Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047026
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En 2-årig kartläggning av mögel- och mykotoxinförekomst i inplastat vallfoder på 124 hästgårdar i Sverige och Norge påvisade att mögel återfanns i fodret hos ca 40-50 % av gårdarna. Synligt mögel på balytan påträffades på ca 45 % av gårdarna. På ca 30 % av gårdarna utgjordes den synliga mögeltillväxten av arten Penicillium roqueforti. Övriga mögelarter som påträffades var främst andra Penicillium-arter, Arthrinium spp., Eurotium spp. och Mucor spp. Ett eller flera mykotoxiner påträffades på ca 40 av 100 gårdar, och de myxotoxiner som fanns i flest prov var enniatin B (14 gårdar) och deoxynivalenol (DON, 12 gårdar). Mögelförekomst i fodret var främst korrelerad till hög torrsubstanshalt, sen skörd, skördeår (årsmånsvariation), otäta balar och färre än 10 lager sträckfilm på balen. Förekomst av mykotoxiner var inte korrelerad till några andra variabler. Ytterligare studier av mykotoxinbildning i vallfoder och orsaker till densamma är påkallade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026:
Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Huvudsökande och rapportförfattare: AgrD Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Cecilia.Muller@slu.se

Syfte med studien
Syftet med studien var att undersöka förekomst av mögel och mykotoxiner (mögelgifter) i inplastat vallfoder med hög torrsubstanshalt (ts-halt), det som vanligen kallas hösilage. Norska och irländska forskare har tidigare undersökt förekomsten av mögelsvampar i ensilagebalar, som visserligen också är inplastat vallfoder, men det har en betydligt lägre ts-halt. Att ts-halten är lägre betyder också att ensileringen är mer omfattande och bidrar mer till att förhindra tillväxt av både mögel och oönskade bakterier. I hösilage är ensileringen restriktiv vilket tillsammans med den låga vattenhalten ger framför allt mögelsvampar goda möjligheter att tillväxa, särskilt om det också finns syre närvarande. Mögelsvampar kan inte växa utan syre, vilket innebär att om det finns synlig tillväxt av mögelsvampar i ett inplastat vallfoder har det på något sätt kommit in syrerik luft i balarna. Det betyder också att inplastningen inte har fungerat som den skall – syftet med att plasta in balarna är ju att utestänga syre så att fodret konserveras istället för att komposteras. Eftersom hösilage är torrare än ensilage är det också vassare och ”stickigare”, medan ensilage är mjukare och vekare. Risken för att det blir stickhål på plasten är alltså större för hösilage. Stickhål innebär att syrerik luft kommer in i balen, och utgör därför en stor risk för mögeltillväxt, särskilt på balens yta. Eftersom kunskapen om mögelförekomst i hösilage är bristfällig var syftet med studien att kartlägga vilka mögelsvampar som kan påträffas i hösilage, i vilka mängder mögelsvamparna finns, om det finns mykotoxiner i hösilage och i sådana fall vilka och i vilka mängder, samt om det finns någon koppling mellan förekomst av mögelsvampar och/eller mykotoxiner och olika faktorer som har med produktion, lagring och användning av fodret att göra. Studien utfördes på svenska och norska hästgårdar.

Resultat
Studien påvisade att synligt mögel på balens yta förekom på 46 % av gårdarna, och att det oftast var mögelarten Penicillium roqueforti som återfanns på balytan. De vanligast förekommande mögelarterna i fodret tillhörde släktena Penicillium, Arthrinium och Mucorales. Mögel analyserades på tre olika sätt, och en jämförelse av dessa visade också att resultatet kan bli olika beroende på vilken analysmetod man använder, något som är viktigt att ha med i tolkning av resultat för mögelanalyser.
Analys av mykotoxinförekomst gjordes på foderprover från 100 av gårdarna, och påvisade att ca 40 % av proverna innehöll minst ett mykotoxin. Det var vanligast att endast ett mykotoxin fanns i samma prov (27 %). Det mykotoxin som fanns i flest prov (12 st) var enniatin B, ett toxin som bildas av Fusarium-svampar redan i fält. Det är inte känt vilken effekt detta toxin har på däggdjur. Det toxin som fanns i högst halt var alternariol, som bildas av Alternaria-arter vilka främst orsakar växtsjukdomar. Alternariol kan vara karcinogent för djur, men specifik kunskap om påverkan på hästar saknas.


Majoriteten av gårdarna i studien använde sig av stora rundbalar (65 %), men i princip alla på marknaden förekommande balformat och -storlekar fanns representerade. Balarna kom i första hand från en första skörd (73 %). Alla gårdar hade plastat in balarna samma dag som de pressats, och 85 % hade plastat in balarna inom 1 h efter pressning. Trettiosju procent av gårdarna använde 10 eller fler lager plast på balarna medan resterande gårdar använde 8 eller färre lager plast. Det fanns inga synliga plastskador på balarna på 84 % av gårdarna, och 85 % rapporterade att de inte haft några hygienfel på fodret.

När alla resultat vägdes samman för att beräkna samband mellan olika produktions- och lagringssätt för inplastat hösilage med risken för förekomst av mögel och mykotoxiner, framkom olika resultat för de olika mögelanalysmetoderna. En faktor som dock alltid gav ökad risk för mögelförekomst oavsett mögelanalysmetod var torrsubstanshalten; ju högre torrsubstanshalt, desto större var risken för mögeltillväxt i fodret. För två av de tre mögelanalysmetoderna var även skördetidpunkt en faktor som hade betydelse - risken för mögeltillväxt ökade ju senare skörden skedde. Ytterligare en faktor som var gemensam för två av de tre metoderna var skördeår - risken för mögelförekomst i fodret var större 2010 jämfört med 2011, vilket betyder att det finns en årsmånsvariation som kan vara svår att förklara i detalj. Sannolikt hänger den ihop med t ex väderlek (temperatur och nederbörd) under vår och sommar vilket i sin tur påverkar skördetidpunkt respektive torrsubstanshalt, eftersom väderleken är den faktor som har störst betydelse för såväl vallens tillväxt som för när vallfoderproducenten väljer att slå vallen. Övriga faktorer som hade samband med ökad risk för mögelförekomst i hösilage var otäta balar (balar med täthetstider <10 s), högre pH-värde i hösilaget (högre pH-värde är relaterat till höga ts-halter), <10 lager sträckfilm på balen, och högre halter av etanol och ättiksyra i fodret. Etanol- och ättiksyrahalten i hösilage är delvis kopplade till högre ts-halt, men även till skördetidpunkt och typ av fermentation i fodret. Förekomst av mykotoxiner var inte relaterat till några speciella produktionsmetoder eller till någon särskild sammansättning i fodret. Ytterligare studier behövs för att klargöra uppkomst och betydelse av mykotoxiner i såväl inplastat vallfoder som hö (motsvarande studier saknas för hö).

Material och metoder
Foderprov togs på 125 gårdar spridda över hela Sverige och stora delar av Norge. Från varje gård provtogs tre slumpmässigt utvalda balar från ett och samma hösilageparti. Proverna togs med ensilageborr och användes för analys av mögel, mykotoxiner och näringsinnehåll i fodret. Mögel analyserades på tre olika sätt; direktutlägg av synligt mögel på balens yta, direktutlägg av borrade prov, och spädningsserie av borrade prov. Innan balarna provtogs mättes tätheten, och olika mått togs på plasten runt balen. Vallfoderproducenten fick också svara på frågor om hur fodret producerats, lagrats och använts. All information sammanställdes och statistisk bearbetning utfördes för att undersöka om det fanns några samband mellan produktionsfaktorer eller fodrets näringsinnehåll och förekomst av mögel och/eller mykotoxiner.


Slutsatser med nytta för och råd till näringen, samt behov av vidare studier
Slutsatserna i detta projekt är att risken för mögelförekomst i inplastat vallfoder är högre ju högre ts-halten är och ju senare skörden utförs. Vallfoder till hästar skördas ofta sent och med en hög ts-halt, för att på olika sätt passa hästen och hästägarens foderhantering. Det innebär att man, för att minska risken för mögeltillväxt i fodret, under dessa förhållanden bör vara mycket noggrann med att utföra inplastningen på rätt sätt, och att använda minst 10 lager plast då hösilage skördas sent och med hög ts-halt (över ca 60-65 %). Det kan vara klokt att försöka förlägga skörden något tidigare än vad som är vanligt om väderleken medger det, samt att inte överskrida ca 60-65 % ts-halt. Ytterligare studier av hur mykotoxinbildning uppstår i olika typer av vallfoder och betydelsen av mykotoxinerna för hästhälsan är berättigade.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress