Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333101
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 17 december 2015
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Medsökande: Sofia Delin
Medsökande: Huibert Oostra
Beviljade medel: 565 000 SEK

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The aims of the project are to determine the effect on NH3 emissions by acidification of digested and non-digested slurry, which are spread either in spring or after first cut to grassland and relate the NH3 emissions to yield. Also, the influence of slurry pH will be compared to other influencing factors on NH3 emissions and the economically feasibility of acidification will be determined. Ammonia measurements will be done in an on-going field trial organised in a complete randomised block design, where yield is measured.
The results will give guidelines for the future if acidification is to be recommended for Swedish conditions from an environmentally and economically point of views.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall. För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets mål är att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Målet är också att värdera faktorn pH hos gödsel relativt andra faktorer som påverkar ammoniakavgången. Målet är också att beräkna de ekonomiska förutsättningarna för surgörning av gödsel. Ammoniakmätningar utförs i ett pågående vallförsök efter spridning av flytgödsel (rötad eller ej rötad) på våren respektive efter första skörd.
Resultaten erhållna från detta projekt kan vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.

Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd.

Resultaten visar att surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning och oftast ger ökad skörd. Procentuella förlusterna av NH4-N respektive total-N minskade med över 90 procent vid surgörning av den rötade gödseln både vid vår- och sommarspridning vid en syratillsats av ca 6 liter per m3 rötad gödsel. För den orötade gödseln hade syratillsatsen en mindre effekt, men då var också syratillsatsen lägre. På våren, halverades de procentuella förlusterna med syratillsats jämfört med utan syra, medan vid sommarspridningen gav surgörningen ca 75 procent lägre emissioner. Mineralgödselvärdet, dvs. hur stor andel av tillfört totalkväve som haft samma skördeeffekt som mineralgödsel N, ökade för gödseln med 0-30 procentenheter efter surgörning.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall, speciellt om det är ogynnsamma förhållanden (varmt och blåsigt väder, kort stubb). För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Resultaten ska kunna vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.
Fältförsök genomfördes på en gräsdominerad slåttervall vid SLU:s försöksstation Lanna utanför Skara. I försöket bandspreds nötflytgödsel, rötad eller inte rötad och med eller utan tillsats av svavelsyra. I olika rutor spreds gödseln antingen på våren eller efter första skörd (juni månad) och gödslades vid övriga tidpunkter med mineralgödsel enligt rekommendationer. Det fanns också rutor som bara gödslades med mineralgödsel som jämförelse. Målet var att sprida 30 ton per ha på våren och 25 ton per ha till återväxten och vid surgörningen sänka pH till under 6,0. I försöken användes 96-procentig svavelsyra som surgörare, som tillsattes i spridartanken med hjälp av en doseringsutrustning strax innan spridning. Den mängd svavelsyra som behövdes varierade beroende på gödselns pH och buffrande egenskaper och var 6 liter/m3 för rötad gödsel och 2-3 liter/m3 för den orötade gödseln.
I huvudprojektet mättes avkastning och kväveupptag vid tre skördar per år. I detta projekt finansierat av SLF mättes ammoniakavgången efter vår- och sommarspridning.
Sammanfattningsvis så visade studien att surgörning kan användas för att minska ammoniakavgången vid spridning av nötflytgödsel, både rötad och icke-rötad, och att det inbesparade kväve gav ökad vallskörd. Under uppsatta förutsättningar visar de ekonomiska beräkningarna att det är lönsamt att surgöra flytgödseln istället för att ytmylla flytgödseln på både ko- och svingårdar.
Vid vårspridningen var ammoniakavgången relativt hög, främst för den orötade gödseln. Nötflytgödseln utan syra tillfördes i en högre giva än avsett vilket gav en hög ammoniakemission (ca 72 kg NH3-N/ha), och det motsvarade mer än 90 % av tillfört ammoniumkväve i flytgödseln. Med syratillsats halverades ammoniakavgången i procent av tillfört. Den rötade gödseln tenderade att ge lägre ammoniakavgång och med den relativt höga syratillsatsen (6 liter/ton) sänkte ammoniakavgången så den blev försumbar. För både orötad och rötad nötflytgödsel var ammoniakavgången statistiskt säkert (p<0,05) lägre vid syratillsats jämfört med utan syratillsats.
Vid sommarspridning minskade syratillsatsen de procentuella förlusterna med ca 75 procent för den orötade gödseln och för den rötade gödseln med mer än 90 procent. En litteraturgenomgång visar liknande resultat, nämligen att ammoniakavgången minskade med 15-80 % vid surgörning av nötflytgödsel, och med 40 – 80 % vid surgörning av svinflytgödsel.
I programvaran ALFAM ändrades olika parametrar som påverkar ammoniak-avgången för att t.ex. se vilken temperatur- och vindhastighetssänkning som krävs för att uppnå samma reduktion i ammoniakavgång som vid syratillsats. Vid vårspridning av rötad gödsel var det svårt att få motsvarande genom att sänka temperatur och vindhastighet mot 0, utan motsvarande reduktion kunde endast uppnås med effektiv nedmyllning. Detsamma gällde för sommarspridning trots att lufttemperaturen var relativt hög, 17-19 °C. För tillfället är ALFAM-modellen under revision (augusti 2015), vilket kan leda till förbättringar.
I den ekonomiska jämförelsen ingick förutom kostnader för spridning (tillägg myllningsaggregat respektive syraapplikator) och markpackning också intäkter till följd av minskat inköp av kväve- och svavel-gödselmedel (upp till grödors behov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this study is to evaluate if local treatment with penicillin of interdigital phlegmon in dairy cows is as efficient as intramuscular treatment with penicillin. Interdigital phlegmona is a common disease in dairy cows. The standard treatment is often intramuscular injection with …

Läs mer

Kalks effekt på kryptosporidier och kalvhälsa - ett fältförsök
Camilla Björkman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430019 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim of the study is to investigate if treatment of calf pens with slaked lime will prevent spread of C. parvum and improve the calf health in herds with C. parvum associated diarrhea problems. Diarrhea is common in young dairy calves in Sweden and is often caused by C. parvum. The parasite is …

Läs mer

3D-kamera för bestämning av markens ytstruktur, främst såbäddsegenskaper
Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1333186 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The soil microrelief has strong implications for plant growth, especially the conditions for germination and establishment. The aggregate size distribution is the most important tillage outcome, and is usually determined by sieving. In 2013 a 3D-camera was tested in an ongoing project with very …

Läs mer

Successiv utveckling av hållbara odlingssystem i långliggande grönsaksförsök
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H1256181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 november 2017

Research with multiple cropping systems in parallel increases the potential for knowledge transfer from organic to conventional systems, and vice versa. In this project, whose aim is to develop cropping systems towards greater sustainability, we work on long-term trials that have a unique …

Läs mer

Studie över naturliga fienders roll vid bekämpning av bladlöss och sköldlöss i äppelodlingar samt odlingsteknikens inverkan på den naturliga regleringen av skadeinsekter
mario porcel, SLU

Projektnummer: H1256150 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 oktober 2017

Through this project we intent to provide information on the state of the ecosystem service provided by natural enemies through the regulation of several relevant pests in Swedish apple orchards: The woolly apple aphid (Eriosoma lanigerum), the mussel scale (Lepidosaphes ulmi) and the rosy apple …

Läs mer

Kombinationer av sort och behandlingar mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani
Erland Liljeroth, SLU

Projektnummer: H1342054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 oktober 2017

One aim of the project is to investigate if early blight can be controlled with lower amounts of fungicides in potato cultivar with partial resistance to Alternaria solani. A less intensive treatment program on resistant cultivars provides both environmental and economic gains, in line with the EU …

Läs mer

Utveckling av färskskördad åkerböna/bondböna till den svenska och internationella marknaden
Fredrik Fogelberg, JTI - Instiutet för jordbruks- och miljöteknik

Projektnummer: S-15-56-596 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2017

In cooperation with two industrial partners (Toppfrys AB and Kalmar Öland Trädgårdsprodukter ek för, KÖTP), the projects studies the possibility to produce fresh frozen horse beans / broad beans for Swedish as well as the export market. The project studies 5-7 bean varieties and optimum harvest …

Läs mer

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1433001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2017

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress