Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning av nötflytgödsel - effekt på ammoniakavgången vid spridning av rötad respektive icke-rötad gödsel i vall

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333101
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 17 december 2015
Huvudsökande: Lena Rodhe
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: lena.rodhe@jti.se
Telefon: 010-516 69 51
Medsökande: Sofia Delin
Medsökande: Huibert Oostra
Beviljade medel: 565 000 SEK

A significant part of the nitrogen can volatilise as ammonia (NH3) when slurry is spread on grassland. With digested manure the risk is even greater because this substrate has a higher pH than non-digested. By adding acid to the slurry the pH is lowered, which leads to lower NH3 emissions.
The aims of the project are to determine the effect on NH3 emissions by acidification of digested and non-digested slurry, which are spread either in spring or after first cut to grassland and relate the NH3 emissions to yield. Also, the influence of slurry pH will be compared to other influencing factors on NH3 emissions and the economically feasibility of acidification will be determined. Ammonia measurements will be done in an on-going field trial organised in a complete randomised block design, where yield is measured.
The results will give guidelines for the future if acidification is to be recommended for Swedish conditions from an environmentally and economically point of views.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall. För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets mål är att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Målet är också att värdera faktorn pH hos gödsel relativt andra faktorer som påverkar ammoniakavgången. Målet är också att beräkna de ekonomiska förutsättningarna för surgörning av gödsel. Ammoniakmätningar utförs i ett pågående vallförsök efter spridning av flytgödsel (rötad eller ej rötad) på våren respektive efter första skörd.
Resultaten erhållna från detta projekt kan vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.

Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd.

Resultaten visar att surgörning av rötad eller orötad nötflytgödsel minskar effektivt ammoniakavgången efter spridning och oftast ger ökad skörd. Procentuella förlusterna av NH4-N respektive total-N minskade med över 90 procent vid surgörning av den rötade gödseln både vid vår- och sommarspridning vid en syratillsats av ca 6 liter per m3 rötad gödsel. För den orötade gödseln hade syratillsatsen en mindre effekt, men då var också syratillsatsen lägre. På våren, halverades de procentuella förlusterna med syratillsats jämfört med utan syra, medan vid sommarspridningen gav surgörningen ca 75 procent lägre emissioner. Mineralgödselvärdet, dvs. hur stor andel av tillfört totalkväve som haft samma skördeeffekt som mineralgödsel N, ökade för gödseln med 0-30 procentenheter efter surgörning.

En stor del av flytgödselns kväve kan avgå i form av ammoniak efter spridning på vall, speciellt om det är ogynnsamma förhållanden (varmt och blåsigt väder, kort stubb). För rötad gödsel är risken ännu större eftersom rötning medför en ökning av pH. Genom att tillsätta syra vid spridning sänks pH vilket leder till lägre ammoniakemissioner och i Danmark finns teknik utvecklad för detta.
Projektets huvudsakliga mål var att bestämma effekten av surgörning av rötad eller ej rötad gödsel utspridd vid olika tidpunkter m.a.p. ammoniakavgång och relatera ammoniakavgången till skörd. Resultaten ska kunna vägleda vid bedömning om surgörning av gödsel kan rekommenderas ur miljösynpunkt och är ekonomiskt intressant för näringen.
Fältförsök genomfördes på en gräsdominerad slåttervall vid SLU:s försöksstation Lanna utanför Skara. I försöket bandspreds nötflytgödsel, rötad eller inte rötad och med eller utan tillsats av svavelsyra. I olika rutor spreds gödseln antingen på våren eller efter första skörd (juni månad) och gödslades vid övriga tidpunkter med mineralgödsel enligt rekommendationer. Det fanns också rutor som bara gödslades med mineralgödsel som jämförelse. Målet var att sprida 30 ton per ha på våren och 25 ton per ha till återväxten och vid surgörningen sänka pH till under 6,0. I försöken användes 96-procentig svavelsyra som surgörare, som tillsattes i spridartanken med hjälp av en doseringsutrustning strax innan spridning. Den mängd svavelsyra som behövdes varierade beroende på gödselns pH och buffrande egenskaper och var 6 liter/m3 för rötad gödsel och 2-3 liter/m3 för den orötade gödseln.
I huvudprojektet mättes avkastning och kväveupptag vid tre skördar per år. I detta projekt finansierat av SLF mättes ammoniakavgången efter vår- och sommarspridning.
Sammanfattningsvis så visade studien att surgörning kan användas för att minska ammoniakavgången vid spridning av nötflytgödsel, både rötad och icke-rötad, och att det inbesparade kväve gav ökad vallskörd. Under uppsatta förutsättningar visar de ekonomiska beräkningarna att det är lönsamt att surgöra flytgödseln istället för att ytmylla flytgödseln på både ko- och svingårdar.
Vid vårspridningen var ammoniakavgången relativt hög, främst för den orötade gödseln. Nötflytgödseln utan syra tillfördes i en högre giva än avsett vilket gav en hög ammoniakemission (ca 72 kg NH3-N/ha), och det motsvarade mer än 90 % av tillfört ammoniumkväve i flytgödseln. Med syratillsats halverades ammoniakavgången i procent av tillfört. Den rötade gödseln tenderade att ge lägre ammoniakavgång och med den relativt höga syratillsatsen (6 liter/ton) sänkte ammoniakavgången så den blev försumbar. För både orötad och rötad nötflytgödsel var ammoniakavgången statistiskt säkert (p<0,05) lägre vid syratillsats jämfört med utan syratillsats.
Vid sommarspridning minskade syratillsatsen de procentuella förlusterna med ca 75 procent för den orötade gödseln och för den rötade gödseln med mer än 90 procent. En litteraturgenomgång visar liknande resultat, nämligen att ammoniakavgången minskade med 15-80 % vid surgörning av nötflytgödsel, och med 40 – 80 % vid surgörning av svinflytgödsel.
I programvaran ALFAM ändrades olika parametrar som påverkar ammoniak-avgången för att t.ex. se vilken temperatur- och vindhastighetssänkning som krävs för att uppnå samma reduktion i ammoniakavgång som vid syratillsats. Vid vårspridning av rötad gödsel var det svårt att få motsvarande genom att sänka temperatur och vindhastighet mot 0, utan motsvarande reduktion kunde endast uppnås med effektiv nedmyllning. Detsamma gällde för sommarspridning trots att lufttemperaturen var relativt hög, 17-19 °C. För tillfället är ALFAM-modellen under revision (augusti 2015), vilket kan leda till förbättringar.
I den ekonomiska jämförelsen ingick förutom kostnader för spridning (tillägg myllningsaggregat respektive syraapplikator) och markpackning också intäkter till följd av minskat inköp av kväve- och svavel-gödselmedel (upp till grödors behov).

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Agroväst Nöt- och lammköttsprogram
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R--16-62-606 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 februari 2017

The overall aim of the Agroväst Beef and Lamb Program is to improve the resource-efficiency and profitability of the Swedish beef and lamb production. Specific objectives of the different projects are
• to study the effect of tall fescue and timothy grass silage harvested at different maturity …

Läs mer

Snabb och säker diagnos av rödklöverpatogener i jord och rot samt värmebehandling av rödklöverfrö för ökad utsädeskvalitet
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1160210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

Realtids- PCR teknik utvecklades i projektet för att identifiera och kvantifiera fyra patogener som orsakar rotröta i rödklöver. Sjukdomsutvecklingen hos 18 sorter har undersökts på olika försöksplatser. Vi har visat att Cylindrocarpon destructans troligtvis är den svamp som till störst del orsakar …

Läs mer

Proteiner i osteochondrose: nøkkelen til hvordan sykdomsprosessen styres og nedarves
Nils Ivar Dolvik, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H1247099 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2017

The project aim was to identify proteins that are involved in the control and heritability of osteochondrosis. Four proteins that could potentially be involved had been identified in previous own studies, and during the course of the project, a major genetic study in pigs was completed which …

Läs mer

Kornas dricksvattenintag som mått på foderkonsumtion, optimal mjölkureahalt och hälsotillstånd
Torsten Eriksson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1330056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Water intake can be recorded at reasonable cost on dairy farms. There is a strong linear relationship between mineral intake, water intake and milk urea concentration. If dietary mineral content is taken into account, it may be possible to estimate dry matter intake from water consumption. …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R--16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2016

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress