Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346155
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 mars 2016
Huvudsökande: Erik Sindhöj
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: erik.sindhoj@jti.se
Telefon: 010-516 6912
Medsökande: Andras Baky
Beviljade medel: 862 000 SEK

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and increases the concentration of nutrients could lower costs while also achieving environmental improvements. Technologies for separating slurry and concentrating nutrients is available but is not applied on the farm level in Sweden. These technologies can lead to sustainable manure handling but require investment and operational costs. A thorough examination of the economic possibilities for farmers to invest in this technology is therefore essential. This project intends to (i) evaluate concentration technologies that can be applied at the farm level, (ii) determine the economic conditions necessary for profitable application of the technology on farms.

På grund av flytgödselns höga vattenhalt och låga koncentrationer av växtnäring är hanteringskostnaden hög jämfört med mineralgödsel. Teknik för separering och koncentrering av växtnäringsämnen i flytgödsel finns men tillämpas inte i Sverige på gårdsnivå. Att öka koncentrationen av näringsämnen i flytgödsel samtidigt som mängden reduceras kan leda till en minskning av hanteringskostnaden vid lagring och spridning och ge en ökad lönsamhet på gården. Dessutom kan det leda till bättre kväveutnyttjande men kommer att medföra investering i behandlingsteknik. Det är nödvändigt att grundligt undersöka vilka tekniska alternativ som finns att tillgå och att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt för lantbrukare att investera i denna typ av teknik.

På grund av flytgödselns höga vattenhalt och låga koncentrationer av växtnäring är hanteringskostnaden hög jämfört med mineralgödsel. Teknik för separering och koncentrering av växtnäringsämnen i flytgödsel på gårdsnivå finns tillgänglig på marknaden men tillämpas inte i Sverige. Att öka koncentrationen av näringsämnen i flytgödsel samtidigt som mängden reduceras kan ge en minskad hanteringskostnad vid lagring och spridning och ökad lönsamhet för gården. Dessutom kan det leda till ett bättre kväveutnyttjande men medföra en investering i behandlingsteknik. Kostnaderna är högre för system med koncentrering av gödsel jämfört normal hantering medan det miljömässigt finns fördelar med att koncentrera gödsel. Fördelarna är bättre växtnäringsutnyttjande och minskad miljöpåverkan. Nackdelarna är kostnaden, avsättning för gödselfraktioner utanför gården och svårigheten att rena vatten så att det kan släppas till recipient.

Tanken med koncentrering av gödsel är att behålla växtnäringen men minska volymen och eller vikten. En avgörande faktor är om det är möjligt att rena den avskilda vätskan till den grad att det är möjlig att släppa ut den till recipient utan vidare behandling. Det är system med membranfiltrering, omvänd osmos som har identifierats ha kapaciteten att minska koncentrationerna av främst kväve och fosfor. Teknik för att processa gödsel finns tillgänglig på marknaden. I många fall rör det sig om tekniker som separerar gödseln i två eller flera fraktioner som skruvpress, centrifug etc. I andra fall finns tekniker för att exempelvis driva av kväve genom luftning. De lösningar som är intressanta och leder till koncentrering av gödsel är filtrering av gödsel med utnyttjande ultrafiltrering och omvänd osmos. En annan lösning som finns tillgänglig är mekanisk separering följt av aerob behandling för att reducera i första hand lukt. Den aeroba behandlingen kan i sin tur leda till att större andel av kvävet finns som ammoniumkväve och därför mer växttillgängligt och ger ett bättre gödselmedel.
Att inte behandla gödsel är ekonomiskt den lösning som har de lägsta kostnaderna. Hantering av flytgödsel utan behandling är det enklaste systemet med minst antal processteg. De övriga systemen där gödseln processas på något vis ger ökad hantering. Förutom processanläggningen tillkommer extra kostnader för både lagring, transport och spridning i de fall där fler fraktioner ska hanteras. För koncentrering med hjälp av filtrering är det anläggningskostnaderna som är de stora posterna jämfört ej processad gödsel.
Koncentrering av gödsel kan ge både för och nackdelar avseende miljöpåverkan. Utsläpp av övergödande ämnen minskar något vid behandling av svingödsel. Effekten blir större för nötgödsel. Utsläpp av klimatgaser är till stor del beroende av hur mycket lustgas som bildas då lustgas är en potent växthusgas som ger ett mycket stort bidrag till växthuseffekten per kg som avgår till luft. Koncentrering av gödsel ger upphov till en eller flera produkter som ska omhändertas. Beroende på mängd, volym och koncentration av växtnäring kan produkterna användas på olika vis. Som ett första steg i en koncentreringsprocess sker en mekanisk separering som resulterar i en fast och en flytande fas. Den fasta fasen, som innehåller det mesta av fosforn samt det mesta av det organiska kvävet, kan hanteras som fastgödsel och spridas på åkermark.
Lantbruket i både Sverige och utomlands är ekonomiskt pressat med dålig lönsamhet. Det gör att det i nuläget är svårt för gårdar att investera i ny teknik för att separera och koncentrera gödsel. Ett tekniskt problem är att hantera de fraktioner som uppstår. Om marknaden för att avsätta koncentrerade produkter, som exempelvis ammoniumsulfat från luftstripper eller struvit från struvitfällning, är liten och osäker minskar incitamenten för att investera i teknik som fraktionerar och koncentrera gödsel. Om flera fraktioner blir resultatet så ökar även behovet av teknik och utrustning för att lagra och sprida fraktionerna. I de fall då fraktionerna är fasta finns det en tekniks begränsning i dagen spridarutrustning avseende att sprida små givor. Ska små givor dessutom spridas med precision är hindren fler.
Miljömässigt innebär införande av koncentreringsteknik framför allt minskade emissioner av kväve till luft och vatten. Jordbruket går mot allt större enheter som koncentreras till få platser. Till dessa produktionsplatser förs det in stora mängder näringsämnen förs via foder. Huvuddelen av näringsämnena hamnar i gödseln. Då produktionen av foder sker på annan plats än själva djurhållningen kommer det finnas ett ökat behov att återcirkulera växtnäringen från de platser det kommer ifrån. Framför allt fosfor är en ändlig resurs där behovet av hushållning är stort för att långsiktigt kunna bedriva en lönsam växtproduktion. Genom koncentrering och separering av gödsel kan växtnäringskoncentrationen öka samtidigt som den totala volymen minskar. Det gör det ekonomiskt möjligt att transportera gödselprodukter längre sträckor än tidigare.
Några av de viktigaste för och nackdelar med koncentreringsteknik är:
+ Bättre möjlighet att fördela N & P dit det behövs
+ Minskade utsläpp av övergödande ämnen
+ Möjlighet till bättre hushållning med resurser som kväve och fosfor
- Kostnaden
- Avsättning av gödselfraktioner/ -produkter
- Svårt att rena vatten till den grad att det kan släppas ut direkt till recipient
- Teknik för att effektivt omhänderta fraktioner på gårdsnivå
- Skalan - de flesta tekniker är anpassade för större skala en den enskilda gården

 

Antal träffar i projektbanken: 1617

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress