Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel i ett förändrat klimat - Riskanalys av förluster till yt- och grundvatten.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833488
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 oktober 2014
Huvudsökande: Elisabet Lewan
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Lisbet.Lewan@slu.se
Telefon: 018-672629
Beviljade medel: 1 385 000 SEK

Syftet var att bedöma risken för ökad utlakning av herbicider i en förändrad klimatsituation baserat på modellering, befintliga dataunderlag & klimatscenarier. Studien baseras på en kombination av data från lokal till regional skala, miljöövervakning av pesticider, modellering med MACRO-modellen, en regionaliserad version (MACRO-SE), samt indata från regionala klimatscenarier från SMHI. Resultaten visar att: (1) Valet av vilka temperaturberoende processer som beaktas har betydelse för beräkningar av bekämpningsmedelsläckage i förändrat klimat; (2) Prediktioner av pesticidläckage för en förändrad klimatsituation bör baseras på indata från flera olika globala klimatmodeller; (3) Klimatrelaterade förändringar i markanvändning och grödfördelning kan få större betydelse för framtida risk för herbicidförekomst i grundvattnet jmf direkta klimateffekter, på regional skala. Klimatrelaterad ökning av arealen höstraps och majs förväntas bidra till ökat herbicidläckage från jordbruksmark.

Hur påverkas risken för läckage av bekämpningsmedel av pågående klimatförändring ?

Denna fråga har studerats inom ramen för ett projekt där vi kombinerat modellverktyg som beskriver nedbrytning och transport av bekämpningsmedel i jordbruksmark med data från fältexperiment och miljöövervakning, samt nationella databaser för jordartsfördelning, grödor och användning av bekämpningsmedel. Modellerna (MACRO & MACRO-SE) drivs med klimatdata och kan beräkna läckage av bekämpningsmedel både i nuvarande klimat och med data från t ex SMHI:s klimatscenarier, för olika typer av jordar, grödor och substanser.

Målet var att uppskatta hur risken för utlakning av herbicider till grundvatten kan komma att påverkas av en klimatförändring, inom en intensiv jordbruksregion i södra Sverige. En sådan beräkning kräver en rimlig uppskattning av hur utlakningsrisken ser ut i dagens klimat, baserat på information om jordar, grödor och användning av bekämpningsmedel inom regionen. För den framtida klimatsituationen behöver man beakta de direkta effekterna av förändringar i temperatur och nederbörd som påverkar både nedbrytning och transport av herbicider i marken, men också indirekta effekter såsom klimat-relaterade förändringar i grödval (arealfördelning av grödor) och behov av bekämpning (nya skadedjur och ogräs).

Vi använde en regionaliserad version av MACRO-modellen (MACRO-SE) för att beräkna genomsnittlig herbicidkoncentration i vattnet som transporteras till grundvattnet, inom en jordbruksregion i sydvästra Skåne (Skåne-delen av Götalands södra slättbygder, GSS). Beräkningarna gjordes för alla idag tillåtna herbicider med avseende på användningen i de åtta vanligaste grödorna (höstsäd, vårsäd, höstoljeväxter, sockerbetor, potatis, ärter, majs och våroljeväxter) på de 24 vanligast förekommande jordtyperna i området. Vi jämförde modell-resultaten för nuvarande klimatsituation med observationer inom två miljöövervakningsområden inom regionen och fick god överensstämmelse. Alla modellstudier omfattar flera typer av osäkerhet och möjliga felkällor, men jämförelsen ger en indikation på att våra beräkningar har en viss tillförlitlighet.

För att uppskatta effekter av förändrat klimat på herbicidkoncentrationerna kvantifierade vi effekten för tre olika huvudscenarier:
(A) Direkta effekter av förändrat klimat;
(B) Effekter av förändrat klimat & förändrad markanvändning (ökad areal av höstvete, höstoljeväxter & majs på bekostnad av minskad areal vårsäd och våroljeväxter, samt vall-areal);
(C) Effekter av förändrat klimat, förändrad markanvändning & ökad herbicidanvändning (pga ökad ogräsförekomst, nya ogräs etc).

Våra resultat indikerar att netto-effekten av direkta förändringar i klimatet (främst ökad temperatur och nederbörd) på regional skala, blir närmast försumbar. Ökad nederbörd kan leda till snabba transporter genom marken och högre herbicidkoncentrationer, men detta kompenseras helt eller delvis av att ökad temperatur påskyndar nedbrytningen av herbicider i marken. Lokala skillnader mellan olika typer av jordar och grödor förekommer dock. Samtidigt demonstrerar vi att indirekta effekter i form av ändrad markanvändning och ökat behov av bekämpning kan komma att överskugga klimatets direkta effekter på herbicidläckaget i regionalt perspektiv. Våra resultat indikerar att sådana indirekta effekter kan leda till fördubblad areal i sydvästra Skåne, inom vilken herbicidhalten i vatten som perkolerar till grundvatten överskrider EU:s gränsvärde för bekämpningsmedel i dricksvatten (0.5 g/l). Det är framförallt den troliga ökningen av arealen höstoljeväxter och majs, som förväntas bidra till ökad risk för förhöjda koncentrationer. Resultaten understryker att det är angeläget att utveckla strategier och tekniker för att reducera behovet av bekämpningsmedel i perspektiv av de förändringar i sjukdomstryck, ogräsförekomst och grödval som den pågående klimatförändringen förväntas medföra.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress