i flytgödseln. Med syratillsats halverades ammoniakavgången i procent av tillfört. Den rötade gödseln tenderade att ge lägre ammoniakavgång och med den relativt höga syratillsatsen (6 liter/ton) sänkte ammoniakavgången så den blev försumbar. För både orötad och rötad nötflytgödsel var ammoniakavgången statistiskt säkert (p<0,05) lägre vid syratillsats jämfört med utan syratillsats.
Vid sommarspridning minskade syratillsatsen de procentuella förlusterna med ca 75 procent för den orötade gödseln och för den rötade gödseln med mer än 90 procent. En litteraturgenomgång visar liknande resultat, nämligen att ammoniakavgången minskade med 15-80 % vid surgörning av nötflytgödsel, och med 40 – 80 % vid surgörning av svinflytgödsel.
I programvaran ALFAM ändrades olika parametrar som påverkar ammoniak-avgången för att t.ex. se vilken temperatur- och vindhastighetssänkning som krävs för att uppnå samma reduktion i ammoniakavgång som vid syratillsats. Vid vårspridning av rötad gödsel var det svårt att få motsvarande genom att sänka temperatur och vindhastighet mot 0, utan motsvarande reduktion kunde endast uppnås med effektiv nedmyllning. Detsamma gällde för sommarspridning trots att lufttemperaturen var relativt hög, 17-19 °C. För tillfället är ALFAM-modellen under revision (augusti 2015), vilket kan leda till förbättringar.
I den ekonomiska jämförelsen ingick förutom kostnader för spridning (tillägg myllningsaggregat respektive syraapplikator) och markpackning också intäkter till följd av minskat inköp av kväve- och svavel-gödselmedel (upp till grödors behov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall
Lena Rodhe, Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI

Projektnummer: H1333101 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The …

Läs mer

Företagsledning i animalieproduktion
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-62-369 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2015

The aim with the program for management in animal production is to improve profitability and growth in the Swedish animal production through investments in research and development in co-operation between university, extension, agricultural enterprises. The objective is to develop new knowledge …

Läs mer

Fruktbarhet i hesteavlen: Kartlegging av sædkvalitet og rutiner ved forsendelse av fersk sæd hos kaldblodstraver i Norge.
Ragnar Thomassen, Norges veterinærhøgskole

Projektnummer: H1047260 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 december 2015

Databasen til Det Norske Travselskap sammen med bedekningslister fra avlsstasjoner og journaler fra veterinærer har blitt benyttet for å se på fruktbarhetsresultater etter inseminasjon med fersk sæd hos Norsk Kaldblods Traverhopper. Totalt er fruktbarhetsresultater fra 1812 hopper i perioden 2006 …

Läs mer

Exponering och effekt av bekämpningsmedel vid odling av trädgårdsprodukter
Margareta Littorin, Lunds Universitet

Projektnummer: V1146018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 december 2015

Analysmetoder för rester av imazalil och pyrimetanil i urin utvecklades. Hos 28 anställda i gurkodlingar återfanns imazalil-halter såväl bland de som utförde sprutarbete som bland de som arbetade med kulturerna. Båda ökade sina resthalter i urinen 10-20 gånger och mera under säsong, kulturarbetet …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete
Hanna Friberg, SLU

Projektnummer: H1033190 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress