Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillväxtmöjligheter i kooperativ industri: Vilken betydelse har finanseringsformerna och marknadsstrukturen?

Status: Avslutat
Projektnummer: 0245004
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 22 november 2013
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Beviljade medel: 1 425 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svensk livsmedelsindustri kännetecknas av fåtalskonkurrens. De kooperativa företagen (KOOP) har haft stor betydelse för bl.a. mjölk och kött. De möter ofta konkurrens från investorägda företag (IOF). Frågan är hur marknadsstrukturen påverkar prisbildning samt kvalitetsnivå t.ex. via processtandards. Studien består av två delar; en teoretisk och en empirisk analys grundade på mikroekonomi. Den teoretiska analysen visar att en marknad med KOOP’s är gynnsam utifrån flera kriterier om kostnaden för att nå viss kvalitet är rörlig. Om kostnaden är fast ger IOF högre konsumentnytta. KOOP’s minskar välfärdsförlusterna av otillräcklig information. KOOP’s möter ungefär samma kostnad för externt kapital som lantbruksföretagen. En studie av svenskt nötkött 1965-2004 visar att ökad koncentration bland KOOP’s med 10% leder till 9,5 % ökning i priset. Rationaliseringsvinster leder dock till att priset sjunker med 2,9 %. Utan KOOP’s hade branschens utveckling varit än mer problematisk.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Det är vanligt att företag med olika affärsstruktur konkurrerar på en och samma marknad. Detta kan till exempel vara börsnoterade och privata (”investorägda företag”) samt kooperativa företag. I en del branscher har de kooperativa företagen historiskt sett haft en hög marknadsandel t.ex. mjölk och slakt men lägre för t.ex. spannmål. Ett kooperativt företag kan betraktas såsom vertikalt integrerat mellan ägarna/lantbrukarna samt process- och förädlingsledet. Vertikal integration innebär att lantbrukarna driver såväl sina egna lantbruksföretag och är dessutom ägare till förädlingsindustrin. Lantbrukarna har ett ekonomiskt intresse av att få ett högt produktpris för de produkter som levereras till förädlingsindustrin. Samtidigt är de också intresserade av en ur ekonomisk synvinkel framgångsrik förädlingsindustri. I en del ekonomisk forskning visar några forskare med hjälp av ”spelteori” att utfallet på en marknad i hög grad påverkas av ägar¬strukturen. Samtidigt visar studier att en utveckling mot allt större företag i en industri, exempelvis amerikansk köttindustri, leder till lägre kostnader vilket bidrar till lägre priser till nytta för konsumenterna.
Studien av amerikansk köttindustri beaktade inte eventuella skillnader i ekonomiskt beteende mellan kooperativa och investorägda företag. En aktuell fråga är därför om motsvarande utveckling mot lägre kostnader kan spåras i svensk köttindustri där investorägda och kooperativa företag har funnits under en längre tidsperiod. En annan fråga är om vi kan observera några skillnader i beteende mellan investorägda och kooperativa företag och hur sådana eventuella skillnader påverkar prisbildningen. Frågan är om de kooperativa företagen har kunnat bidra till att lantbrukare erhåller ett högre pris för sina produkter.
En annan relevant fråga är hur kooperativa företag rent principiellt kan förväntas klara konkurrensen på marknaden. Vad är bästa möjliga strategi givet olika ägarstrukturer då företagen även måste välja vilken kvalitet de skall producera samtidigt som det är mer kostsamt att producera en vara med högre kvalitet? De investorägda företagen kännetecknas ju av bl.a. andra styrelseformer och förutsättningar vad gäller möjligheten att anskaffa externt kapital.

Metod och data
År 1965 svarade de kooperativa företagen för ca 82% av den totala slakten av nötkött i Sverige. År 2004 uppgick de kooperativa företagens andel av slakten till ca 59% baserat på beräkningar utifrån officiell slakstatistik. Samtidigt så ökar koncentrationen framförallt bland de kooperativa företagen till följd av omfattande fusioneringar under den aktuella perioden. Koncentrationsgraden mäts via ett s.k. Herfindahl index. Något förenklat så antar detta värdet 1 om en industri endast består av ett företag och värdet 0 om det finns ett ”oändligt” antal företag, dvs en situation med ”fri konkurrens”. Under denna period så ökade koncentrationsindex för de kooperativa företagen från ca 0,10 till 0,80 medan de investorägda företagen i stort legat kvar kring 0,10.
För att besvara de olika frågorna utvecklas några ekonomiska modeller över en marknad. Några är av renodlad teoretisk karaktär och andra förenar teori och empiri. Utfallet på en marknad beräknas under förutsättning att de olika parterna strävar efter att uppnå största möjliga ekonomiska nytta. Rent matematiskt innebär metoden att ett maximeringsproblem formuleras för respektive intressentgrupp. Intressenterna är lantbrukare, investorägd och kooperativ förädlingsindustri samt konsumenter. De kooperativa företagen antas sträva efter att nå bästa möjliga sammanlagda resultat i såväl lantbrukarledet som i processindustrin. Investorägd industri antas helt enkelt maximera vinsten i verksamheten.

Resultat
Kapitalanskaffning och kostnaden för det kapital som finansierar den kooperativa verksamheten har betydelse. Beräkningar visar att under perioden 1986-1990 uppgick den genomsnittliga kapitalkostnaden i kooperativ slaktindustri till ca 3,8% och motsvarande värde för jämförbara lantbruksföretag uppgick till ca 4,9%. För perioden 1991-1995 är kostnaden i den kooperativa industrin ca 6,4% och 7,9% för jämförbara lantbruksföretag. En analys av andelen eget kapital (soliditeten) under perioden 1965-2004 visar att den sjunkit från 40,6% 1965 till ca 32% för år 2004. En jämförelse med näringslivet ger motsvarande värde om 39% för 2004 enligt SCB. Slutsatsen är därför att den kooperativa slaktindustrins finansiella struktur inte avvikit väsentligt från näringslivet i övrigt eller kostnaden för det kapital ägarna utnyttjar i sina lantbruksföretag.
Mer teoretiskt inriktade studier visar att den kooperativa företagsformen bör ha goda möjligheter att konkurrera med investorägda företag sett utifrån ett producentperspektiv. Detta gäller framförallt om kostnaden hänförlig till kvalitetsorienterad produktion i huvudsak är rörlig. I detta fall är den kooperativa företagsformen att föredra utifrån de flesta ekonomiska kriterier såsom producentnytta, konsumentnytta m.m. Detta förhållande gäller bl.a. för spannmåls- och växtprodukter. För animalieproducerande företag är det mer rimligt att anta att kostnaden hänförlig till kvalitet i större utsträckning är fast och då främst påverkas av kostnaden för de byggnader och anläggningar som krävs för att driva en högkvalitativ animalieproduktion. I en sådan situation är kooperativa företag att föredra vad gäller producentnyttan. Samhällsnyttan som också beror av konsument¬nyttan beror dock helt och hållet på kostnadsnivån.
Teoretiskt inriktade analyser som belyser en situation där konsumenten saknar eller har för lite information om produktkvaliteten, eller att den information som ges är osäker, ger ytterligare insikter. Produktkvalitet kan beröra t.ex. ursprungsland, djurvälfärd m.m. Studien visar att om konsumenten har ”fullständig information” så gynnas de företag som producerar en produkt av hög kvalitet av en kooperativ företagsstruktur. En situation med osäker information tenderar även att gynna högkvalitativ produktion i kooperativa företag.
Sammantaget så visar de teoretiskt inriktade analyserna att de kooperativa företagen i många avseenden drivs i en organisationsform som ger goda möjligheter att producera varor av hög kvalitet. De kooperativa företagen synes även ge möjligheter att minska de kostnader som kan uppkomma till följd av att konsumenterna har för lite information.
De mer empiriskt inriktade analyserna i detta projekt fokuserar på svensk köttindustri. Ett motiv till att välja denna industrigren är att den utgör en viktig del i svenskt lantbruk. Ett annat motiv är att det är möjligt att få detaljerad information för en längre tidsperiod. De empiriska analyserna visar entydigt att de strukturella förändringarna inom de kooperativa företagen bidragit till att påverka partipriset i positiv riktning. En 10% ökning av koncentrationen leder till att priset stiger med 9,5%. För de investorägda företagen kan ingen effekt observeras. En omfattande rationalisering i köttbranschen har emellertid lett till att priset sjunkit p.g.a lägre kostnader i förädlingsindustrin. Nettoeffekten innebär att om koncentrationsgraden ökar med 10% så sjunker priset med 2,9%. Utvecklingen hade varit ännu mer negativ för den svenska kött¬branschen om kooperativ industri inte hade förekommit.

Slutsatser och rekommendationer
Resultaten av denna studie visar det inte finns några påtagliga ekonomiska argument för att ifrågasätta den kooperativa företagsformen när den förekommer på en s.k. blandad marknad. De kooperativa företagen kan i denna situation motverka andra former av marknadsmakt.
En central fråga är därför att i utbildnings – och fortbildningssammanhang skapa förståelse och insikter kring de kooperativa företagens funktion och ekonomiska roll i en blandad marknad. Det är väsentligt att informera/utbilda medlemmar/ägare och förtroendevalda så att de på ett konstruktivt vis kan medverka till att verksamheten utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress