Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier i svensk travsport.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0747196
Kategori: Forskningsprogram | Häst
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 2 juli 2012
Huvudsökande: Mats Greiff
Organisation: Malmö högskola
E-postadress: mats.greiff@mah.se
Telefon: 040-6658026
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Formellt utestängdes kvinnor från att vara professionella körsvenner och tränare fram till 1971. 50 år senare är de i majoritet bland hästskötarna, uppgår till cirka hälften av inom travet anställda med körlicens men knappt 10 procent av de professionella tränarna. De kvinnliga tränarnas sportsliga framgångar är begränsade, men har förbättrats under de senaste åren.
Kvarvarande drag från en maskulin kultur tillsammans med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga nätverk är viktiga orsaker till kvinnors underordning. En annan har varit att kvinnor inte varit lika fokuserade på tävlingsmomentet som män, utan mer inriktade på att arbeta med hästen i sig. Denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade på sporten i sig. En tredje orsak är att många kvinnor väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell tränare därför att familjebildning och barnafödande anses svårt att kombinera med detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Unga kvinnor som hästskötare och män som professionella tränare. Genushierarkier inom svensk travsport

Mats Greiff, Malmö högskola

Syfte

Syftet med projektet har varit att undersöka på vilket sätt manlig överordning och kvinnlig underordning skapats inom svensk travsport och hur en sådan kunnat bestå i till ända fram till i våra dagar.

Resultat

När travsporten började organiseras som en modern tävlingsidrott i Sverige i slutet av 1800-talet fanns redan traditioner kring och föreställningar om arbete med hästar. Traditioner om hästen och arbete med hästar som en manlig sfär var etablerade i travsportens ursprungsmiljöer: den militära miljön; skogsbruket i mellersta och norra Sverige; transportsektorn; och storgodsen i södra och mellersta Sverige. Dessa traditioner och föreställningar om vad som behövdes för att vara en riktig ”hästkarl” fördes direkt in i den nya sporten och kom att finnas där länge. Att arbeta med hästar ansågs kräva både styrka och mod. Det handlade om att betvinga naturen, en viktig del i den tidens manlighetsideal. Men det krävdes också något som kan liknas vid ett tekniskt ingenjörskunnande i att balansera och utrusta en häst. I dessa manligt dominerande miljöer utvecklade sig vid sidan om yrkeskraven en arbetsplatskultur innehållande bland annat kortspel, alkoholbruk och sexism, vilket tjänade som ett kulturellt utestängande av kvinnor. Formellt utestängdes kvinnor från att vara professionella körsvenner och tränare fram till 1971.
Under 1960-talet minskade hästens status i samhället samtidigt som travsporten expanderade, vilket tillsammans med förändringar på hela arbetsmarknaden och i idrottens värld öppnade upp för kvinnor som professionella hästskötare. Femtio år senare är de i majoritet bland hästskötarna, uppgår till cirka hälften av inom travet anställda med körlicens men bara knappt 10 procent av de professionella tränarna. Dessa siffror avspeglar att det skett en utjämning mellan andelen män och andelen kvinnor inom sporten. Ja, de speglar rent av en process mot att kvinnor på sikt kanske tar över sporten helt och hållet. De kvinnliga tränarnas sportsliga framgångar är begränsade, men har förbättrats under de allra senaste åren.
Kvarvarande drag från en maskulin kultur tillsammans med svårigheter för kvinnor att komma in i manliga nätverk är viktiga orsaker till kvinnors underordning inom travet. En annan har varit att kvinnor inte varit lika fokuserade på tävlingsmomentet som män, utan mer inriktade på att arbeta med hästen i sig. Under senare år har dock denna inställning börjat förändras och yngre kvinnor blir allt mer fokuserade på sporten i sig och ser sig själva mer som idrottare. En tredje orsak är att många kvinnor väljer att avsluta sitt arbete inom travsporten eller att inte satsa på en karriär som professionell tränare därför att familjebildning och barnafödande anses svårt att kombinera med detta.

Metod

Projektets metod har framför allt varit intervjuer med olika kategorier människor inom travsporten samt etnografiska studier, det vill säga regelbunden vistelse i travsportens miljöer. Vidare har såväl fackpress som fackföreningspress och dagspress studerats. En annan källa har varit memoarer skrivna av aktiva inom sporten.

Slutsatser och råd till näringen

För att ytterligare öka andelen kvinnor bland de professionella tränarna, och samtidigt arbeta för en mera jämställd sport med en mera jämn könssammansättning bland samtliga kategorier aktiva kan bland annat följande råd ges till travsportens styrande.
Det behöver skapas ett system som underlättar för professionella tränare att kombinera näringsverksamheten med föräldraledighet. Kanske kan de resurser som tidigare avsatts för möjligheter att pensionera sig vid förhållandevis ung ålder omfördelas.
Om hästen och verksamheten för denna sätts i centrum i stället för spelandet kan statusen på hästarbetet höjas. Det får inte vara så i ATG:s konkreta politik att tävlingsverksamheten är ett medel för att hålla spelomsättningen uppe. Tvärtom måste tävlingen och därmed verksamheten med hästen stå i centrum och spelet vara ett medel som stödjer tävlandet.
Monté är starkt kvinnodominerad, men behandlas inte likvärdigt med sulkytävlandet. Detta förhållande måste förändras så att montén blir statusmässigt likställd. Sålunda bör monté inte förpassas till att enbart vara ramlopp utan ha en given plats i till exempel V75.

 

Antal träffar i projektbanken: 1526

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress