Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tiamin - ett stärkande växtskyddsmedel?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933088
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 november 2012
Huvudsökande: Lisbeth Jonsson
Organisation: Stockholms Universitet
E-postadress: lisbeth.jonsson@botan.su.se
Telefon: 08-16 12 11
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte om vitamin B1 (tiamin) påverkar växters motståndskraft mot bladlöss. Plantor fick växa i näringslösning med tillsats av tiamin eller frön blötlades i tiaminlösning innan groning. Populationstillväxten av havrebladlus eller sädesbladlus på kornplantor som tiaminbehandlats var ungefär 60% av den på kontrollplantor. Liknande resultat erhölls för ärtbladlus på ärtplantor. Havrebladlus visade både kortare livslängd och lägre fortplantningsförmåga på kornplantor från tiaminbehandlade frön. Tiamin hade ingen direkt effekt på bladlössen. Reproduktionen påverkades inte av olika tiaminkoncentrationer när de livnärde sig på näringslösningar och beteendet påverkades inte i test där de kunde känna doften av tiamin. Några försvarsrelaterade gener visade skillnader i uttryck i kornplantor från tiaminbehandlade frön, före men inte efter bladlusangrepp. Resultaten visar att extra tillskott av tiamin kan stärka växternas motståndskraft mot bladlöss.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Tiamin – ett stärkande växtskyddsmedel?

Syfte med studien

I projektet har vi undersökt om tillsats av vitamin B1 (tiamin) kan stärka växters försvarskraft mot insektsangrepp. Vid projektets början fanns redan preliminära resultat som visade att sprejning av kornplantor med tiaminlösning eller blötläggning av kornfrön i tiaminlösning påverkade populationstillväxten av bladlöss negativt på dessa plantor. Dessa studier var utförda med unga kornplantor odlade i jord under kontrollerade odlingsförhållanden. Plantornas tillväxt var densamma oavsett om de var vitaminbehandlade eller inte. Syftet med projektet var att göra en grundligare studie om tiamin kan påverka växternas kvalitet som värdväxter för bladlöss för att undersöka möjligheterna att använda tiamin som ett inslag i alternativa bekämpningsstrategier.

Resultat

Våra resultat visar att populationstillväxten av bladlöss på kornplantor som tiaminbehandlats var ungefär 60% av den på kontrollplantor. Effekten var optimal vid en koncentration av 150 µM tiamin. Tiaminbehandling av korn gav effekter mot både havrebladlus och sädesbladlus. Vi fann också liknande effekter mot ärtbladlus på ärtplantor. För havrebladlus var såväl den totala livslängden som dess förmåga att producera avkommor betydligt lägre på plantor från tiaminbehandlade frön. Havrebladlusen var också minde benägen att sätta sig på kornplantor från frön som behandlats med tiamin, det vill säga att den visade lägre acceptans (ungefär 60% jämfört med på kontrollplantor). Ingenting tyder på att tiamin i sig hade någon effekt på bladlössen, utan allt tyder på att effekten går via plantorna. Studier på molekylär nivå visar att försvarsrelaterade gener har påverkats i sitt uttryck i plantor från tiaminbehandlade frön. Detta ger uppslag till fördjupade studier som skulle behövas för att förklara effekterna.

Metoder

Vi blötlade frön i lösningar med tiamin eller vatten innan groning. I andra försök tillsatte vi tiamin i olika koncentrationer till plantor som växte i fast substrat med flytande näringslösning. All odling skedde i odlingskammare under kontrollerade förhållanden vad gäller temperatur och ljus. Plantorna var vanligtvis 7-9 dagar gamla när bladlössen sattes på dem. Vi satte på 20 ovingade bladlöss av samma storlek och lät dem föröka sig på plantan under en vecka. Därefter räknades totala antalet bladlöss. I en annan typ av experiment satte vi en bladlus per planta och följde för varje individ hur länge den levde och hur många nymfer som den producerade under livet. Bladlössens acceptans för värdväxten studerades genom att räkna antalet bladlöss som satt sig på en planta efter två timmar. För att undersöka om tiamin påverkade bladlössen direkt, lät vi bladlössen livnära sig på konstgjorda dieter i portionsförpackningar med olika koncentrationer av tiamin. Vi studerade också bladlössens beteende i en liten kammare där de kunde röra sig mot olika doftkällor.

Slutsats och behov av vidare studier

Resultaten visar att tiamin kan stärka växternas motståndskraft mot bladlöss. De metoder som vi hittills använt för att undersöka tiamineffekterna i klimatkammare (tillsats i näringslösning; sprejning av plantor eller blötläggning av frön) är dock inte lämpliga för praktisk odling av lantbruksgrödor. I den praktiska odlingen är det viktigt att behandlingen inte kräver extra behandlingssteg. För att tiamin skall kunna komma till en praktisk användning som växtförstärkare behöver vi utveckla metoderna för behandling så att de kan fungera inom utsädesproduktionen. Andra frågeställningar är hur länge effekterna av tiamin kvarstår efter behandling och om det går att erhålla efffekter i fält. Det är också angeläget att kunna förklara effekterna. De regulatoriska förutsättningarna som gäller för tiaminbehandling av utsäde inom EU måste klargöras och det finns affärsmässiga aspekter att ta hänsyn till.

Ovanstående frågeställningar är i fokus i en forskningsansökan som inlämnats under hösten 2012 till Lantmännens forskningsstiftelse. Den har förberetts i samarbete med BioAgri som är medsökande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress