Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillväxtmöjligheter i kooperativ industri: Vilken betydelse har finanseringsformerna och marknadsstrukturen?

Status: Avslutat
Projektnummer: 0245004
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 22 november 2013
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Beviljade medel: 1 425 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svensk livsmedelsindustri kännetecknas av fåtalskonkurrens. De kooperativa företagen (KOOP) har haft stor betydelse för bl.a. mjölk och kött. De möter ofta konkurrens från investorägda företag (IOF). Frågan är hur marknadsstrukturen påverkar prisbildning samt kvalitetsnivå t.ex. via processtandards. Studien består av två delar; en teoretisk och en empirisk analys grundade på mikroekonomi. Den teoretiska analysen visar att en marknad med KOOP’s är gynnsam utifrån flera kriterier om kostnaden för att nå viss kvalitet är rörlig. Om kostnaden är fast ger IOF högre konsumentnytta. KOOP’s minskar välfärdsförlusterna av otillräcklig information. KOOP’s möter ungefär samma kostnad för externt kapital som lantbruksföretagen. En studie av svenskt nötkött 1965-2004 visar att ökad koncentration bland KOOP’s med 10% leder till 9,5 % ökning i priset. Rationaliseringsvinster leder dock till att priset sjunker med 2,9 %. Utan KOOP’s hade branschens utveckling varit än mer problematisk.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Det är vanligt att företag med olika affärsstruktur konkurrerar på en och samma marknad. Detta kan till exempel vara börsnoterade och privata (”investorägda företag”) samt kooperativa företag. I en del branscher har de kooperativa företagen historiskt sett haft en hög marknadsandel t.ex. mjölk och slakt men lägre för t.ex. spannmål. Ett kooperativt företag kan betraktas såsom vertikalt integrerat mellan ägarna/lantbrukarna samt process- och förädlingsledet. Vertikal integration innebär att lantbrukarna driver såväl sina egna lantbruksföretag och är dessutom ägare till förädlingsindustrin. Lantbrukarna har ett ekonomiskt intresse av att få ett högt produktpris för de produkter som levereras till förädlingsindustrin. Samtidigt är de också intresserade av en ur ekonomisk synvinkel framgångsrik förädlingsindustri. I en del ekonomisk forskning visar några forskare med hjälp av ”spelteori” att utfallet på en marknad i hög grad påverkas av ägar¬strukturen. Samtidigt visar studier att en utveckling mot allt större företag i en industri, exempelvis amerikansk köttindustri, leder till lägre kostnader vilket bidrar till lägre priser till nytta för konsumenterna.
Studien av amerikansk köttindustri beaktade inte eventuella skillnader i ekonomiskt beteende mellan kooperativa och investorägda företag. En aktuell fråga är därför om motsvarande utveckling mot lägre kostnader kan spåras i svensk köttindustri där investorägda och kooperativa företag har funnits under en längre tidsperiod. En annan fråga är om vi kan observera några skillnader i beteende mellan investorägda och kooperativa företag och hur sådana eventuella skillnader påverkar prisbildningen. Frågan är om de kooperativa företagen har kunnat bidra till att lantbrukare erhåller ett högre pris för sina produkter.
En annan relevant fråga är hur kooperativa företag rent principiellt kan förväntas klara konkurrensen på marknaden. Vad är bästa möjliga strategi givet olika ägarstrukturer då företagen även måste välja vilken kvalitet de skall producera samtidigt som det är mer kostsamt att producera en vara med högre kvalitet? De investorägda företagen kännetecknas ju av bl.a. andra styrelseformer och förutsättningar vad gäller möjligheten att anskaffa externt kapital.

Metod och data
År 1965 svarade de kooperativa företagen för ca 82% av den totala slakten av nötkött i Sverige. År 2004 uppgick de kooperativa företagens andel av slakten till ca 59% baserat på beräkningar utifrån officiell slakstatistik. Samtidigt så ökar koncentrationen framförallt bland de kooperativa företagen till följd av omfattande fusioneringar under den aktuella perioden. Koncentrationsgraden mäts via ett s.k. Herfindahl index. Något förenklat så antar detta värdet 1 om en industri endast består av ett företag och värdet 0 om det finns ett ”oändligt” antal företag, dvs en situation med ”fri konkurrens”. Under denna period så ökade koncentrationsindex för de kooperativa företagen från ca 0,10 till 0,80 medan de investorägda företagen i stort legat kvar kring 0,10.
För att besvara de olika frågorna utvecklas några ekonomiska modeller över en marknad. Några är av renodlad teoretisk karaktär och andra förenar teori och empiri. Utfallet på en marknad beräknas under förutsättning att de olika parterna strävar efter att uppnå största möjliga ekonomiska nytta. Rent matematiskt innebär metoden att ett maximeringsproblem formuleras för respektive intressentgrupp. Intressenterna är lantbrukare, investorägd och kooperativ förädlingsindustri samt konsumenter. De kooperativa företagen antas sträva efter att nå bästa möjliga sammanlagda resultat i såväl lantbrukarledet som i processindustrin. Investorägd industri antas helt enkelt maximera vinsten i verksamheten.

Resultat
Kapitalanskaffning och kostnaden för det kapital som finansierar den kooperativa verksamheten har betydelse. Beräkningar visar att under perioden 1986-1990 uppgick den genomsnittliga kapitalkostnaden i kooperativ slaktindustri till ca 3,8% och motsvarande värde för jämförbara lantbruksföretag uppgick till ca 4,9%. För perioden 1991-1995 är kostnaden i den kooperativa industrin ca 6,4% och 7,9% för jämförbara lantbruksföretag. En analys av andelen eget kapital (soliditeten) under perioden 1965-2004 visar att den sjunkit från 40,6% 1965 till ca 32% för år 2004. En jämförelse med näringslivet ger motsvarande värde om 39% för 2004 enligt SCB. Slutsatsen är därför att den kooperativa slaktindustrins finansiella struktur inte avvikit väsentligt från näringslivet i övrigt eller kostnaden för det kapital ägarna utnyttjar i sina lantbruksföretag.
Mer teoretiskt inriktade studier visar att den kooperativa företagsformen bör ha goda möjligheter att konkurrera med investorägda företag sett utifrån ett producentperspektiv. Detta gäller framförallt om kostnaden hänförlig till kvalitetsorienterad produktion i huvudsak är rörlig. I detta fall är den kooperativa företagsformen att föredra utifrån de flesta ekonomiska kriterier såsom producentnytta, konsumentnytta m.m. Detta förhållande gäller bl.a. för spannmåls- och växtprodukter. För animalieproducerande företag är det mer rimligt att anta att kostnaden hänförlig till kvalitet i större utsträckning är fast och då främst påverkas av kostnaden för de byggnader och anläggningar som krävs för att driva en högkvalitativ animalieproduktion. I en sådan situation är kooperativa företag att föredra vad gäller producentnyttan. Samhällsnyttan som också beror av konsument¬nyttan beror dock helt och hållet på kostnadsnivån.
Teoretiskt inriktade analyser som belyser en situation där konsumenten saknar eller har för lite information om produktkvaliteten, eller att den information som ges är osäker, ger ytterligare insikter. Produktkvalitet kan beröra t.ex. ursprungsland, djurvälfärd m.m. Studien visar att om konsumenten har ”fullständig information” så gynnas de företag som producerar en produkt av hög kvalitet av en kooperativ företagsstruktur. En situation med osäker information tenderar även att gynna högkvalitativ produktion i kooperativa företag.
Sammantaget så visar de teoretiskt inriktade analyserna att de kooperativa företagen i många avseenden drivs i en organisationsform som ger goda möjligheter att producera varor av hög kvalitet. De kooperativa företagen synes även ge möjligheter att minska de kostnader som kan uppkomma till följd av att konsumenterna har för lite information.
De mer empiriskt inriktade analyserna i detta projekt fokuserar på svensk köttindustri. Ett motiv till att välja denna industrigren är att den utgör en viktig del i svenskt lantbruk. Ett annat motiv är att det är möjligt att få detaljerad information för en längre tidsperiod. De empiriska analyserna visar entydigt att de strukturella förändringarna inom de kooperativa företagen bidragit till att påverka partipriset i positiv riktning. En 10% ökning av koncentrationen leder till att priset stiger med 9,5%. För de investorägda företagen kan ingen effekt observeras. En omfattande rationalisering i köttbranschen har emellertid lett till att priset sjunkit p.g.a lägre kostnader i förädlingsindustrin. Nettoeffekten innebär att om koncentrationsgraden ökar med 10% så sjunker priset med 2,9%. Utvecklingen hade varit ännu mer negativ för den svenska kött¬branschen om kooperativ industri inte hade förekommit.

Slutsatser och rekommendationer
Resultaten av denna studie visar det inte finns några påtagliga ekonomiska argument för att ifrågasätta den kooperativa företagsformen när den förekommer på en s.k. blandad marknad. De kooperativa företagen kan i denna situation motverka andra former av marknadsmakt.
En central fråga är därför att i utbildnings – och fortbildningssammanhang skapa förståelse och insikter kring de kooperativa företagens funktion och ekonomiska roll i en blandad marknad. Det är väsentligt att informera/utbilda medlemmar/ägare och förtroendevalda så att de på ett konstruktivt vis kan medverka till att verksamheten utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress