Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier i svensk travsport.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0747196
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 2 juli 2012
Huvudsökande: Mats Greiff
Organisation: Malmö högskola
E-postadress: mats.greiff@mah.se
Telefon: 040-6658026
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Formellt utestängdes kvinnor från att vara professionella körsvenner och tränare fram till 1971. 50 år senare är de i majoritet bland hästskötarna, uppgår till cirka hälften av inom travet anställda med körlicens men knappt 10 procent av de professionella tränarna. De kvinnliga tränarnas sportsliga framgångar är begränsade, men har förbättrats under de senaste åren.
Kvarvarande drag från en maskulin kultur tillsammans med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga nätverk är viktiga orsaker till kvinnors underordning. En annan har varit att kvinnor inte varit lika fokuserade på tävlingsmomentet som män, utan mer inriktade på att arbeta med hästen i sig. Denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade på sporten i sig. En tredje orsak är att många kvinnor väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell tränare därför att familjebildning och barnafödande anses svårt att kombinera med detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier inom svensk travsport

Mats Greiff, Malmö högskola

Syfte

Syftet med projektet har varit att undersöka på vilket sätt manlig överordning och kvinnlig underordning skapats inom svensk travsport och hur en sådan kunnat bestå i till ända fram till i våra dagar.

Resultat

När travsporten började organiseras som en modern tävlingsidrott i Sverige i slutet av 1800-talet fanns redan traditioner kring och föreställningar om arbete med hästar. Traditioner om hästen och arbete med hästar som en manlig sfär var etablerade i travsportens ursprungsmiljöer: den militära miljön; skogsbruket i mellersta och norra Sverige; transportsektorn; och storgodsen i södra och mellersta Sverige. Dessa traditioner och föreställningar om vad som behövdes för att vara en riktig ”hästkarl” fördes direkt in i den nya sporten och kom att finnas där länge. Att arbeta med hästar ansågs kräva både styrka och mod. Det handlade om att betvinga naturen, en viktig del i den tidens manlighetsideal. Men det krävdes också något som kan liknas vid ett tekniskt ingenjörskunnande i att balansera och utrusta en häst. I dessa manligt dominerande miljöer utvecklade sig vid sidan om yrkeskraven en arbetsplatskultur innehållande bland annat kortspel, alkoholbruk och sexism, vilket tjänade som ett kulturellt utestängande av kvinnor. Formellt utestängdes kvinnor från att vara professionella körsvenner och tränare fram till 1971.
Under 1960-talet minskade hästens status i samhället samtidigt som travsporten expanderade, vilket tillsammans med förändringar på hela arbetsmarknaden och i idrottens värld öppnade upp för kvinnor som professionella hästskötare. Femtio år senare är de i majoritet bland hästskötarna, uppgår till cirka hälften av inom travet anställda med körlicens men bara knappt 10 procent av de professionella tränarna. Dessa siffror avspeglar att det skett en utjämning mellan andelen män och andelen kvinnor inom sporten. Ja, de speglar rent av en process mot att kvinnor på sikt kanske tar över sporten helt och hållet. De kvinnliga tränarnas sportsliga framgångar är begränsade, men har förbättrats under de allra senaste åren.
Kvarvarande drag från en maskulin kultur tillsammans med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga nätverk är viktiga orsaker till kvinnors underordning inom travet. En annan har varit att kvinnor inte varit lika fokuserade på tävlingsmomentet som män, utan mer inriktade på att arbeta med hästen i sig. Under senare år har dock denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade på sporten i sig och ser sig själva mer som idrottare. En tredje orsak är att många kvinnor väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell tränare därför att familjebildning och barnafödande anses svårt att kombinera med detta.

Metod

Projektets metod har framför allt varit intervjuer med olika kategorier människor inom travsporten samt etnografiska studier, det vill säga regelbunden vistelse i travsportens miljöer. Vidare har såväl fackpress som fackföreningspress och dagspress studerats. En annan källa har varit memoarer skrivna av aktiva inom sporten.

Slutsatser och råd till näringen

För att ytterligare öka andelen kvinnor bland de professionella tränarna, och samtidigt arbeta för en mera jämställd sport med en mera jämn könssammansättning bland samtliga kategorier aktiva kan bland annat följande råd ges till travsportens styrande.
Det behöver skapas ett system som underlättar för professionella tränare att kombinera näringsverksamheten med föräldraledighet. Kanske kan de resurser som tidigare avsatts för möjligheter att pensionera sig vid förhållandevis ung ålder omfördelas.
Om hästen och verksamheten för denna sätts i centrum i stället för spelandet kan statusen på hästarbetet höjas. Det får inte vara så i ATG:s konkreta politik att tävlingsverksamheten är ett medel för att hålla spelomsättningen uppe. Tvärtom måste tävlingen och därmed verksamheten med hästen stå i centrum och spelet vara ett medel som stödjer tävlandet.
Monté är starkt kvinnodominerad, men behandlas inte likvärdigt med sulkytävlandet. Detta förhållande måste förändras så att montén blir statusmässigt likställd. Sålunda bör monté inte förpassas till att enbart vara ramlopp utan ha en given plats i till exempel V75.

 

Antal träffar i projektbanken: 1567

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2018
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-17-60-788 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

A safe and well documented decision making is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress