Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tysta smittbärare av kvarkabakterien Streptococcus equi – utökad longitudinell studie

Status: Pågående
Projektnummer: H1247189
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 30 juni 2017
Huvudsökande: Gittan Gröndahl
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: gittan.grondahl@sva.se
Telefon: 018-674297
Medsökande: Anna Aspán
Medsökande: Viveca Båverud
Beviljade medel: 287 000 SEK

Strangles, Streptococcus equi infection, is a considerable problem for the horse industry. Silent carriers cause uncontrolled spread today. In an ongoing project, “Stop the spread of strangles (…)” (H1147203), diagnostics to find silent carriers are studied and the frequency of carriers within 4 months of an outbreak is determined. The aim of this project is to extend the study and expand the knowledge on colonization and decolonization/healing in these identified carriers between 4 months to 1 year of clinical disease. Treatment results will be recorded. New horses at the premises will be sampled and the bacterial strains analyzed to study the risk of transmission. Diagnostics include endoscopy, guttural pouch and nasopharyngeal lavages for bacterial cultivation and molecular biological analysis (PCR), serology for Streptococcus equi and hematology. The deeper knowledge on strangles in Swedish horses will be used for practical guidance to limit and prevent new outbreaks of strangles.

Kvarka, infektion med Streptococcus equi, är ett betydande problem för hästnäringen. Smittan sprids idag okontrollerat via tysta smittbärare. I den pågående studien ”Stoppa smittspridningen av kvarka (…)” (H1147203) utvärderas diagnostik för identifiering av smittbärare samt bestäms andelen smittbärare under 4 månader efter ett kvarkautbrott. Det aktuella projektet utökar studien av detta unika material och följer kolonisering och dekolonisering/avläkning hos de identifierade smittbärarna mellan 4-12 månader efter symptomfrihet. Ev. behandlingar utvärderas. Nytillkomna hästar provtas också och bakterien smittspåras för att studera smittrisken under naturliga förhållanden. Diagnostik som används är endoskopi, luftsäcksköljprov och nässköljprov för bakterieodling och molekylärbiologisk analys (PCR), serologi för kvarka samt hematologi. Den fördjupade kunskapen om kvarka hos svenska hästar kommer att användas till konkreta riktlinjer för att begränsa och förhindra nya kvarkautbrott.

Kvarka, infektion med Streptococcus equi subspecies equi (S. equi), är en smittsam luftvägssjukdom hos hästar som kan ge s k tysta (symptomlösa) smittbärare. Förekomst av bakterien undersöktes vid upprepade tillfällen bland 94 hästar från 4 besättningar som genomgått kvarka, med start 4-7 månader efter symptomfrihet, och avslut 7-26 månader efter symptomfrihet. Nässvalgs- och luftsäckssköljprover analyserades med realtids-PCR för S equi. PCR-positiva prover odlades. iELISA användes för antikroppar mot S equi. Kvarkabakterier påvisades hos 27,5% av hästarna 4-6 månader efter utbrottet. Efter 7 månader var två besättningar fria från smittbärare, medan två stall hade 33% smittbärare. Ett stall hade fortfarande minst sju PCR-positiva hästar 20 månader efter utbrottet. Smittbärare var ofta serologiskt positiva i början, men inte efter ett antal månader. Exponering av smitta från tysta smittbärare till nya hästar kunde påvisas, men det var endast ett fåtal som fick kliniska symptom.

Kvarka är en fruktad hästsjukdom. Alla vet att den är väldigt smittsam och kan ge hästar feber, snuva och varbölder på halsen. Stall med kvarka måste stänga, och det blir kostsamt. I Sverige har 1130 stall erfarit kvarka de senaste 15 åren. Hästar med kvarka kan få allvarliga komplikationer som hotar livet. Vad som inte var så allmänt känt innan vi startade våra projekt år 2012 kring vad som händer efter akut kvarka, var att hästar ofta kan bli symptomlösa eller ”tysta” smittbärare. I litteraturen vid den tidpunkten stod det visserligen lite vagt om denna risk, och att kanske en av tio hästar med kvarka blir ”tysta smittbärare”. Det vaga var också hur man skulle veta, när och hur man skulle provta, hur man skulle analysera proverna, och vad som egentligen räknas som en smittbärare.

Ett problem vid den tiden var att det också var svårt att hitta kvarkabakterien till och med hos akut sjuka hästar. Den gamla metoden, en bomullstops som petades i nosen och användes för bakterieodling, missade kvarkan i nästan hälften av fallen! Ett genombrott för kvarkaforskningen kom med modern PCR-teknik som är mycket känsligare. Viveca Båverud, Sara Johansson och Anna Aspán vid SVA publicerade den svenska PCR-metoden för kvarka 2007. Susanne Lindahl tog sedan fram en bra provtagningsmetod för att höja träffsäkerheten vid akut kvarka till upp emot 84% (publicerat 2013). Hon visade att nässköljprov eller E-swabpinne är bättre än de gamla bomullspinnarna, och att PCR är mycket träffsäkrare än odling. Ungefär samtidigt lanserades en blodtest i England som kan ge svar på om hästar har antikroppar mot kvarka (Robinson et al, 2013). Den skulle användas för att screena hästar och se om de riskerade att vara smittbärare. Med de nya PCR- och serologiska metoderna satte vi upp en inledande studie 2014 som följde tillfrisknade hästar upp till 4 månader efter kvarka, och kunde visa att 92% fortfarande bar på bakterien efter sedvanlig ”3-veckors isolering”. Efter 6 veckors isolering var det fortfarande 58% som var PCR-positiva.

Det är där denna studie börjar. I den här studien har vi följt 94 hästar från 4 månader till över 2 år efter kvarka. Nässvalgs- och luftsäckssköljprover analyserades med PCR för S equi. PCR-positiva prover odlades. Antikroppar mot S equi mättes. Kvarkabakterier påvisades hos 27,5% av hästarna 4-6 månader efter utbrottet. Det bästa var att provta samma häst med både nässköljprov och luftsäcksköljprov. Proverna ska analyseras med PCR-teknik, inte bakterieodling, för högst känslighet. Det beror på att mängden bakterier är låg hos många smittbärare. Vissa hästar kunde rena sig från kvarkabakterier med eller utan penicillin, och det fanns vissa hästar som hade kvar bakterien trots behandling.

Efter 7 månader var två stall fria från smittbärare, medan två stall hade 33% smittbärare. Ett stall hade fortfarande minst sju PCR-positiva hästar 20 månader efter utbrottet. Ju längre tid som passerar, desto fler smittbärarhästar slutar att uppvisa antikroppar i blodet. Det beror sannolikt på att deras infektion inte är speciellt aktiv, det kan vara ganska få bakterier kvar och de hålls i schack av immunförsvaret utan att förhöjda antikroppar i blodet behövs.

Nya hästar där det fanns smittbärare fick antikroppar mot kvarka. I vissa fall ledde smittan till att de nya hästarna själva blev bärare av bakterien. På så sätt kan det skapas en kedja för smitta mellan hästar och besättningar, även mellan till synes friska djur. Däremot var det endast några av dessa hästar som fick symptom eller blev akut sjuka i kvarka. Vid kontakt med tidigare osmittade hästar och kanske med hjälp av andra faktorer som andra infektioner, stress, ”overcrowding”, transport och nedsatt immunförsvar finns dock risk att smittan blossar upp till nya akuta kvarkautbrott.

Med studien har vi uppnått ett viktigt mål, att tysta smittbärare för kvarka nu kan identifieras och följas upp så att rätt åtgärder för att minimera smittspridning kan sättas in.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1433001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2017

Attacks by flee beetles is a major threat to the cultivation of spring oilseed rape in Sweden. The situation is especially problematic since seed treatments with neonicotinoid insecticides has been banned, and this has been the main control method against flee beetles in spring oilseed rape. We …

Läs mer

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter
Maria Neil, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350188 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 september 2017

Our dependence on imported soy has recently become an issue. Faba beans may at least partly replace the soy. This is important for conventional as well as for organic production. The white-flowered cultivars are recommended for pig diets. The colour-flowered cultivars have better yields and …

Läs mer

Bekämpningsstrategier med miniträda och avbrottsgrödor mot nattskatta och bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök
David Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1356158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2017

Nightshade and hairy nightshade are two of the most serious weeds in row crops. Both species build up a persistent seed bank and thus require long-term control strategies. The aim of this project is to evaluate the effects of nightshade in an organic cropping system. In a crop rotation including …

Läs mer

Förädling av ärt för ökad motståndskraft mot rotröta
Magnus Karlsson, SLU

Projektnummer: H1333172 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 september 2017

The objective of this project is to develop new pea varieties with resistance towards root rot disease, in combination with excellent production properties. The disease is mainly caused by the oomycete Aphanomyces euteiches. Currently, neither pea varieties with resistance nor chemical pesticides …

Läs mer

Sortblandning – ett robust odlingssystem
Velemir Ninkovic, SLU

Projektnummer: H1333072 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2017

We will investigate the use of barley cultivar of mixtures to reduce aphid attack. Our hypothesis is that cultivar mixing mobilizes the crop’s induced resistance, reducing aphid colonisation and population growth. The aim is to contribute to the development of a robust crop production system based …

Läs mer

Ammoniak från slaktkycklingstallar – utveckling av mätmetod och uppmätning av emissioner
Sven Nimmermark, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1243106 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Producers of broiler chickens are forced to report emissions of ammonia due to environmental considerations. By now no data regarding emissions of ammonia from modern Swedish broiler chicken houses are available. For field measurement there is a need for a simple method for quantification of these …

Läs mer

Kontroll av skadeinsekter i klöverfröodlingar med biologiska metoder
Olle Anderbrant, Lunds Universitet

Projektnummer: H1333073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 8 september 2017

Clover is used in agriculture for fodder and green manure and today Sweden is world leading in producing organic clover seeds. However, the yield varies heavily between years and growers, partly because of damages by clover seed weevils. Effective suppression methods are entirely missing for …

Läs mer

Producera mjölk på bara vall och spannmål - en ekologisk modell som kan vara ekonomiskt lönsam, men passar alla kor?
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: H1330241 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 september 2017

The supply is limited and hte price is high. A feeding ration with only forage and cereal grain would be possible for on-farm production at most organic farms in Sweden. The model has been tested in short-term experiments covering the initial part of the lactation and results indicate lower milk …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst
Charlotte Lundgren, Linköpings Universitet

Projektnummer: H1247206 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2012

Riding performance is influenced by the interplay between horse and rider and success is dependent on a good interaction. In an educational context this rider-horse dyad is complemented with a riding instructor/trainer. The study aims to describe and analyse the communication between rider and …

Läs mer

Hög mjölkavkastning försämrar brunstvisningsförmågan - hur ska vi få korna dräktiga? Del II.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 augusti 2017

Mjölkkornas brunster blev svagare och kortare över de studerade sexton åren. Generellt så hade Svensk Röd boskap (SR), både i lösdrift och i uppbundet, högre andel lyckade dräktigheter samt starkare och längre brunster jämfört med Svenska Holstein (SH) kor. De första och mest upprepade …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress