Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133140
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Magnus Simonsson
Organisation: SLU
E-postadress: magnus.simonsson@slu.se
Telefon: 018-67 12 72
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma P-tillgängligheten i jorden på kort eller lång sikt. Enligt arkivdata gav kalk ökad avkastning i alla försök och i ett av dem även högre P-koncentration i grödan. Jämviktningar av jord och vatten i laboratoriet visade att P-lösligheten var opåverkad eller förbättrad av kalkning på kort sikt (några år), och att kalkningen kunde öka tillgängligheten av P tillsatt genom gödsling på lång sikt (tiotals år). Extraherbarheten av P med s.k. AL-lösning var åtminstone opåverkad, och ibland förbättrad, efter kalkning. Kalkningarna resulterade inte i någon mätbar utarmning av organisk P på lång sikt. Sammanfattningsvis har inga negativa effekter av kalkning på P-tillgänglighet framkommit i den aktuella studien.

Kan markens fosfor bli svårtillgänglig om man kalkar?

Läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag från svensk jordbruksmark måste minska, om man ska komma till rätta med övergödningsproblemen i Östersjön och Västerhavet. Eftersom minst hälften av den utlakade fosforn sitter bunden på markpartiklar som eroderats från jorden, är så kallad strukturkalkning en åtgärd mot fosforutlakning som blivit aktuell på senare år. Den leder till bättre sammanhållning mellan markpartiklar och förhoppningsvis mindre fosforutlakning på sikt. Samtidigt som ett av målen med kalkning traditionellt är att öka tillgängligheten hos markens fosforförråd, har forskningsresultat från laboratorieexperiment visat att kalken i vissa fall ger fastläggning av fosfor i svårtillgängliga former. Eftersom kalkning också stimulerar markmikroorganismernas nedbrytning av organiskt material, kan man också tänka sig att en bortodling av organisk fosfor i jorden bleve följden av en kalkning.

För att belysa fosforns tillgänglighet för grödorna efter en kalkning under fältmässiga förhållanden har vi i det aktuella projektet granskat fyra långliggande fältförsök med varierande givor av kalk och fosforgödsel. De båda äldsta anlades 1936 och 1941 på Lanna försöksgård i Västergötland (jordart: mellanlera); kalkade försöksled fick bränd eller släckt kalk i starten och/eller på 1970-talet (motsvarande 6 ton CaO per ha per tillfälle). Två nyare försök anlades 1962 i Röbäcksdalen (svagt lerig mojord) utanför Umeå respektive Västra Eknö (styv lera) utanför Arboga; de grundkalkades med kalkstensmjöl i starten och har underhållskalkats omkring vart fjärde år därefter (varierande doser motsvarande 6–36 ton CaO per ha genom åren). Våra resultat visar, att i inget av de undersökta försöken har kalkningen lett till några mätbara försämringar av fosfortillgängligheten. Inte heller kan vi se att någon mätbar bortodling av organisk fosfor skulle ha skett.

Slutsatsen bygger på en blandning av undersökningstekniker. Uppgifter från vår försöksdatabas visade att skördarna i samtliga försök ökade med 15–20 % som följd av kalkningarna. Upptaget av fosfor ökade i två av försöken (Röbäcksdalen och Västra Eknö), medan det blev oförändrat i försöken på Lanna; den upptagna fosforn föreföll här eventuellt vara ”utspädd” i en större biomassa, men slumpvariationer i data gör detta svårt att belägga. På bara ett av försöken (Röbäcksdalen) fann vi både ökad skörd och ökad koncentration av fosfor i skördeprodukterna. Enbart skördedata säger alltså inte hela sanningen om hur lätt eller svårt grödan har haft att tillgodogöra sig fosforn.

Därför gjorde vi också jämviktningar med jord och vatten på laboratoriet. Resultaten av dessa visade entydigt att kalkning inte ledde till någon försämrad löslighet hos jordens fosfor, inte ens några enstaka år efter kalkning med bränd eller släckt kalk på Lanna. I flera fall snarare ökade den. På kort sikt gav kalkningar visserligen inte någon förhöjd koncentration fosfor i jämviktslösningen, men att under åren gödsla en kalkad jord tycktes kunna ge en lösligare fosfor än att gödsla en okalkad jord. Den kalkade jorden tycks mindre benägen att binda tillförd fosfor i svårtillgängliga former. Inte heller kunde vi efter kalkning se någon nedgång i det som brukar kallas jordens ”växttillgängliga” fosfor (P-AL). Om man vågar generalisera utifrån våra fyra försöksjordar betyder resultaten, att fosforgödsling är en bättre investering om jorden befinner sig i ett gott kalktillstånd. De innebär också, att man inte behöver öka gödselgivorna med fosfor åren närmast efter en kalkning för att motverka någon fastläggning av fosforn i den nyligen kalkade jorden.

Vad gäller den organiska fosforn, kunde vi skönja viss stimulans av nedbrytningen av organiskt material i marken på ett av de kalkade försöken (något lägre kol/kvävekvot), men i inget fall blev det någon mätbart lägre halt organisk fosfor i det organiska materialet p.g.a. kalkning i de upp till 80 år gamla fältförsöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress