Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-003
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 17 september 2018
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 250 000 SEK

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to ensure good ventilation in the stable where temperature, humidity, CO2 and ammonia can be kept at optimal levels.

Recently a digital ammonia sensor was presented that automatically can register the ammonia content in a poultry house and also cope with the harsh working conditions for a long time. It is desirable to demonstrate the new sensor and compare it to the equipment used today to see how well they match. If the sensor is found to work well it could be very helpful in the process of trying to reduce ammonia levels in the stables as it allows continuous measurement for a long time. For this purpose, a demonstration project designed

I Östergötland finns idag ca 1.8 miljoner värphöns och är därmed det län med flest antal värphöns i Sverige. Inom fjäderfäproduktion är det av största vikt att ha ett bra stallklimat för att få välmående djur och en bra produktion. En av de största utmaningarna här är att få till en bra ventilation i stallet där temperatur, luftfuktighet, CO2 och ammoniak kan hållas på optimala nivåer.

Nyligen presenterades en digital ammoniaksensor som automatiskt kan registrera ammoniakhalten löpande i ett fjäderfästall och som även ska klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Det är önskvärt att demonstrera denna nya sensor och testa mot den utrustning som används idag för att se hur väl de stämmer överens. Om denna sensor visar sig fungera bra och skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. I detta syfte har ett demo-projekt utformats.

En ny digital sensor som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i djurstall utvärderades. Mätningar utfördes i två värphönsstall där den nya sensorn jämfördes med reagensrör och pump som är den traditionella metoden för mätning av ammoniak. Resultaten visade att båda mätmetoderna gav mycket liknande resultat och den nya sensorn verkar därmed vara tillförlitlig. Mätningarna visade också att ammoniaknivåerna följer en tydlig dygnsrytm med högst värden mitt på dagen och lägst under natten. Under de kallaste månaderna i studien (nov-mar) var också ammoniaknivåerna som högst. En intervjustudie visade att många äggproducenter någon gång under året får problem med ammoniak och stallklimat. Den nya mätaren kan ge helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniaknivåerna i sina stall samt att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna. Därmed skulle sensorn kunna bidra till ett bättre stallklimat.

Vid nedbrytning av gödsel bildas ammoniak. Under vinterhalvåret, när det blir kallt och fuktigt utomhus, kan det vara svårt att hålla en låg ammoniaknivå i stall där djuren går på en ströbädd där gödsel samlas. Höga ammoniaknivåer påverkar både djur, människor och miljö negativt och man arbetar därför kontinuerligt för att försöka hålla dem nere. Ett problem idag är dock att mätning av ammoniak är tidskrävande och relativt kostsamt om man ska utföra många mätningar. Nyligen lanserades en digital ammoniaksensor som tillverkats av Dräger (DOL53) och som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i ett djurstall. På 2016 års EuroTier-mässa belönades sensorn med ett innovationspris. Sensorn ska, tillskillnad från andra mätare, klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Den kan även kopplas in för att styra klimatsystemet i stallet.

Huvudsyftet med projektet var att testa och utvärdera den nya digitala ammoniaksensorn för att se om den kan användas för tillförlitlig mätning av ammoniak i värphönsstallar. Om sensorn visar sig fungera bra skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. På så vis kan man få betydligt större inblick i vilka olika faktorer som påverkar ammoniakhalten. En intervjustudie gjordes också för kartläggning av vanliga ventilationsproblem i värphönsstallar. Den visade att ventilationssystemen kräver speciell kompetens för att skötas effektivt och att nästan alla som intervjuades upplevde problem med ammoniak och dåligt stallklimat någon gång under året.

Ammoniakmätningar utfördes hos två äggproducenter där den digitala sensorn jämfördes med den traditionella mätmetoden för ammoniak, där man för hand pumpar luften genom ett reagensrör. När man t ex under en timmes tid mätt ammoniakhalterna var 10:e minut blev medeldifferensen mellan den digitala mätaren och reagensrören 0.8 ppm respektive 0.4 ppm i de två stallarna. Resultaten visar alltså att båda mätmetoderna har gett väldigt likartade värden. Därmed ser den nya mätaren ut att ha gett tillförlitliga ammoniakvärden under de sex månader som mätningar har pågått.

När man nu för första gången kunde se hur ammoniaknivåerna förändras över tid, blev det uppenbart att det förekommer en tydlig dygnsrytm. Högst nivåer kunde i studien ses ca 12 h efter att ljuset tänts och lägst när ljuset var släckt. Under ett och samma dygn kunde ammoniaknivåerna växla från drygt 18 ppm till under 8 ppm. Tydligt var att ammoniaktoppen på dagen också sammanföll med toppen av fukt i stallet. Man kunde även se att ammoniaknivåerna förändrades relativt mycket under en längre period och att värdena generellt var lite högre under de kallaste månaderna november till mars.

I det ena stallet var sensorn inkopplad till ventilationssystemet och kunde därmed vara med och styra stallklimatet tillsammans med fukt och temperatur. Till en början upplevde producenten att styrningen fungerade bra då ammoniaksensorn under topparna mitt på dagen drog i gång ventilationen lite extra och därmed drog ner på temperaturen några grader för att sedan gå tillbaka igen när ljuset släcktes. En dag hade dock systemet gått igång för fullt och dragit ner temperaturen till 12 grader i stallet. Då kopplades styrförmågan av ammoniak bort. Detta berodde troligtvis på felaktiga nödlägesinställningar för nivån på ammoniak. Om man har för avsikt att låta ammoniakhalterna vara med och styra ventilationen bör därmed en viss försiktighet vidtas och man bör noggrant se efter inställningarna.

Sammanfattningsvis har den nya sensorn visats ge tillförlitliga värden på ammoniak vid jämförelse med reagensrör. Detta ger helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniakvärdena i sina stall samt en möjlighet att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-621 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Runs of homozygosity brukt på fjordhestpopulasjonene i Norge og Sverige
Nils Ivar Dolvik, NMBU-Norges Miljø- og Biovitenskaplige universitet

Projektnummer: H-14-47-015 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 februari 2018

The project will establish a model for calculation of relationship within and between various Fjord Horse populations (by use of nose swabs to collect DNA), as basis for calculation of future international breeding values by use of BLUP. The establishment of the model is founded on utilizing data …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-619 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-620 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress