Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-003
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 17 september 2018
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 250 000 SEK

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to ensure good ventilation in the stable where temperature, humidity, CO2 and ammonia can be kept at optimal levels.

Recently a digital ammonia sensor was presented that automatically can register the ammonia content in a poultry house and also cope with the harsh working conditions for a long time. It is desirable to demonstrate the new sensor and compare it to the equipment used today to see how well they match. If the sensor is found to work well it could be very helpful in the process of trying to reduce ammonia levels in the stables as it allows continuous measurement for a long time. For this purpose, a demonstration project designed

I Östergötland finns idag ca 1.8 miljoner värphöns och är därmed det län med flest antal värphöns i Sverige. Inom fjäderfäproduktion är det av största vikt att ha ett bra stallklimat för att få välmående djur och en bra produktion. En av de största utmaningarna här är att få till en bra ventilation i stallet där temperatur, luftfuktighet, CO2 och ammoniak kan hållas på optimala nivåer.

Nyligen presenterades en digital ammoniaksensor som automatiskt kan registrera ammoniakhalten löpande i ett fjäderfästall och som även ska klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Det är önskvärt att demonstrera denna nya sensor och testa mot den utrustning som används idag för att se hur väl de stämmer överens. Om denna sensor visar sig fungera bra och skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. I detta syfte har ett demo-projekt utformats.

En ny digital sensor som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i djurstall utvärderades. Mätningar utfördes i två värphönsstall där den nya sensorn jämfördes med reagensrör och pump som är den traditionella metoden för mätning av ammoniak. Resultaten visade att båda mätmetoderna gav mycket liknande resultat och den nya sensorn verkar därmed vara tillförlitlig. Mätningarna visade också att ammoniaknivåerna följer en tydlig dygnsrytm med högst värden mitt på dagen och lägst under natten. Under de kallaste månaderna i studien (nov-mar) var också ammoniaknivåerna som högst. En intervjustudie visade att många äggproducenter någon gång under året får problem med ammoniak och stallklimat. Den nya mätaren kan ge helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniaknivåerna i sina stall samt att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna. Därmed skulle sensorn kunna bidra till ett bättre stallklimat.

Vid nedbrytning av gödsel bildas ammoniak. Under vinterhalvåret, när det blir kallt och fuktigt utomhus, kan det vara svårt att hålla en låg ammoniaknivå i stall där djuren går på en ströbädd där gödsel samlas. Höga ammoniaknivåer påverkar både djur, människor och miljö negativt och man arbetar därför kontinuerligt för att försöka hålla dem nere. Ett problem idag är dock att mätning av ammoniak är tidskrävande och relativt kostsamt om man ska utföra många mätningar. Nyligen lanserades en digital ammoniaksensor som tillverkats av Dräger (DOL53) och som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i ett djurstall. På 2016 års EuroTier-mässa belönades sensorn med ett innovationspris. Sensorn ska, tillskillnad från andra mätare, klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Den kan även kopplas in för att styra klimatsystemet i stallet.

Huvudsyftet med projektet var att testa och utvärdera den nya digitala ammoniaksensorn för att se om den kan användas för tillförlitlig mätning av ammoniak i värphönsstallar. Om sensorn visar sig fungera bra skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. På så vis kan man få betydligt större inblick i vilka olika faktorer som påverkar ammoniakhalten. En intervjustudie gjordes också för kartläggning av vanliga ventilationsproblem i värphönsstallar. Den visade att ventilationssystemen kräver speciell kompetens för att skötas effektivt och att nästan alla som intervjuades upplevde problem med ammoniak och dåligt stallklimat någon gång under året.

Ammoniakmätningar utfördes hos två äggproducenter där den digitala sensorn jämfördes med den traditionella mätmetoden för ammoniak, där man för hand pumpar luften genom ett reagensrör. När man t ex under en timmes tid mätt ammoniakhalterna var 10:e minut blev medeldifferensen mellan den digitala mätaren och reagensrören 0.8 ppm respektive 0.4 ppm i de två stallarna. Resultaten visar alltså att båda mätmetoderna har gett väldigt likartade värden. Därmed ser den nya mätaren ut att ha gett tillförlitliga ammoniakvärden under de sex månader som mätningar har pågått.

När man nu för första gången kunde se hur ammoniaknivåerna förändras över tid, blev det uppenbart att det förekommer en tydlig dygnsrytm. Högst nivåer kunde i studien ses ca 12 h efter att ljuset tänts och lägst när ljuset var släckt. Under ett och samma dygn kunde ammoniaknivåerna växla från drygt 18 ppm till under 8 ppm. Tydligt var att ammoniaktoppen på dagen också sammanföll med toppen av fukt i stallet. Man kunde även se att ammoniaknivåerna förändrades relativt mycket under en längre period och att värdena generellt var lite högre under de kallaste månaderna november till mars.

I det ena stallet var sensorn inkopplad till ventilationssystemet och kunde därmed vara med och styra stallklimatet tillsammans med fukt och temperatur. Till en början upplevde producenten att styrningen fungerade bra då ammoniaksensorn under topparna mitt på dagen drog i gång ventilationen lite extra och därmed drog ner på temperaturen några grader för att sedan gå tillbaka igen när ljuset släcktes. En dag hade dock systemet gått igång för fullt och dragit ner temperaturen till 12 grader i stallet. Då kopplades styrförmågan av ammoniak bort. Detta berodde troligtvis på felaktiga nödlägesinställningar för nivån på ammoniak. Om man har för avsikt att låta ammoniakhalterna vara med och styra ventilationen bör därmed en viss försiktighet vidtas och man bör noggrant se efter inställningarna.

Sammanfattningsvis har den nya sensorn visats ge tillförlitliga värden på ammoniak vid jämförelse med reagensrör. Detta ger helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniakvärdena i sina stall samt en möjlighet att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress