Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346123
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 29 juni 2016
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik
E-postadress: christel.cederberg@sik.se
Telefon: 0708-710374
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Sverker Molander
Beviljade medel: 1 999 000 SEK

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural production as opposed to the present situation which is dominated by the monetary market valuation of physical products sold from the farm. Relevant ecosystem services and biophysical indicators to measure these services will be selected and tested on farms with meat production. A reference group of farmers and representatives from food industry and agricultural organisations is part of the project with an important role in the process of selecting relevant ecosystem services, evaluating suggested biophysical indicators and participating in the analysis of how indicators of ecosystem services can be integrated as decision support tools at different levels in the food supply chain.

Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver metoder för att kvantifiera och värdesätta ekosystemtjänster som är kopplade till jordbruksproduktion. Syftet med detta projekt är att testa och utveckla metoder för hur man kan kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktionens ”värden” jämfört med dagens situation som domineras av den monetära marknadsvärderingen av fysiska produkter som säljs från gården. Relevanta ekosystemtjänster och biofysikaliska indikatorer för att mäta dessa tjänster kommer att väljas ut och testas på gårdar med köttproduktion. En referensgrupp bestående av lantbrukare och representanter från livsmedelsföretag samt jordbrukets organisationer ingår i projektet och har en viktig roll i processen med att välja ut relevanta ekosystemtjänster, utvärdera föreslagna biofysikaliska indikatorer och delta i analysen av hur indikatorer för ekosystemtjänster kan integreras som beslutsstöd i företag på olika nivåer i livsmedelskedjan.

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Detta projekt undersöker metoder som använts för att beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och hur indikatorer kan användas för kvantifiering. Projektet pekar på behov att utveckla indikatorer, främst för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark, detta för att bistå lantbrukarens långsiktiga bevarande av markbördighet, samt indikatorer som beskriver användningen av gårdens arealer som har betydelse för t ex pollinering och kulturella ekosystemtjänster. Med intressenter har projektet diskuterat hur konsumenter kan informeras om jordbrukets ekosystemtjänster. En slutsats är att begreppet ännu är ganska okänt men att potentialen bedöms som stor för att kommunicera de mervärden som jordbruket genererar i form av ekosystemtjänster. Projektet pekar också på att kunskap om hur olika åtgärder påverkar ekosystemtjänster bör kunna inkluderas när miljöersättningsprogram utformas.

Jordbruket ger oss mer än mat

Nyttigheter som inte prissätts är lätta att förbise även om de är mycket viktiga för oss människor. Ett exempel är alla de nyttigheter som jordbruket ger. Från jordbruket får vi inte bara mat, utan även annat som vi kanske tar för givet, som bördiga jordar, vackra landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. Jordbrukaren får betalt för maten, men inte för många av de andra nyttigheterna. Ett sätt att uppmärksamma dessa nyttigheter är att räkna dem som ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är jordbrukets roll att bevara och förbättra markbördigheten, skapa kolsänkor i mark samt att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel. Till kulturella ekosystemtjänster räknas rekreation och turism, som har stort värde för många människor. I detta projekt har vi listat och studerat jordbrukets ekosystemtjänster.

Mer kännedom behövs om jordbrukets alla nyttigheter

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter naturens olika ekosystem ger oss människor. Begreppet är fortfarande ganska okänt, men Naturvårdverket har som mål att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integrerat i ekonomiska och politiska beslut senast 2018. Kunskapen om jordbrukets betydelse för alla dessa nyttigheter – ekosystemtjänster – behöver öka, både hos lantbrukare och hos andra aktörer i livsmedelskedjan. Inför arbetet med att utforma nya program för miljöersättningar behöver näringen dessutom ha kunskap och fakta kring jordbrukets ekosystemtjänster. Med den kunskapen kan man framhäva och förhandla om ersättning för värdet av ekosystemtjänsterna och även analysera olika ersättningars betydelse för ekosystemtjänsterna, exempelvis genom den förändrade markanvändning som ersättningarna leder till.

Landskapsnivån viktig men även gårdsnivån

Inom forskningen har jordbrukets ekosystemtjänster hittills mest studerats i större skala, till exempel på landskapsnivå eller globalt, trots att det är på gården som många direkta beslut tas som påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas i dag ofta metoder för att mäta och följa upp många av gårdens ekosystemtjänster, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. I projektet har vi pekat på behovet av indikatorer för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark vilket skulle kunna ge information till lantbrukaren om hur gårdens markbördighet bevaras långsiktigt. Det behövs också indikatorer som beskriver markanvändning i jordbrukslandskapet och hur den kopplar till ekosystemtjänster. Betesmarker, gärdsgårdar, småvatten, kantzoner med blommande växter är marker som är viktiga för pollinerande insekter såväl som för människor som vistas i landskapet.

Referensgruppsmöten med aha-upplevelser

I projektet har vi haft tre gårdar med köttproduktion i Halland som fallstudier. Gårdarnas produk¬tion utmärks av att de är inriktade på olika typer av kvalitetsmärkning. En av gårdarna har direktförsäljning till konsument. Vid besök på gårdarna samlade vi bland annat in uppgifter om markanvändning, vilket behövs för att kunna beskriva och kvantifiera flera ekosystemtjänster. Lantbrukarna på de tre gårdarna har tillsammans med representanter för andra delar av livsmedelskedjan deltagit i en referensgrupp. På möten med denna grupp har vi diskuterat och prioriterat vilka ekosystemtjänster som är viktiga i jordbruket, och hur man kan mäta och följa upp dem. Mötena har varit livliga med många aha-upplevelser och de har även gett inspiration till nya möjliga sätt att marknadsföra gårdarnas produktion.

Vill du veta mer om projektet? Läs rapporten där vi listar och diskuterar jordbrukets ekosystemtjänster ur olika aspekter: Cederberg C, Landquist B, Molander S, Tidåker P. 2016. Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer. SP Rapport 2016:06. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress