Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse
finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Urvalsstrategier for produktions- och hälsoegenskaper hos mjölkkor i avelsprogram med kärnbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730323
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 maj 2013
Huvudsökande: Susanne Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanne.eriksson@slu.se
Telefon: 018-672007
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet var främst inriktat på att studera förutsättningarna att nå genetiskt framsteg även i funktionella
egenskaper i avelsprogram med kärnbesättningar. Under projektet har vi använt både datorsimuleringar och
analyserat data från Viken och en försöksbesättning. Dataanalyser och litteraturstudier resulterade i en
rapport med rekommendationer om utökade registreringar vid kärnbesättningen. Resultaten från
simuleringsstudien visade att tjurmoderurvalet inte bidrar till en förbättring, utan snarare försämring, av
fertilitetsegenskaper och mastit med dagens ekonomiska vikter. Fler indikatoregenskaper för juverhälsa och
fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i
funktionella egenskaper, utan förbättrade responsen i proteinavkastning ytterligare. Vidare studier av den
genetiska trenden för fertilitet i fältdata kommer att genomföras. Kärnbesättningars roll i avelsprogram har
förändrats i och med användandet av genomisk selektion.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Susanne Eriksson, SLU, dec. 2010.

URVALSSTRATEGIER FÖR PRODUKTIONS- OCH HÄLSOEGENSKAPER HOS MJÖLKKOR I AVELSPROGRAM MED KÄRNBESÄTTNINGAR.

Vårt syfte med studien var att studera hur ett avelsprogram med kärnavelsbesättning bör utformas för att ge
önskvärda resultat både för produktion och för egenskaper med låg arvbarhet.

Delvis oväntade resultat

Våra resultat visade på försämringar för fertilitets- och juverhälsoegenskaper då vi simulerade
tjurmoderurval och enbart tog hänsyn till härstamningsinformation. Då vi även tog med tjurmödrarnas egna
resultat för proteinavkastning ökade den totala genetiska responsen, medan fertilitets- och
juverhälsoegenskaper försämrades ytterligare.

När vi tog med information om tjurmödrarnas fertilitets- och juverhälsoegenskaper ökade säkerheten för
tjurmödrarnas index, samtidigt som det genetiska framsteget i dessa egenskaper blev ändå mer ogynnsamt.
Istället för att bidra till förbättring av de funktionella egenskaperna bidrog den ytterligare informationen till
att förstärka selektionen för protein i tjurmoderledet och det hade vi inte väntat oss.

Extra egenskaper, indikatoregenskaper för juverhälsa och fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen
bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i funktionella egenskaper i tjurmoderledet, utan förbättrade
responsen i proteinavkastning ytterligare.

Då vi tvingade det genetiska framsteget att vara noll (d.v.s. inte försämras) för viktiga fertilitets- och
juverhälsoegenskaper blev de resulterande indexvikterna för tjurmödrar vad gäller dräktighetsprocent,
intervallet mellan kalvning och första insemination och klinisk mastit betydligt högre, jämfört med de vikter
som används inom den gemensamma nordiska avelsvärderingen (NAV). Det orsakade även en kraftig
försämring av det genetiska framsteget i proteinavkastning i tjurmoderledet.

Data från kärn- och försöksbesättning och datorsimulering

När vi startade studien pekade trenden mot ökad betydelse av kärnbesättningar. Det var känt att utnyttjande
av kärnbesättningar med MOET (multiple ovulation embryo transfer) kan leda till större framsteg i
mjölkproduktionsegenskaper eftersom generationsintervallet kan förkortas och säkerheten i urvalet av
elitkor kan ökas.

Större vikt vid individurval av tjurmödrar förväntades få negativa konsekvenser för hälso- och
fertilitetsegenskaper. Det beror på att de egenskaperna har låga arvbarheter och är ogynnsamt genetiskt
korrelerade med produktionsegenskaper. Vi ville undersöka om det var möjligt att stärka de s.k. funktionella
egenskaperna genom att registrera juverhälsa och fertilitet noggrannare, oftare, eller på nya sätt i en
kärnbesättning jämfört med i fält.

Vi har analyserat fertilitets- och juverhälsodata från kärnbesättningen Viken, däribland
embryospolningsresultat. Vi har även analyserat veckovisa celltalsregistreringar från SLU:s
försöksbesättning Jälla. Detta, tillsammans med litteraturuppgifter, har vi använt detta för att ta fram råd om
registreringar vid kärnbesättningen. I en datasimulering studerade vi olika scenarier för att se om mer
information om fertilitets- och juverhälsoegenskaper registrerade i fält eller med högre arvbarhet i en
kärnbesättning kunde förbättra det genetiska framsteget i tjurmoderledet för egenskaper som
dräktighetsprocent, intervall mellan kalvning och första insemination, reproduktionsstörningar samt
mastitresistens.

Slutsats och råd till näringen och behov av vidare studier

Enligt våra resultat skulle selektion av tjurmödrar med dagens ekonomiska vikter bidra till en försämring av
funktionella egenskaper som fertilitet och juverhälsa. Vid kontakt med näringen har vi inte fått denna
oroande bild bekräftad. Vår studie fokuserade på just selektionen av tjurmödrar och inte övriga
selektionsleds bidrag till genetiska framsteget i hela populationen. I simuleringsstudien använde vi dessutom
en teoretiskt korrekt fullständig multi-trait modell, där djuren avelsvärderas för alla egenskaperna samtidigt.
I dagens praktiska avelsvärdering inom NAV avelsvärderas istället egenskapsgrupperna var för sig. Det har
betydelse för hur olika egenskaper påverkas. Därför har vi börjat studera fältdata för att se hur de verkliga
genetiska trenderna för fertilitetsegenskaper ser ut och hur stor roll valet av modell spelar. Vi fann inget stöd
för att enbart bättre registreringar av egenskaper relaterade till fertilitet och hälsa i kärnavelsbesättningen
skulle kunna motverka en negativ påverkan av tjurmoderselektionen på funktionella egenskaper.

Under projektets gång har förutsättningarna förändrats i och med att selektion baserad på genomiska
avelsvärden har börjat användas, vilket minskar fördelen med kärnbesättningen. Därmed har intresset för
påkostade registreringar i kärnbesättningar minskat, men de råd vi sammanställt om utökade registreringar
av delvis nya egenskaper vid en kärnbesättning kommer till nytta i samband med ett annat SLF-finansierat
projekt om genomisk selektion baserat på uppgifter från speciella mätbesättningar. Vi beräknade t.ex. att
man med tätare registrering av celltal de första 60 dagarna i laktationen skulle man kunna uppnå en nästan
20-procentig ökning i säkerheten i avelsvärderingen. Elektrisk konduktivitet är ett bra komplement till
celltalsmätningar och progesteronmätningar tillsammans med brunstregistreringar och övrig
fruktsamhetsinformation, hull och vikt kan användas för ett förbättrat fruktsamhetsindex. Även ben- och
klövsjukdomar bör registreras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1524

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress