Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tolerans i korn mot övervattning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0936071
Kategori: Forskningsprogram | Växtförädling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 oktober 2013
Huvudsökande: Nils-Ove Bertholdsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: nils-ove.bertholdsson@slu.se
Telefon: 040415452
Beviljade medel: 2 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Nederbörden liksom risken för översvämningar kommar att öka i norra hemisfären genom framtida klimatförändringar. Det ställer större krav på grödornas tolerans mot för mycket vatten. Av våra stråsädesgrödor är det korn som är speciellt känslig och det är därför viktigt med en riktad förädling för denna typ av stress. Projektet syfte har därför varit att undersöka om det är möjligt att simulera förhållandena i vattenmättad jord med hydrokulturodling i syrefattig jord. Två möjliga karaktärer har studerats - rottillväxt och klorofyllfluorescens. Bägge påverkas snabbt om odling sker i dåligt dränerad och vattenmättad jord. Resultaten visar att hydrokulturer är möjliga att använda och både rottillväxt och klorofyllfluorescens speglar genotypskillnader i tolerans mot övervattning i jord. Det finns vidare stor genetisk variation och nya sorter har i allmänhet högre tolerans än äldre. Genetiska studier visar på speciellt två regioner på kromosom 3 och 4 som kan kopplas till vattentolerans.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Tolerans i korn mot övervattning

Syfte med studien
Korn är mycket känsligt för odling på vattensjuka jordar, något som kommer att öka med förväntade klimatförändringar. En direkt förädling för egenskapen är därför önskvärd och för det behövs en effektiv selektionsmetod och genetisk variation i förädlingsmaterialet.

Resultat
För att simulera förhållanden i vattenmättad jord kan vattenkulturodling oluftad näringslösning med fördel användas. Lämpliga selektionskriterier är rottillväxt och klorofyllfluorescens. Roten är den som först påverkas i dåligt dränerad jord liksom fotosyntesen och därmed även klorofyllfluorescensen. Bägge kriterierna uppvisade en god korrelation till ett toleransindex beräknar från skotttillväxten med och utan vattenmättnadsstress. Det senare valdes dock eftersom skillnader i fluorescens kan påvisas redan efter några dagar med stress, medan effekten på rottillväxten först efter 14 dagar. Studien visar på en stor genetisk variation bland sorter och aktuellt förädlingsmaterial. Ett intressant resultat är en tydlig trend i ökad tolerans i nya sorter. Anledningen är att högre tolerans även påverkar avkastningen positivt och förädlingen har därmed oavsiktigt anpassat sortmaterialet till ökad nederbörd. Ett annat intressant resultat är att hög fluorescens kan kopplas till vissa regioner på kromosom 3 och 4. Det öppnar möjligheter att använda genetiska markörer i selektionsarbetet, något som är viktigt i den framtida växtförädlingen mot mer stresståliga sorter.

Metod - mycket kort
En allmän ståndpunkt är att nederbörden kommer att öka i och med pågående klimatförändringar. Det och högre vattenstånd i hav, sjöar och vattendrag ökar risken för översvämningar och vattensjuka jordar. Olika grödor är mer eller mindra känsliga om jorden är dåligt dränerad och korn är den gröda som kanske är mest känslig av alla. Det kan man se på våren där kornet ofta är gult i svackor på fältet. Att förädla för ökad tolerans mot vattenstress och annan stress är svårt eftersom olika partier på fältet ofta är utsatta för olika grad av stress. Först efter provning under flera år och på olika lokaler är det möjligt att avgöra en sorts stresstolerans. För att tidigt i förädlingsgången välja för vattentolerans behövs därför en specifik selektionsmetod som är oberoende av yttre faktorer. I projektet har möjligheten att använda effekten på rottillväxt och fotosyntes hos vattenkulturodlade småplantor under syrebrist undersöks som selektionskriterie. Syrebrist är det som först uppträder i dåligt dränerad jord. I en serie studier har både själva odlingen och fotosyntesstudierna varierats tills den uppmätta rottillväxten och fluorescensen från bladen väl speglar skillnaderna i vattentolerans hos ett referensmaterial. Referensmaterialets tolerans bestämdes i tillväxt studier med och utan övervattnad jord. För fluorescensmätningarna användes ett instrument (Mini-PAM) som förstärker upp den fluorescens som normal avges från bladen och är ett mått på effektiviteten i klorofyllet. En hög flourescens betyder att många elektroner som skulle används i fotosyntesen istället går till spillo som fluorescens. Mätningarna tar bara någon sekund att göra. Det är dock vikigt att allt görs på ett noga definierat sätt. Efter avslutad metodutveckling användes metoden för studier av gamla och nya sorter och förädlingsmaterial. En markörpopulation med 130 fördubblade haploider från en korsning mellan en tolerant och känslig kornsort karakteriserades även avseende fluorescens och med hjälp av 384 DNA markörer studerades vilka regioner på kromosomerna som är inblandade vid tolerans för vattenstress.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Den utvecklade metoden att använda hydrokulturer och klorofyllfluorescens för selektion av tolerans för vattenstress är unik och kan användas av näringen för urval av föräldrar, linjer och enskilda plantor. Resultaten från undersökningen visar att det är mycket viktigt att allt standardiseras innan och under mätningen. Om detta görs kan god repeterbarhet uppnås. Undersökningen visar på stor variation både i befintligt sortmaterial och i förädlingsmaterial. Resultaten visar att det är bland nya sorter och linjer som den högsta toleransen finns att söka. Det är därmed ingen anledning att leta bland äldre sorter och genbanksmaterial. Preliminära undersökningar visar att sorter som är toleranta för vattenstress även är torktoleranta, med andra ord, en selektion för vattentolerans kan även resultera i mer torktoleranta sorter. Både vattentolerans och torktolerans bidrar till ökad odlingssäkerhet och där med högre avkastning. Det faktum att förädlingen idag på främst högre avkastning även innebär en ökad stresstolerans, förringar inte betydelsen av specifika medoder för selektion för stresstolerans. Det finns idag en uppenbar risk att intressanta genotyper kastas bort i tidigare generationen. En bra selektionsmetod skulle fånga upp även dessa och på så sätt öka effektiviteten inte bara för stresstolerans utan även avkastning.
I undersökningen har flera intressanta regioner på kromosom 3 och 4, s.k. QTL hittas, som kan kopplas till vattenstress. Med hjälp av genetiska markörer kan dessa QTL användas direkt för selektion i tidiga generationen. Den genetiska kartläggningen av markörpopopulationen kan även få stor betydelse för nya metoder under utveckling för selektion av specifika genotyper.

 

Antal träffar i projektbanken: 1527

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress