Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346123
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 29 juni 2016
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik
E-postadress: christel.cederberg@sik.se
Telefon: 0708-710374
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Sverker Molander
Beviljade medel: 1 999 000 SEK

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural production as opposed to the present situation which is dominated by the monetary market valuation of physical products sold from the farm. Relevant ecosystem services and biophysical indicators to measure these services will be selected and tested on farms with meat production. A reference group of farmers and representatives from food industry and agricultural organisations is part of the project with an important role in the process of selecting relevant ecosystem services, evaluating suggested biophysical indicators and participating in the analysis of how indicators of ecosystem services can be integrated as decision support tools at different levels in the food supply chain.

Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver metoder för att kvantifiera och värdesätta ekosystemtjänster som är kopplade till jordbruksproduktion. Syftet med detta projekt är att testa och utveckla metoder för hur man kan kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktionens ”värden” jämfört med dagens situation som domineras av den monetära marknadsvärderingen av fysiska produkter som säljs från gården. Relevanta ekosystemtjänster och biofysikaliska indikatorer för att mäta dessa tjänster kommer att väljas ut och testas på gårdar med köttproduktion. En referensgrupp bestående av lantbrukare och representanter från livsmedelsföretag samt jordbrukets organisationer ingår i projektet och har en viktig roll i processen med att välja ut relevanta ekosystemtjänster, utvärdera föreslagna biofysikaliska indikatorer och delta i analysen av hur indikatorer för ekosystemtjänster kan integreras som beslutsstöd i företag på olika nivåer i livsmedelskedjan.

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Detta projekt undersöker metoder som använts för att beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och hur indikatorer kan användas för kvantifiering. Projektet pekar på behov att utveckla indikatorer, främst för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark, detta för att bistå lantbrukarens långsiktiga bevarande av markbördighet, samt indikatorer som beskriver användningen av gårdens arealer som har betydelse för t ex pollinering och kulturella ekosystemtjänster. Med intressenter har projektet diskuterat hur konsumenter kan informeras om jordbrukets ekosystemtjänster. En slutsats är att begreppet ännu är ganska okänt men att potentialen bedöms som stor för att kommunicera de mervärden som jordbruket genererar i form av ekosystemtjänster. Projektet pekar också på att kunskap om hur olika åtgärder påverkar ekosystemtjänster bör kunna inkluderas när miljöersättningsprogram utformas.

Jordbruket ger oss mer än mat

Nyttigheter som inte prissätts är lätta att förbise även om de är mycket viktiga för oss människor. Ett exempel är alla de nyttigheter som jordbruket ger. Från jordbruket får vi inte bara mat, utan även annat som vi kanske tar för givet, som bördiga jordar, vackra landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. Jordbrukaren får betalt för maten, men inte för många av de andra nyttigheterna. Ett sätt att uppmärksamma dessa nyttigheter är att räkna dem som ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är jordbrukets roll att bevara och förbättra markbördigheten, skapa kolsänkor i mark samt att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel. Till kulturella ekosystemtjänster räknas rekreation och turism, som har stort värde för många människor. I detta projekt har vi listat och studerat jordbrukets ekosystemtjänster.

Mer kännedom behövs om jordbrukets alla nyttigheter

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter naturens olika ekosystem ger oss människor. Begreppet är fortfarande ganska okänt, men Naturvårdverket har som mål att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integrerat i ekonomiska och politiska beslut senast 2018. Kunskapen om jordbrukets betydelse för alla dessa nyttigheter – ekosystemtjänster – behöver öka, både hos lantbrukare och hos andra aktörer i livsmedelskedjan. Inför arbetet med att utforma nya program för miljöersättningar behöver näringen dessutom ha kunskap och fakta kring jordbrukets ekosystemtjänster. Med den kunskapen kan man framhäva och förhandla om ersättning för värdet av ekosystemtjänsterna och även analysera olika ersättningars betydelse för ekosystemtjänsterna, exempelvis genom den förändrade markanvändning som ersättningarna leder till.

Landskapsnivån viktig men även gårdsnivån

Inom forskningen har jordbrukets ekosystemtjänster hittills mest studerats i större skala, till exempel på landskapsnivå eller globalt, trots att det är på gården som många direkta beslut tas som påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas i dag ofta metoder för att mäta och följa upp många av gårdens ekosystemtjänster, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. I projektet har vi pekat på behovet av indikatorer för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark vilket skulle kunna ge information till lantbrukaren om hur gårdens markbördighet bevaras långsiktigt. Det behövs också indikatorer som beskriver markanvändning i jordbrukslandskapet och hur den kopplar till ekosystemtjänster. Betesmarker, gärdsgårdar, småvatten, kantzoner med blommande växter är marker som är viktiga för pollinerande insekter såväl som för människor som vistas i landskapet.

Referensgruppsmöten med aha-upplevelser

I projektet har vi haft tre gårdar med köttproduktion i Halland som fallstudier. Gårdarnas produk¬tion utmärks av att de är inriktade på olika typer av kvalitetsmärkning. En av gårdarna har direktförsäljning till konsument. Vid besök på gårdarna samlade vi bland annat in uppgifter om markanvändning, vilket behövs för att kunna beskriva och kvantifiera flera ekosystemtjänster. Lantbrukarna på de tre gårdarna har tillsammans med representanter för andra delar av livsmedelskedjan deltagit i en referensgrupp. På möten med denna grupp har vi diskuterat och prioriterat vilka ekosystemtjänster som är viktiga i jordbruket, och hur man kan mäta och följa upp dem. Mötena har varit livliga med många aha-upplevelser och de har även gett inspiration till nya möjliga sätt att marknadsföra gårdarnas produktion.

Vill du veta mer om projektet? Läs rapporten där vi listar och diskuterar jordbrukets ekosystemtjänster ur olika aspekter: Cederberg C, Landquist B, Molander S, Tidåker P. 2016. Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer. SP Rapport 2016:06. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Snabb och säker detektion av Fusarim langsethiae med ”Loop-Mediated Isothermal Amplification” metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: H1333237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Fusarium langsethiae produces the mycotoxins T2 & HT-2 in oat. The occurrence of this fungus is usually overlooked by conventional filter paper method since healthy looking seeds can be still infected. Development of a fast, cheap and reliable method for detection of this pathogen in seed, soil or …

Läs mer

Kontruktion och underhåll av underlag på travbanor– mätning av fysikaliska och funktionella egenskaper
Lars Roepstorff, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047306 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Syftet med detta projekt är att minska risken för ortopediska skador som är relaterade till de underlag som travhästar tränas och tävlas på.
Vi har utvecklat en mekanisk hov som efterliknar travhästen rörelser och belastningar på banan.
Vi mäter fem viktiga funktionella egenskaper hos …

Läs mer

Utveckling av integrerade bekämpningsstrategier mot skadeinsekter i äpple i samverkan med odlare, rådgivare, feromonproducenter och forskare
Marco Tasin, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: H1156188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2015

Under 2012-2014 har en ny feromoner-förvirringsdispenser utvecklats, som är verksam på flera arter av vecklare, för praktisk användning i fruktodlingar. Den nya formelns effektivitet har mätts med hjälp av övervakningsfällor, fältexperiment med frisläppning och återfångst i burar i fält samt …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

In Sweden the situation with regard to antimicrobial resistance is more favorable than in most other countries. However, in dairy calves resistance to antimicrobials is common in generic E. coli and isolates are often multiresistant. Usually resistance is transferable and bacteria of the intestinal …

Läs mer

Hållbarhetsstudie på adrenokotrikotropt hormon (ACTH) i blodprov från häst
Inger Lilliehöök, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247096 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

Analysis of plasma adrenocorticotropic hormone (ACTH) is an important part in diagnosing PPID (equine pituitary pars intermedia dysfunction), Cushing's syndrome, which is a common disease in older horses. Analysis of human plasma ACTH is considered to require careful sample handling due to …

Läs mer

Kvävegödslingens inverkan på rotutvecklingen hos olika potatissorter
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

This project sought grants to analyze root samples taken in an earlier SLF project. The results of the previous project have shown interesting differences in root development between different potato varieties. In this project we investigate the nitrogen fertilization effect on root development of …

Läs mer

Glukokortikoider till häst - säker användning ur ett dopnings- och behandlingsperspektiv
Carina Ingvast-Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1047221 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 september 2015

Syftet var att för dexametason fastställa eventuellt samband mellan plasmakoncentration och effekt som är grunden för säker samt effektiv terapi och för antidopningsarbete, vilket tryggar en god hästvälfärd. Koncentrationen av dexametason och effekten på olika biomarkörer, både i plasma och i …

Läs mer

Kväveutnyttjande, utlakning och fröskörd efter spridning av flytgödsel till tidigt och sent sådd höstraps
Lena Engström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1133026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2015

För att undersöka effekten av tidig (1 augusti) och sen sådd (20 augusti) av höstraps, efter gödsling med flytgödsel eller mineralgödsel, på skörd och kväveutlakning utfördes två försök på en sandjord i Västergötland 2012/2013 och 2013/2014. Inga större skillnader fanns i kväveupptag på senhösten …

Läs mer

13C-bikarbonatmetoden - en non-invasiv, snabb och enkel metod för korrekt bestämning av energiförbrukning hos häst
Anne-Helene Tauson, Universitetet for miljø og biovitenskap

Projektnummer: H1047041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 september 2015

Projektet syftade till att utveckla 13C-bikarbonatmetoden (13CBT) för att bestämma energiförbrukning (EE) hos häst under normala levnadsbetingelser. Metoden validerades och därefter bestämdes EE i vila hos lätt- respektive normalfödda hästraser. Islandshästar hade signifikant lägre EE än …

Läs mer

Etablering av höstoljeväxter i växande höstvetegröda
Mikael Gilbertsson, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1033255 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2015

Tidsfönstret är kort för att säkerställa en väl etablerad höstoljeväxtgröda efter stråsäd i Sverige. Det är därför intressant att försöka etablera höstoljeväxter i den växande grödan. Syftet med studien var att utvärdera möjligheten att använda GPS-styrd Cameleonmaskin för att precisionsetablera …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress