Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utvärdering av modellen "Gården som pedagogisk resurs"

Status: Avslutat
Projektnummer: V1146021
Kategori: Forskningsprogram | Företagande
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 14 oktober 2014
Huvudsökande: Christina Lundström
Organisation: SLU
E-postadress: christina.lundstrom@slu.se
Telefon: 0511-67237
Beviljade medel: 820 000 SEK

Projektet har studerat modeller för utomhuspedagogik på lantbruk, Gården som pedagogisk resurs och Montessoris Erdkinder. Resultaten visar att regelbundna samarbeten mellan skolor och lantbruk kan ge stora vinster vad gäller: 1) Kunskapsutveckling genom starkare koppling mellan teori och praktik, 2) Ökad motivation för lärande, 3) Social träning och utveckling, 4) Ökad förståelse för viktiga sammanhang och människans beroende av naturen. En satsning på utomhuspedagogik i en lantbrukskontext skulle främja engagemang, kunskap och förmåga att agera för en hållbar samhällsutveckling bland morgondagens medborgare, öka intresset hos ungdomar för arbete inom gröna näringar, och påverka ungdomars psykiska hälsa. Om lantbrukare vill samarbeta med en skola bör man använda ”rätt” argument. Den stora potentialen för skolan ligger i att använda matproduktionen som verktyg för lärande och förståelse för grundläggande sammanhang samt att ge eleverna en lärmiljö med stora sociala möjligheter..

Lantbruksnäringen arbetar med att öka intresset för svensk livsmedelsproduktion hos barn och ungdomar genom att vända sig till skolan. Skolans styrdokument har dock få mål som direkt berör lantbruk, men ett uppdrag när det gäller lärande för hållbar utveckling. Då lantbruk och livsmedelsproduktion är centralt för en hållbar samhällsutveckling, finns det goda argument för att arbeta med dessa frågor i skolan. Projekts syfte var att undersöka vad elever lär genom praktiskt arbete med matproduktion på en gård och hur olika former av möten påverkar deras lärande. Projektet är en multipel fallstudie med tre fall. Fallen har varit två skolor med modeller för utomhuspedagogik på lantbruk. En arbetar enligt ”Gården som pedagogisk resurs” och en enligt Montessoris ”Erdkinder”. Det tredje fallet tar upp företagares villkor i samarbeten med skolor. Samtliga fall bygger på enskilda personers starka drivkrafter och övertygelser om värdet med praktiskt lantbruksarbete för skolelever. Det första konceptet är utvecklat tillsammans med Universitetet för Miljö och Biovetenskap, men skulle inte pågå om inte lantbrukaren sett möjligheten, jobbat hårt under många år och mött förståelse för idén i skolan och kommunen. I Varberg grundläggs arbetet i det faktum att rektor och lärare är trygga i Montessoris pedagogiska grundsyn. Skolinspektionens besök 2013, övertygade om att konceptet ryms inom ramen för svensk grundskola. Därmed finns det sannolikt affärsmöjligheter för intresserade lantbrukare genom samarbeten med montessoriskolor. Majoriteten av svenska elever går dock inte i montessoriskolor, även om de har samma behov. Vi menar att med regelbundna och strukturerade samarbeten mellan skolor och lantbruk skulle alla bli vinnare, även om den största vinsten skulle tillfalla individen som deltar i gårdsarbetet och samhället som får kompetentare medborgare. Med livsmedelsproduktion som utgångspunkt för undervisning skulle stora vinster kunna uppnås vad gäller: 1) Kunskapsutveckling genom starkare koppling mellan teori och praktik, 2) Ökad motivation för lärande, 3) Social träning och utveckling, 4) Ökad förståelse för viktiga sammanhang och människans beroende av naturen och dess ekosystemtjänster. Sådan verksamhet kan bedrivas på ett småskaligt jordbruk, men också som en del av ett större företag under förutsättning att det småskaliga med mycket handarbete ges utrymme även i detta sammanhang. 2004-2014 har utsetts av FN till decenniet för lärande om hållbar utveckling. Snart är perioden slut och frågan är vad som kommer i fokus sen. Lärande för hållbar utveckling är minst lika angeläget nu som i början av 2000-talet. Frågan är hur det kommer att prioriteras och benämnas i skolan. Behovet av kunskap om livsmedelsproduktion och dess roll i samhället kommer bara att öka med ett ökat avstånd mellan stad och land. Utmaningen är hur vi kan få beslutsfattare i samhället att förstå vinsten av att utnyttja livsmedelsproduktion som kontext för undervisning, skapa ekonomiskt utrymme för arbetet och mod att flytta ut ur klassrummet? Vi menar att en storskalig satsning skulle främja engagemang, kunskap och förmåga att agera för en hållbar samhällsutveckling bland morgondagens medborgare, konsumenter och beslutsfattare, öka intresset hos ungdomar för att arbeta inom gröna näringar, men också ha betydelse för ungdomars psykiska hälsa. På köpet skulle synen på lantbruket och livsmedelsproduktionen förändras i grunden. Om man som lantbrukare vill samarbeta med en skola menar vi att man ska använda ”rätt” argument i diskussionen. Den stora potentialen för skolan ligger inte främst i att eleverna lär var maten kommer ifrån, utan att använda matproduktionen som verktyg för lärande och förståelse för grundläggande sammanhang samt att ge eleverna en lärmiljö med stora sociala möjligheter. Detta menar vi är något lantbruksorganisationer bör driva och vi hoppas att resultaten och erfarenheterna från detta projekt ska användas som underlag för en sådan utveckling!

 

Antal träffar i projektbanken: 11

Hållbar spannmålsodling med ständiga förbättringar och Lean production
Anna Rydberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: V1146016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2014

V1146016 Hållbar spannmålsodling med ständiga förbättringar och Lean production Anna Rydberg …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress