Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppskattning av ogräsplantans tillväxtstatus som metod att förutsäga herbicideffekten – underlag för beslutsnyckel i IPM. Förlängning av Steg 1, växtsäsong 2011

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160042
Kategori: Forskningsprogram | Fältförsök & metodutveckling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 10 januari 2014
Huvudsökande: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 220 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ogräs ska vara i ”aktiv tillväxt” för att herbicider ska ha god effekt. Vi ville mäta tillväxtsstatus direkt på plantorna, för att i förväg bedöma värdet av en bekämpning. Unga plantor av raps, renkavle och flyghavre utsattes för torkstress för att avstanna tillväxten. Effekten på storleksökning, fotosyntes (klorofyllfluorescens), klorofyllinnehåll och respiration mättes. Torkstress kunde användas för att ge gradvis reducerad tillväxt, men var svår att kontrollera utomhus, även under tak. Klorofyllinnehållet steg vid stress, medan klorofyllfluorescensen sjönk vid gradvis torkstress, men ökade vid hastigt påkommen stress. Variation i nettoassmilation ökade vid stress. Klorofyllfluorescens används redan för att bedöma bekämpningseffekt, men att prediktera effekten av en planerad bekämpning kräver en betydligt större förståelse för de komplexa processer som påverkar stressnivån. Svårigheten att definiera och inducera en relevant stressnivå var orsaken till stor variation i mätvärden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport av projektet ”Uppskattning av ogräsplantans tillväxtstatus som metod att förutsäga herbicideffekten – underlag för beslutsnyckel i IPM. Steg 1”.

Författare:
Lars Andersson, Liv Åkerblom Espeby, Martin Weih

Syfte: Projektet hade målet att utveckla en metod för att mäta om ogräsplantor är i aktiv tillväxt vid en planerad bekämpningstidpunkt, eftersom många ogräspreparat är beroende av det för att ha god effekt.
Sammanfattning av resultat:
En framgångsrik utveckling av metoden förutsatte 1) att vi kunde åstadkomma olika stressnivåer i plantorna, 2) att stressen hade en tydlig effekt på tillväxten, och 3) var mätbar för någon av de mätvariabler vi registrerade (klorofyllfluorescens, nettoassimilation och klorofyllinnehåll).
Genom att i varierande omfattning begränsa vattentillgången för plantorna lyckades vi inducera tre nivåer av stress, vilket klart visades av signifikanta skillnader i biomassatillväxt hos samtliga arter vi studerade (raps, renkavle och flyghavre). I de första försöken lyckades vi alltså uppfylla de två första förutsättningarna. Dessutom fann vi i renkavle en tydlig tendens till gradvis reducerad fluorescens med ökad vattenstress, medan värdena i raps i stället ökade i försök med upphörd bevattning. Mätningarna med SPAD visade också lovande resultat med skillnader mellan upphörd och fortsatt bevattning.

Material och metoder:
Experimenten som gjordes var krukförsök i klimatkammare, växthus och utomhus under tak. Tre arter användes, alla ettåriga arter som uppträder som åkerogräs i Sverige: Raps (vårgroende, tvåhjärtbladig), flyghavre (vårgroende gräsogräs), och renkavle (höstgroende gräsogräs).
De första experimenten gjordes i flera omgångar i klimatkammare, där fukt, ljus och temperatur kunde styras och utfördes parallellt del i en sval, dels i en varmare kammare. Den sista omgången av experiment utfördes under växtsäsongen 2011 parallellt utomhus under tak, och i växthus. Här användes något större odlingskärl. Vattenfaktorn varierades till tre nivåer, från god vattentillgång till måttlig respektive stark torkstress. Plantornas vattentillgång styrdes genom att ofta väga krukorna och kompensera förluster med vattning.
För att bedöma tillväxten hos ogräset gjorde vi i några experiment upprepade direkta mätningar av den, som utvecklingen av antal blad och bredd- och längdmätning av blad och skott. I de första experimenten skördades plantorna, och biomassan ovan och under jord vägdes. Vi undersökte sedan om det fanns samband mellan den direkt uppmätta tillväxten, de olika klimatförhållanden/torkstress som vi utsatte plantorna för, och följande mätvariabler:
- klorofyllinnehåll, mätt som bladkväve med en SPAD klorofyllmätare
- fotosynteskapacitet, mätt som klorofyllfluorescens
- nettot för fotosyntesproduktionen (nettoassimilation)
Samtliga instrument och mättekniker som vi använde i försöken är utvecklade för användning under fältförhållanden, bärbara och tåliga. Mätningarna utfördes under olika utvecklingsstadier, från tidigt hjärtbladsstadium till senare stjälksträckning/stråskjutning. Resultaten analyserades sedan statistiskt för att se hur säkra våra slutsatser var.
Resultat:
I de första experiment som utfördes i klimatkammare fanns ett tydligt samband mellan mängd skördad biomassa och mängd tillgängligt vatten (torkstressnivå). Vi hade alltså lyckats reducera tillväxten som tänkt i de stressade leden. Detta gällde alla de tre testade arterna (renkavle, raps och flyghavre). I renkavle fann vi här ett samband mellan klorofyllfluorescens, torkstress och tillväxt i den svalare temperaturen, men inte i den varmare.
I en andra försöksomgång under hösten 2010, också då i klimatkammare men med enbart raps, testade vi även samband med tillväxt och vattenstress för netto-fotosyntes (med IRGA), fluorescens (PAM), och klorofyll-innehåll (SPAD-mätning). Även här skilde sig mängden biomassa vid experimentets slut tydligt mellan vattennivåerna, d v s stressmetoden hade som avsett åter kraftigt reducerat tillväxten.
Däremot fann vi först inga tydliga samband mellan graden av torkstress och de mätvariabler vi testade. Vi upphörde då sista veckan med att alls vattna hälften av krukorna i varje led, medan den andra hälften fortsatte att bevattnas enligt plan. Det ska noteras att de plantor som hade god vattentillgång i början av veckan hade fortsatt god fukthalt i krukorna under testperioden, även i de krukor där vattning helt upphört. Under den sista veckan fann vi att:
Klorofyll-fluorenscens (PAM) skilde sig tydligt mellan krukor med helt upphörd bevattning och med fortsatt bevattning. Intressant var att PAM-värdet gav utslag för helt upphörd bevattning respektive fortsatt bevattning i det led där jorden innehöll en relativt stor mängd fukt och för plantor som visuellt sett inte bedömdes som stressade. I de led där tillväxten redan var kraftigt reducerad av kunde däremot ingen skillnad upptäckas i PAM-värdena mellan helt upphörd och fortsatt bevattning .
Nettoassimilationen (IRGA) påverkades i så mån att variationen inom de olika fuktnivåerna var väsentligt större i obevattnat jämfört med i de vattenjusterade krukorna. Någon skillnad i själva nivån (absolutvärdena) av nettoassimilation mellan de olika fuktnivåerna kunde vi däremot inte se.
Klorofyllinnehåll (SPAD): SPAD-mätningarna gav utslag för om krukorna var fortsatt vattnade, eller om vattningen helt upphört (akut torkstress) . SPAD tycktes alltså kunna ge väsentlig information om stress och tillväxtförändring, men för de resultat vi hittills har behöver man då helst mäta över några dagars tid.
I den sista försöksomgången, i växthus och utomhus, visade det sig mycket svårt att få tillväxten att helt avstanna, även i de mest vattenstressade leden och trots helt upphörd bevattning under två veckor. Detta konstaterades genom upprepade mätningar av bladstorleken. Försöket avbröts när plantorna passerat de utvecklingsstadier som var intressanta i projektet, alltså de stadier där kemisk bekämpning hade varit relevant. De mätningar av fluorescens (PAM), respiration (IRGA) och klorofyllinnehåll (SPAD) som ändå genomfördes kunde här inte visa några skillnader i de aktuella mätvariablerna mellan de tre testade fuktnivåerna. Det var heller inte att förvänta då tillväxten fortgick.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Idag används omgivningsfaktorer som markfukt och temperatur som indikatorer på god tillväxt för besprutningsbeslut. Generella anvisningar om dosreduktion i dosnycklar, t ex i Jordbruksverkets årliga guide Kemisk ogräsbekämpning, baseras bl. a på detta. Här ville vi i stället se om egenskaper som kan mätas direkt hos växten kan ge säkrare förutsägelse av hur väl en kemisk bekämpning av ogräs kommer att fungera, vid en viss tidpunkt och under vissa klimatförhållanden.
Försöken visade på intressanta mönster, som bör vara intressanta för vidare forskning som eventuellt i förlängningen kan leda till praktisk tillämpning. Ett generellt problem när det gällde korrelationen mellan vattenstress och mätningar i våra försök var den stora variationen i behandlingar med hög stressnivå. För att metoden ska vara praktiskt användbar krävs att resultaten är entydiga och tillförlitliga, och resultaten visar tyvärr att vi bara delvis har lyckats uppfylla de förutsättningarna. Vi bedömer att den praktiska tillämpningen av resultaten i dag är avlägsen. Till exempel klorofyllfluorescens har visat stor användbarhet när det gäller att bestämma effekten av en redan utförd kemisk bekämpning, men att förutsäga effekten av en planerad bekämpning är betydligt svårare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1528

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress