Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning och kvävekomplettering i flytgödsel och biogödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1260044
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 18 december 2013
Huvudsökande: Kjell Gustafsson
Organisation: Agroväst
E-postadress: kjell.gustafsson@agrovast.se
Telefon: ?
Medsökande: Sofia Delin
Beviljade medel: 200 000 SEK

We want to study if it under Swedish conditions is economically and environmentally interesting to add an acid to lower the pH in liquid manure and digestate. We also intend to study on nitrogen utilization and yield effect of liquid manure and digestate with and without the addition of mineral nitrogen (urea). can be improved by acidification with a new Danish technology. The technique has not been tested in Sweden yet. The effect will be studied in following crops; spring cereals, winter wheat and grassland.
By adding a cost effective nitrogen product to slurry or digestate, the total cost for fertilizing can be cheaper.
The ammonia evaporation is an environmental problem that also causes restrictions of activities of the authorities. Can ammonia losses and also the smell be reduced the acceptance of the use of these products by the local residents will be increased.

Vi vill undersöka om det under svenska förhållanden är ekonomiskt och miljömässigt intressant att genom tillsats av syra sänka pH i flyt- och biogödsel (rötrest) i samband med spridningen. Vi avser även att studera om kväveutnyttjandet och skördeeffekten av flytgödsel och biogödsel med och utan komplettering med mineralkväve (urea) kan förbättras med hjälp av surgörning av gödseln med en ny dansk teknik. Tekniken har hittills inte testats i Sverige. Effekten skall studeras i grödorna vårsäd, höstvete och vall.
Att utnyttja kväve i stallgödsel och biogödsel är synnerligen angeläget både för lantbrukarnas ekonomi och för miljön. I nuläget förloras stora värden då betydande delar av det annars växttillgängliga kvävet från flytgödsel och biogödsel avdunstar som ammoniak i samband med spridningen. Att ammoniakavdunstning är ett miljöproblem medför också restriktioner av verksamheten. Surgörning kan också öka acceptansen för användandet av dessa produkter av närboende.

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om det under svenska förhållanden är ekonomiskt och miljömässigt intressant att genom tillsats av syra sänka pH-värdet i flyt- och biogödsel (rötrest) i samband med spridningen. Effekterna harv studerats genom fältförsök i grödorna gräsvall och höstvete där skördeutfall och kvävehalt registrerats.
Skördeeffekterna av flytgödsel och biogödsel till gräsvall ökade väsentligt av att surgöra gödseln i båda två av de utförda försöken. Surgjord nötflytgödsel ökade vallskörden med 400-500 kg/ha i första skörd och 100-250 kg/ha vid andra skörd.
För surgjord biogödsel (rötrestgödsel baserad på nötflyt) blev skördeökningen 600-1100 kg/ha i första skörden och 250-750 kg/ha i andra skörden. Genom att både röta och surgöra nötflytgödsel har mineralgödselvärdet ökat från ca 30 % till 70 av gödselns totala kväveinnehåll.
Gödslingstidpunkten blev av olika skäl sen i höstveteförsöken. Surgörningen hade ingen positiv effekt på skörden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Surgörning ökar kväveeffektiviteten i gödseln
Teorin säger att tillsats av koncentrerad svavelsyra till flyt- eller biogödsel ska minska ammoliakavgången och göra att mer kväve kommer grödan tillgodo. Stora merskördar i nya svenska försök med surgjord gödsel till gräsvall visar att teorin fungerar i praktiken.
Det är väl känt att en sänkning av pH-värdet i flyt- och biogödsel (rötrestgödsel) minskar mängden ammoniak som lätt går förlorad. I stället behålls det växttillgängliga kvävet i form av ammonium. Under 2013 har de första svenska växtodlingsförsöken där effekten av surgjord gödsel studeras genomförts i västra Sverige.
Stort i Danmark
I Danmark finns väl utvecklade metoder för att genomföra detta i praktiken. Där finns metoder för att tillföra syra, vanligen koncentrerad svavelsyra, kontinuerligt i flytgödselbehållare (www.infarm.dk), momentant i samband med omrörning (www.oerum.com) eller doserat i samband med spridning (www.biocover.dk). I Danmark måste obehandlad flytgödsel spridas med myllningsaggregat i växande gröda. Surgjord gödsel jämställs med myllad gödsel, vilket är huvudanledningen till den tydliga danska utvecklingen av surgörningstekniken. I Sverige tillämpas surgörning med en blandning av svavel- och fosforsyra (Gylle Fresh) på ett antal gårdar i Skåne (www.fioderspannmal.se).
Frätande syra
I försöken hanterade vi svavelsyra som är en starkt frätande syra. Vårt förfaringssätt är mycket olämpligt i praktiken då det vid tillsättandet av syra blir en kraftig värmeutveckling och skumbildning vilket medför stora risker för syrastänk. I vårt projekt tillämpades en förenklad teknik att tillföra syran och skummningsproblemet klarades genom att tillföra skumdämpningsmedel. Vid syraanvändning i praktiken finns som redan nämnts dansk teknik där man löst problemet med besvärande skumbildning på ett mycket säkrare sätt.
Mer syra i biogödsel
I de inledande svenska försöken 2013 har två delskördar på två försöksplatser i gräsvall (Bjertorp och Rådde) studerats. I vallförsöken har nötflyt från Vikens gård och biogödsel baserad på denna använts. Försöksupplägget är att framförallt jämföra surgörningseffekten i flyt- och biogödsel, men också för att jämföra dessa gödselmedel inbördes och i jämförelse med mineralgödsel (Axan). Surgörning har skett genom att koncentrerad svavelsyra tillfördes stegvis direkt i spridartanken under omrörning och pH-mätning. För att nå ett pH på 6,0 eller något lägre krävdes cirka 3 liter syra per kubikmeter nötflyt medan biogödsel från nötflyt krävde 6-9 liter per kubikmeter. Den större åtgången av syra i biogödsel beror på ett högre pH-värde från start och större buffringsförmåga.
Ökad kväveeffektivitet
Gödslingarna i vallförsöken gjordes den 28 maj respektive 15 augusti med väderförhållanden som genomgående var gynnsama för ammoniakförluster. Vårt syfte var att testa effekterna under gynnsamma körförhållanden (bra bärighet, liten markpackning) men normalt ogynnsamma ur kvävesynpunkt (hög ammoniakavgång). I båda vallförsöken har vi fått betydliga effekter av såväl rötning som surgörning. I medeltal för 4 delskördar i gräsvall (2 platser med vardera 2 delskördar) gav surgjörning av flytgödsel 360 kg ts per ha i merskörd. Surgörningen av biogödsel gav hela 840 kg ts i merskörd. I den surgjorda biogödseln utnyttjades i princip allt ammoniumkväve och komm grödan till del. Den surgjorda biogödseln hade alltså en kväveeffekt helt i nivå med mineralgödselkväve. Även i flytgödsel ökade kväveeffekten väsentligt genom surgörning.
Surgörning kan bli lönsam
Eftersom vi endast har ett års försöksresultat att stödja oss på och då vi saknar ett marknadspris på syra i Sverige och vad det kostar att tillföra den, kan vi inte göra en säker kalkyl. Frågan är också vilka nyttor som ska värderas. Om man kompenserar ammoniakförlusterna med mera mineralkväve, då uppstår ju ingen skördepåverkan. Men det finns nyttor som är svåra att värdera, till exempel mindre lukt, mindre kvävedeposition där det förlorade ammoniaken hamnar och påverkan på växthuseffekten. Vid storskalig användning bör syrapriset kunna ligga runt 2 kronor per liter. Om mineralgödselkväve kostar 9 kr per kilo kväve så är det mer lönsamt att kompletteringsgödsla än att surgöra, detta gäller såväl flytgödsel som biogödsel. Om man däremot inte gör någon kvävekomplettering och vallskörden värderas till 1 krona per kilo ts så täcker halva skördeökningen i såväl flytgödsel som biogödsel syrakostnaden. I detta läge finns det utrymme för att även täcka teknikkostnad för syratillförsel. Beräkningar från vallförsöken visar att enbart rötning höjde värdet mellan nötflyt och biogödsel med drygt 6 kronor per kubikmeter.
Fortsatt arbete
Vi hoppas vi kan få fortsatt stöd till att undersöka de effekter som kan uppnås medv surgörning i olika grödor. Det vore också intressant att få utrett om surgörning kan bli tillåten i ekologisk odling, där ju både kvävekostnaden högre liksom normalt merskördens värde. Årets försök har gjorts i ett Agrovästprojekt som finansierats av Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Stiftelsen Lantbruksforskning, Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och HS Sjuhärad. Genomförandet har gjorts i samarbete med SLU Skara och Rådgivarna Sjuhärad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress