Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133140
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Magnus Simonsson
Organisation: SLU
E-postadress: magnus.simonsson@slu.se
Telefon: 018-67 12 72
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma P-tillgängligheten i jorden på kort eller lång sikt. Enligt arkivdata gav kalk ökad avkastning i alla försök och i ett av dem även högre P-koncentration i grödan. Jämviktningar av jord och vatten i laboratoriet visade att P-lösligheten var opåverkad eller förbättrad av kalkning på kort sikt (några år), och att kalkningen kunde öka tillgängligheten av P tillsatt genom gödsling på lång sikt (tiotals år). Extraherbarheten av P med s.k. AL-lösning var åtminstone opåverkad, och ibland förbättrad, efter kalkning. Kalkningarna resulterade inte i någon mätbar utarmning av organisk P på lång sikt. Sammanfattningsvis har inga negativa effekter av kalkning på P-tillgänglighet framkommit i den aktuella studien.

Kan markens fosfor bli svårtillgänglig om man kalkar?

Läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag från svensk jordbruksmark måste minska, om man ska komma till rätta med övergödningsproblemen i Östersjön och Västerhavet. Eftersom minst hälften av den utlakade fosforn sitter bunden på markpartiklar som eroderats från jorden, är så kallad strukturkalkning en åtgärd mot fosforutlakning som blivit aktuell på senare år. Den leder till bättre sammanhållning mellan markpartiklar och förhoppningsvis mindre fosforutlakning på sikt. Samtidigt som ett av målen med kalkning traditionellt är att öka tillgängligheten hos markens fosforförråd, har forskningsresultat från laboratorieexperiment visat att kalken i vissa fall ger fastläggning av fosfor i svårtillgängliga former. Eftersom kalkning också stimulerar markmikroorganismernas nedbrytning av organiskt material, kan man också tänka sig att en bortodling av organisk fosfor i jorden bleve följden av en kalkning.

För att belysa fosforns tillgänglighet för grödorna efter en kalkning under fältmässiga förhållanden har vi i det aktuella projektet granskat fyra långliggande fältförsök med varierande givor av kalk och fosforgödsel. De båda äldsta anlades 1936 och 1941 på Lanna försöksgård i Västergötland (jordart: mellanlera); kalkade försöksled fick bränd eller släckt kalk i starten och/eller på 1970-talet (motsvarande 6 ton CaO per ha per tillfälle). Två nyare försök anlades 1962 i Röbäcksdalen (svagt lerig mojord) utanför Umeå respektive Västra Eknö (styv lera) utanför Arboga; de grundkalkades med kalkstensmjöl i starten och har underhållskalkats omkring vart fjärde år därefter (varierande doser motsvarande 6–36 ton CaO per ha genom åren). Våra resultat visar, att i inget av de undersökta försöken har kalkningen lett till några mätbara försämringar av fosfortillgängligheten. Inte heller kan vi se att någon mätbar bortodling av organisk fosfor skulle ha skett.

Slutsatsen bygger på en blandning av undersökningstekniker. Uppgifter från vår försöksdatabas visade att skördarna i samtliga försök ökade med 15–20 % som följd av kalkningarna. Upptaget av fosfor ökade i två av försöken (Röbäcksdalen och Västra Eknö), medan det blev oförändrat i försöken på Lanna; den upptagna fosforn föreföll här eventuellt vara ”utspädd” i en större biomassa, men slumpvariationer i data gör detta svårt att belägga. På bara ett av försöken (Röbäcksdalen) fann vi både ökad skörd och ökad koncentration av fosfor i skördeprodukterna. Enbart skördedata säger alltså inte hela sanningen om hur lätt eller svårt grödan har haft att tillgodogöra sig fosforn.

Därför gjorde vi också jämviktningar med jord och vatten på laboratoriet. Resultaten av dessa visade entydigt att kalkning inte ledde till någon försämrad löslighet hos jordens fosfor, inte ens några enstaka år efter kalkning med bränd eller släckt kalk på Lanna. I flera fall snarare ökade den. På kort sikt gav kalkningar visserligen inte någon förhöjd koncentration fosfor i jämviktslösningen, men att under åren gödsla en kalkad jord tycktes kunna ge en lösligare fosfor än att gödsla en okalkad jord. Den kalkade jorden tycks mindre benägen att binda tillförd fosfor i svårtillgängliga former. Inte heller kunde vi efter kalkning se någon nedgång i det som brukar kallas jordens ”växttillgängliga” fosfor (P-AL). Om man vågar generalisera utifrån våra fyra försöksjordar betyder resultaten, att fosforgödsling är en bättre investering om jorden befinner sig i ett gott kalktillstånd. De innebär också, att man inte behöver öka gödselgivorna med fosfor åren närmast efter en kalkning för att motverka någon fastläggning av fosforn i den nyligen kalkade jorden.

Vad gäller den organiska fosforn, kunde vi skönja viss stimulans av nedbrytningen av organiskt material i marken på ett av de kalkade försöken (något lägre kol/kvävekvot), men i inget fall blev det någon mätbart lägre halt organisk fosfor i det organiska materialet p.g.a. kalkning i de upp till 80 år gamla fältförsöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1555

Inverkan av stallgödsel och rajgräsfånggröda på betcystnematoden
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB

Projektnummer: H1144237 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2016

Stallgödselns effekt på betcystnematoden (BCN) mättes i tre fältförsök och ett krukförsök sådda med vårvete. Försöken behandlades med svinflyt, nötflyt resp. NPK-gödsel före sådd. Jordprover togs ut och populationstäthet av BCN analyserades för varje behandling på våren, före sådd och …

Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V0930071 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2016

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman …

Läs mer

Ensilering av grovfoder. Del I - Minskade förluster
Rolf Spörndly, SLU

Projektnummer: V1230024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2016

The application is a part of a bigger campaign at the department with the goal to restrict the losses that occur when ensiling roughages. The invisible losses in bunker silos are above 20 % of the feed. When heating occur even more is discarded. In the project we will investigate the differences in …

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer
Gunnar Larsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2016

Especially for farm plants high upgrading costs result in biogas rarely being an option as fuel for farm tractors, despite the advantages this fuel may have on agriculture in general. However, it is likely that the tractors would work at least equally well if the gas was less purified, reducing the …

Läs mer

Effekt av Genetisk och Fenotypisk Variation i Puccinia striiformis på gulrostens epidemiologi i Sverige
Jonathan Yuen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133036 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2016

Puccinia striiformis causes yellow rust on grasses including wheat, rye, and triticale. Samples of the pathogen were taken in 2012 (353 total) and 2015 (162) and analysed with microsatellite markers (15 in 2012 and 16 in 2015). Race analyses were also undertaken on samples from the same fields in …

Läs mer

Marknadsföring och marknadsskapande av ekologisk produktion och konsumtion
Susanne Sweet, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: H0731009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 april 2016

Målet med denna forskningsstudie är att undersöka aktörsnätverk som antingen möjliggör eller förhindrar grön matkonsumtion med syftet att synliggöra hur grön matkonsumtion produceras. Grunden för studien utgörs av empiriska fallstudier av olika aktörer och aktiviteter inom restaurang och …

Läs mer

Lustgasemission från odling på lerjordar; med en systemanalys över de svenska lustgasemissionerna. /FoU
Leif Klemedtsson, Göteborgs Universitet

Projektnummer: 0248006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 april 2016

Emissionerna av lustgas (N2O) var låga från Lanna, väl under 1 kg ha-1 år-1, och i samma storleksordning som för Logården (Västra Götaland). Emissionerna var därmed inte högre än i övriga EU, snarare lägre, detta än för IPCC-metoden. Det var inga skillnader i emissionerna mellan olika spannmålsslag …

Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå
Erik Sindhöj, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: H1346155 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and …

Läs mer

Det tidiga immunsvaret mot nötkreaturens lungmask, Dictyocaulus viviparus
Anna Lundén, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2016

The cattle lungworm, Dictyocaulus viviparus, can cause severe disease in grazing animals. Since problems caused by the infection tend to increase in both young and adult cattle, new control methods are needed. Repeated infections induce protective immunity, but the mechanisms involved are poorly …

Läs mer

Pollinering i jordbruksgrödor
Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1133010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 mars 2016

Vi undersökte insektspollineringens betydelse för höstrapsskörden i två typer av experiment, ett landskapsexperiment i Sverige och ett burförsök i Italien. Vi såg att skörden ökade med 11 % när honungsbin placerades ut i skånska höstrapsfält, men bara i linjesorter. I motsats till förväntningen att …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress