Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar

Status: Avslutat
Projektnummer: R-17-20-003
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 17 september 2018
Huvudsökande: Helene Oscarsson
Organisation: Vreta Kluster AB
E-postadress: helene.oscarsson@vretakluster.se
Telefon: 0703-197643
Beviljade medel: 250 000 SEK

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to ensure good ventilation in the stable where temperature, humidity, CO2 and ammonia can be kept at optimal levels.

Recently a digital ammonia sensor was presented that automatically can register the ammonia content in a poultry house and also cope with the harsh working conditions for a long time. It is desirable to demonstrate the new sensor and compare it to the equipment used today to see how well they match. If the sensor is found to work well it could be very helpful in the process of trying to reduce ammonia levels in the stables as it allows continuous measurement for a long time. For this purpose, a demonstration project designed

I Östergötland finns idag ca 1.8 miljoner värphöns och är därmed det län med flest antal värphöns i Sverige. Inom fjäderfäproduktion är det av största vikt att ha ett bra stallklimat för att få välmående djur och en bra produktion. En av de största utmaningarna här är att få till en bra ventilation i stallet där temperatur, luftfuktighet, CO2 och ammoniak kan hållas på optimala nivåer.

Nyligen presenterades en digital ammoniaksensor som automatiskt kan registrera ammoniakhalten löpande i ett fjäderfästall och som även ska klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Det är önskvärt att demonstrera denna nya sensor och testa mot den utrustning som används idag för att se hur väl de stämmer överens. Om denna sensor visar sig fungera bra och skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. I detta syfte har ett demo-projekt utformats.

En ny digital sensor som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i djurstall utvärderades. Mätningar utfördes i två värphönsstall där den nya sensorn jämfördes med reagensrör och pump som är den traditionella metoden för mätning av ammoniak. Resultaten visade att båda mätmetoderna gav mycket liknande resultat och den nya sensorn verkar därmed vara tillförlitlig. Mätningarna visade också att ammoniaknivåerna följer en tydlig dygnsrytm med högst värden mitt på dagen och lägst under natten. Under de kallaste månaderna i studien (nov-mar) var också ammoniaknivåerna som högst. En intervjustudie visade att många äggproducenter någon gång under året får problem med ammoniak och stallklimat. Den nya mätaren kan ge helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniaknivåerna i sina stall samt att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna. Därmed skulle sensorn kunna bidra till ett bättre stallklimat.

Vid nedbrytning av gödsel bildas ammoniak. Under vinterhalvåret, när det blir kallt och fuktigt utomhus, kan det vara svårt att hålla en låg ammoniaknivå i stall där djuren går på en ströbädd där gödsel samlas. Höga ammoniaknivåer påverkar både djur, människor och miljö negativt och man arbetar därför kontinuerligt för att försöka hålla dem nere. Ett problem idag är dock att mätning av ammoniak är tidskrävande och relativt kostsamt om man ska utföra många mätningar. Nyligen lanserades en digital ammoniaksensor som tillverkats av Dräger (DOL53) och som automatiskt och kontinuerligt kan registrera ammoniakhalten i ett djurstall. På 2016 års EuroTier-mässa belönades sensorn med ett innovationspris. Sensorn ska, tillskillnad från andra mätare, klara de påfrestningar som det innebär att sitta i en stallmiljö under lång tid. Den kan även kopplas in för att styra klimatsystemet i stallet.

Huvudsyftet med projektet var att testa och utvärdera den nya digitala ammoniaksensorn för att se om den kan användas för tillförlitlig mätning av ammoniak i värphönsstallar. Om sensorn visar sig fungera bra skulle den kunna vara till mycket stor hjälp i arbetet med att försöka minska ammoniakhalterna i stallarna då den möjliggör kontinuerlig mätning under mycket lång tid. På så vis kan man få betydligt större inblick i vilka olika faktorer som påverkar ammoniakhalten. En intervjustudie gjordes också för kartläggning av vanliga ventilationsproblem i värphönsstallar. Den visade att ventilationssystemen kräver speciell kompetens för att skötas effektivt och att nästan alla som intervjuades upplevde problem med ammoniak och dåligt stallklimat någon gång under året.

Ammoniakmätningar utfördes hos två äggproducenter där den digitala sensorn jämfördes med den traditionella mätmetoden för ammoniak, där man för hand pumpar luften genom ett reagensrör. När man t ex under en timmes tid mätt ammoniakhalterna var 10:e minut blev medeldifferensen mellan den digitala mätaren och reagensrören 0.8 ppm respektive 0.4 ppm i de två stallarna. Resultaten visar alltså att båda mätmetoderna har gett väldigt likartade värden. Därmed ser den nya mätaren ut att ha gett tillförlitliga ammoniakvärden under de sex månader som mätningar har pågått.

När man nu för första gången kunde se hur ammoniaknivåerna förändras över tid, blev det uppenbart att det förekommer en tydlig dygnsrytm. Högst nivåer kunde i studien ses ca 12 h efter att ljuset tänts och lägst när ljuset var släckt. Under ett och samma dygn kunde ammoniaknivåerna växla från drygt 18 ppm till under 8 ppm. Tydligt var att ammoniaktoppen på dagen också sammanföll med toppen av fukt i stallet. Man kunde även se att ammoniaknivåerna förändrades relativt mycket under en längre period och att värdena generellt var lite högre under de kallaste månaderna november till mars.

I det ena stallet var sensorn inkopplad till ventilationssystemet och kunde därmed vara med och styra stallklimatet tillsammans med fukt och temperatur. Till en början upplevde producenten att styrningen fungerade bra då ammoniaksensorn under topparna mitt på dagen drog i gång ventilationen lite extra och därmed drog ner på temperaturen några grader för att sedan gå tillbaka igen när ljuset släcktes. En dag hade dock systemet gått igång för fullt och dragit ner temperaturen till 12 grader i stallet. Då kopplades styrförmågan av ammoniak bort. Detta berodde troligtvis på felaktiga nödlägesinställningar för nivån på ammoniak. Om man har för avsikt att låta ammoniakhalterna vara med och styra ventilationen bör därmed en viss försiktighet vidtas och man bör noggrant se efter inställningarna.

Sammanfattningsvis har den nya sensorn visats ge tillförlitliga värden på ammoniak vid jämförelse med reagensrör. Detta ger helt nya möjligheter för producenter att hålla sig underrättade om ammoniakvärdena i sina stall samt en möjlighet att lättare utvärdera hur olika insatser påverkar ammoniaknivåerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress