Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730311
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 12 juni 2013
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödklöver som är basen i närproducerat protein, har sviktande uthållighet orsakad av rotröta. Med syfte att klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet jämfördes i två fältförsök under tre skördeår SW Fanny och SW Vivi, vitklöver, käringtand och blålusern i fröblandningar med två- eller treskördesystem. Angrepp av rotröta bestämdes vår och höst. Baljväxthalten var högst i rödklöver de första två åren, trots stora angrepp av rotröta i vall II. Vallår III minskade klöverhalten signifikant och utjämnades mot vitklöver. Vivi skördad två gånger gav större avkastning än Fanny+ cikoria med tre skördar. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av försöksperioden. Rödklöver gav störst totalavkastning över tre vallår. Lägst foderkostnader fanns i rödklöver respektive vitklöver i treskördesystem. Tillförsel av kalk hade ingen inverkan vare sig på skörd eller på utvecklingen av rotröta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Slutrapport för SLF-projekt 0330037 och V0730311

Uthålliga valbaljväxter för miljö-och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Syfte med studien
Rödklöver som är basen i hemmaproducerat protein, har sviktande uthållighet i vallarna. Huvudsyftet var att öka kunskaperna om hur olika baljväxtarter, sortegenskaper, skördesystem och kalkning påverkar odlingssäkerhet och foderkvalitet i treåriga vallar. Vi ville klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet, genom att följa skadans utveckling över tid i olika baljväxtarter, för att finna alternativa baljväxter och om möjligt rödklöversorter som har bättre uthållighet, och som helt eller delvis kan ersätta känsliga sorter.

Resultat
Den totala torrsubstansavkastningen per vallår var större i vall II och vall III jämfört med det första vallåret för alla försöksled. Rödklöver var den baljväxt som gav totalt störst avkastning över samtliga tre vallår. Genom att bestämma baljväxthalt och skörd har vi visat skillnader mellan rödklöversorter. I vall III gav den för Mellansverige förädlade sorten SW Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än SW Fanny + cikoria skördad tre gånger. I övrigt fanns det inga tydliga skillnader mellan SW Fanny och SW Vivi, trots att Vivi gav högre skördar i vall II och vall III, eller mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av skördeperioden. Baljväxthalterna var lägre i första skörd jämfört med återväxtskördarna.
Rödklöver var den baljväxt som påverkades mest av angreppen av rotröta. Resultaten visar att en stor andel av rödklöverplantorna var infekterade av rotröta redan under insåningsåret. Sjukdomsindex i rödklöver var signifikant högre, och varierade mellan 35 och 65, jämfört med de andra baljväxterna där sjukdomsindex varierade mellan 6 och 33 på hösten insåningsåret. Efter andra vallåret var samtliga undersökta rödklöverplantor infekterade och hade omfattande rötor. Det finns ett samband mellan sjukdomsindex på hösten och kommande års avkastning. Blålusern hade större angrepp av rotröta än käringtand och vitklöver som låg på en låg nivå.
Trots stora angrepp av rotröta var baljväxthalten signifikant högre i rödklöverleden i medeltal per vallår de två första vallåren jämfört med vitklöver, käringtand och blålusern. Därefter minskade rödklöverhalten signifikant, från i medeltal 46–56 % till i medeltal 21–35 % vallår III där den högsta andelen representeras av Vivi. Samtidigt utjämnades skillnaden mot vitklöver, som haft en stabil halt varierande mellan 21 och 28 % i medeltal för alla år. Andelen käringtand var lägre än rödklöver samt ofta även lägre än hos vitklöver, och lusernandelen var lägst orsakad av dålig etablering. Uthålligheten hos rödklöver påverkades i denna studie inte tydligt av två- eller treskördesystemen med sorten SW Fanny. Inblandningen av cikoria tillsammans med rödklöver hade ingen skördehöjande effekt och påverkade heller inte sjukdomsangreppet hos rödklöver. Enligt utvärdering i optimeringsprogrammet NorFor har foderstaten baserad på treskördesystemet med rödklöver respektive vitklöver gett lägst foderkostnad.
Kalkning motverkade inte angrepp av rotröta. Vi kunde inte visa tydliga skillnader i angrepp mellan de olika kalkgivorna varken insåningsåret eller de följande vallåren. Vi kunde heller inte påvisa några skördeskillnader i kalkade led. Däremot visade båda kalkgivorna signifikanta effekter på markens pH-värde och innehåll av kalcium (Ca-AL).

Metod
I delprojektet Uthålliga vallfröblandningar anlades två fältförsök 2004 i ekologiska odlingssystem på försöksgårdarna Kvinnersta norr om Örebro och Rådde i Sjuhärad. Försöken skördades under tre vallskördeår 2005–2007. I försöken undersöktes följande fröblandningar och skördefrekvenser per år; a) rödklöver SW Fanny (2 sk), b) rödklöver SW Vivi (2 sk), c) rödklöver SW Fanny (3 sk), d) rödklöver SW Fanny + cikoria Grasslands Puna (3 sk), e) vitklöver SW Sonja (3 sk), f) käringtand Oberhaunstaedter (2 sk) g) blålusern, SW Pondus (3 sk). Av rödklöver såddes 8 kg/ha, vitklöver 4 kg/ha, käringtand 11 kg/ha, lusern 16 kg/ha och av örtväxten cikoria 1 kg/ha. Samtliga baljväxter såddes tillsammans med timotej, SW Alexander 10 kg/ha och ängssvingel SW Kasper 7 kg/ha. Vid varje skördetillfälle bestämdes botaniskt utvecklingsstadium, grönmassan vägdes samt torrsubstans bestämdes och prover togs för bestämning av botanisk sammansättning (insådd baljväxt, övrig baljväxt, gräs, örtogräs och stubb). Näringsinnehållet bestämdes för varje försöksled i vall I–II och för varje observation det avslutande året i vall III. Foderstat i NorFor:s optimeringsprogram har tagits fram för varje led och plats.
Plantprovtagning för bestämning av sjukdomsangrepp gjordes på hösten (nov) insåningsåret (2004) samt både höst (okt–nov) och vår (april) samtliga vallår, samt i Råddeförsöket även efteråret 2008.
I delprojektet Kalkens inverkan på uthålligheten hos rödklöver anlades två fältförsök 2004 på ekologiska fält i Örebro län med varierande pH-värden. Effekten av Nordkalk Aktiv (Nordkalk AB, Landskrona) med en kalkverkan motsvarande 52 % CaO som spreds, jämfördes i kalknivåerna 0, 6 respektive 9 ton ha-1 kalk myllad före sådd. Samma fröblandning och skördesystem som i försöksled a) ovan användes. Observationer, graderingar, provtagningar och växtpatologiska analyser har utförts enligt beskrivning ovan. Jordens pH och Ca-AL bestämdes vid försökets slut hösten 2007.
Slutsatser och råd till näringen
I detta projekt har vi gjort omfattande undersökningar för att följa utvecklingen av rotröta, som orsakas av flera patogena svampar och som bidrar till att rödklöverhalten snabbt minskar över tid i vallproduktionen. Att plantorna blir svagare och känsligare för vinterskador beror på att rotröta utvecklas i roten av svampar som finns i jorden. Genom att bestämma baljväxthalt och avkastning har vi visat skillnader i rödklöversorter. I vall III gav Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än Fanny + cikoria skördad tre gånger. Vi kan konstatera att det är nödvändigt att öka sortprovningen till tre år för att kunna utvärdera potentialen hos en ny sort. Eftersom en rödklövervall kan fixera upp till 200 kg kväve per hektar ur luften, är motor i ekologiska odlingssystem och den viktigaste proteinkällan i mjölkproduktionen, är det ytterst angeläget att rödklöversorter med motståndskraft mot sjukdomar är ett högprioriterat förädlingsmål. Uthålligheten i baljväxtvallar totalt sett kan sannolikt ökas genom att alternera artvalet i baljväxtdominerade växtföljder, med vitklöver, käringtand eller blålusern som lämpliga alternativ till rödklöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress