Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333101
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 17 december 2015
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Medsökande: Sofia Delin
Medsökande: Huibert Oostra
Beviljade medel: 565 000 SEK

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The aims of the project are to determine the effect on NH3 emissions by acidification of digested and non-digested slurry, which are spread either in spring or after first cut to grassland and relate the NH3 emissions to yield. Also, the influence of slurry pH will be compared to other influencing factors on NH3 emissions and the economically feasibility of acidification will be determined. Ammonia measurements will be done in an on-going field trial organised in a complete randomised block design, where yield is measured.
The results will give guidelines for the future if acidification is to be recommended for Swedish conditions from an environmentally and economically point of views.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall. För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets mål är att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Målet är också att värdera faktorn pH hos gödsel relativt andra faktorer som påverkar ammoniakavgången. Målet är också att beräkna de ekonomiska förutsättningarna för surgörning av gödsel. Ammoniakmätningar utförs i ett pågående vallförsök efter spridning av flytgödsel (rötad eller ej rötad) på våren respektive efter första skörd.
Resultaten erhållna från detta projekt kan vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.

Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd.

Resultaten visar att surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning och oftast ger ökad skörd. Procentuella förlusterna av NH4-N respektive total-N minskade med över 90 procent vid surgörning av den rötade gödseln både vid vår- och sommarspridning vid en syratillsats av ca 6 liter per m3 rötad gödsel. För den orötade gödseln hade syratillsatsen en mindre effekt, men då var också syratillsatsen lägre. På våren, halverades de procentuella förlusterna med syratillsats jämfört med utan syra, medan vid sommarspridningen gav surgörningen ca 75 procent lägre emissioner. Mineralgödselvärdet, dvs. hur stor andel av tillfört totalkväve som haft samma skördeeffekt som mineralgödsel N, ökade för gödseln med 0-30 procentenheter efter surgörning.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall, speciellt om det är ogynnsamma förhållanden (varmt och blåsigt väder, kort stubb). För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Resultaten ska kunna vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.
Fältförsök genomfördes på en gräsdominerad slåttervall vid SLU:s försöksstation Lanna utanför Skara. I försöket bandspreds nötflytgödsel, rötad eller inte rötad och med eller utan tillsats av svavelsyra. I olika rutor spreds gödseln antingen på våren eller efter första skörd (juni månad) och gödslades vid övriga tidpunkter med mineralgödsel enligt rekommendationer. Det fanns också rutor som bara gödslades med mineralgödsel som jämförelse. Målet var att sprida 30 ton per ha på våren och 25 ton per ha till återväxten och vid surgörningen sänka pH till under 6,0. I försöken användes 96-procentig svavelsyra som surgörare, som tillsattes i spridartanken med hjälp av en doseringsutrustning strax innan spridning. Den mängd svavelsyra som behövdes varierade beroende på gödselns pH och buffrande egenskaper och var 6 liter/m3 för rötad gödsel och 2-3 liter/m3 för den orötade gödseln.
I huvudprojektet mättes avkastning och kväveupptag vid tre skördar per år. I detta projekt finansierat av SLF mättes ammoniakavgången efter vår- och sommarspridning.
Sammanfattningsvis så visade studien att surgörning kan användas för att minska ammoniakavgången vid spridning av nötflytgödsel, både rötad och icke-rötad, och att det inbesparade kväve gav ökad vallskörd. Under uppsatta förutsättningar visar de ekonomiska beräkningarna att det är lönsamt att surgöra flytgödseln istället för att ytmylla flytgödseln på både ko- och svingårdar.
Vid vårspridningen var ammoniakavgången relativt hög, främst för den orötade gödseln. Nötflytgödseln utan syra tillfördes i en högre giva än avsett vilket gav en hög ammoniakemission (ca 72 kg NH3-N/ha), och det motsvarade mer än 90 % av tillfört ammoniumkväve i flytgödseln. Med syratillsats halverades ammoniakavgången i procent av tillfört. Den rötade gödseln tenderade att ge lägre ammoniakavgång och med den relativt höga syratillsatsen (6 liter/ton) sänkte ammoniakavgången så den blev försumbar. För både orötad och rötad nötflytgödsel var ammoniakavgången statistiskt säkert (p<0,05) lägre vid syratillsats jämfört med utan syratillsats.
Vid sommarspridning minskade syratillsatsen de procentuella förlusterna med ca 75 procent för den orötade gödseln och för den rötade gödseln med mer än 90 procent. En litteraturgenomgång visar liknande resultat, nämligen att ammoniakavgången minskade med 15-80 % vid surgörning av nötflytgödsel, och med 40 – 80 % vid surgörning av svinflytgödsel.
I programvaran ALFAM ändrades olika parametrar som påverkar ammoniak-avgången för att t.ex. se vilken temperatur- och vindhastighetssänkning som krävs för att uppnå samma reduktion i ammoniakavgång som vid syratillsats. Vid vårspridning av rötad gödsel var det svårt att få motsvarande genom att sänka temperatur och vindhastighet mot 0, utan motsvarande reduktion kunde endast uppnås med effektiv nedmyllning. Detsamma gällde för sommarspridning trots att lufttemperaturen var relativt hög, 17-19 °C. För tillfället är ALFAM-modellen under revision (augusti 2015), vilket kan leda till förbättringar.
I den ekonomiska jämförelsen ingick förutom kostnader för spridning (tillägg myllningsaggregat respektive syraapplikator) och markpackning också intäkter till följd av minskat inköp av kväve- och svavel-gödselmedel (upp till grödors behov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1580

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Rörflen till komposittillämpningar
Peter Mannberg,

Projektnummer: O-15-22-345 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Energi & biomassa

The project goal is to demonstrate the technical feasibility for a production chain for composite applications based or reed canary grass. New business opportunities for agriculture will be evaluated and promoted. The project will use red canary grass as a constituent in biobased composite …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress