Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333101
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 17 december 2015
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Medsökande: Sofia Delin
Medsökande: Huibert Oostra
Beviljade medel: 565 000 SEK

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The aims of the project are to determine the effect on NH3 emissions by acidification of digested and non-digested slurry, which are spread either in spring or after first cut to grassland and relate the NH3 emissions to yield. Also, the influence of slurry pH will be compared to other influencing factors on NH3 emissions and the economically feasibility of acidification will be determined. Ammonia measurements will be done in an on-going field trial organised in a complete randomised block design, where yield is measured.
The results will give guidelines for the future if acidification is to be recommended for Swedish conditions from an environmentally and economically point of views.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall. För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets mål är att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Målet är också att värdera faktorn pH hos gödsel relativt andra faktorer som påverkar ammoniakavgången. Målet är också att beräkna de ekonomiska förutsättningarna för surgörning av gödsel. Ammoniakmätningar utförs i ett pågående vallförsök efter spridning av flytgödsel (rötad eller ej rötad) på våren respektive efter första skörd.
Resultaten erhållna från detta projekt kan vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.

Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd.

Resultaten visar att surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning och oftast ger ökad skörd. Procentuella förlusterna av NH4-N respektive total-N minskade med över 90 procent vid surgörning av den rötade gödseln både vid vår- och sommarspridning vid en syratillsats av ca 6 liter per m3 rötad gödsel. För den orötade gödseln hade syratillsatsen en mindre effekt, men då var också syratillsatsen lägre. På våren, halverades de procentuella förlusterna med syratillsats jämfört med utan syra, medan vid sommarspridningen gav surgörningen ca 75 procent lägre emissioner. Mineralgödselvärdet, dvs. hur stor andel av tillfört totalkväve som haft samma skördeeffekt som mineralgödsel N, ökade för gödseln med 0-30 procentenheter efter surgörning.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall, speciellt om det är ogynnsamma förhållanden (varmt och blåsigt väder, kort stubb). För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Resultaten ska kunna vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.
Fältförsök genomfördes på en gräsdominerad slåttervall vid SLU:s försöksstation Lanna utanför Skara. I försöket bandspreds nötflytgödsel, rötad eller inte rötad och med eller utan tillsats av svavelsyra. I olika rutor spreds gödseln antingen på våren eller efter första skörd (juni månad) och gödslades vid övriga tidpunkter med mineralgödsel enligt rekommendationer. Det fanns också rutor som bara gödslades med mineralgödsel som jämförelse. Målet var att sprida 30 ton per ha på våren och 25 ton per ha till återväxten och vid surgörningen sänka pH till under 6,0. I försöken användes 96-procentig svavelsyra som surgörare, som tillsattes i spridartanken med hjälp av en doseringsutrustning strax innan spridning. Den mängd svavelsyra som behövdes varierade beroende på gödselns pH och buffrande egenskaper och var 6 liter/m3 för rötad gödsel och 2-3 liter/m3 för den orötade gödseln.
I huvudprojektet mättes avkastning och kväveupptag vid tre skördar per år. I detta projekt finansierat av SLF mättes ammoniakavgången efter vår- och sommarspridning.
Sammanfattningsvis så visade studien att surgörning kan användas för att minska ammoniakavgången vid spridning av nötflytgödsel, både rötad och icke-rötad, och att det inbesparade kväve gav ökad vallskörd. Under uppsatta förutsättningar visar de ekonomiska beräkningarna att det är lönsamt att surgöra flytgödseln istället för att ytmylla flytgödseln på både ko- och svingårdar.
Vid vårspridningen var ammoniakavgången relativt hög, främst för den orötade gödseln. Nötflytgödseln utan syra tillfördes i en högre giva än avsett vilket gav en hög ammoniakemission (ca 72 kg NH3-N/ha), och det motsvarade mer än 90 % av tillfört ammoniumkväve i flytgödseln. Med syratillsats halverades ammoniakavgången i procent av tillfört. Den rötade gödseln tenderade att ge lägre ammoniakavgång och med den relativt höga syratillsatsen (6 liter/ton) sänkte ammoniakavgången så den blev försumbar. För både orötad och rötad nötflytgödsel var ammoniakavgången statistiskt säkert (p<0,05) lägre vid syratillsats jämfört med utan syratillsats.
Vid sommarspridning minskade syratillsatsen de procentuella förlusterna med ca 75 procent för den orötade gödseln och för den rötade gödseln med mer än 90 procent. En litteraturgenomgång visar liknande resultat, nämligen att ammoniakavgången minskade med 15-80 % vid surgörning av nötflytgödsel, och med 40 – 80 % vid surgörning av svinflytgödsel.
I programvaran ALFAM ändrades olika parametrar som påverkar ammoniak-avgången för att t.ex. se vilken temperatur- och vindhastighetssänkning som krävs för att uppnå samma reduktion i ammoniakavgång som vid syratillsats. Vid vårspridning av rötad gödsel var det svårt att få motsvarande genom att sänka temperatur och vindhastighet mot 0, utan motsvarande reduktion kunde endast uppnås med effektiv nedmyllning. Detsamma gällde för sommarspridning trots att lufttemperaturen var relativt hög, 17-19 °C. För tillfället är ALFAM-modellen under revision (augusti 2015), vilket kan leda till förbättringar.
I den ekonomiska jämförelsen ingick förutom kostnader för spridning (tillägg myllningsaggregat respektive syraapplikator) och markpackning också intäkter till följd av minskat inköp av kväve- och svavel-gödselmedel (upp till grödors behov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker
Trädgård
Växtodling

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress