Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Utveckling av bekämpningsstrategi mot lagringsjukdomar i ekologiskt odlade äpplen och päron, ett samverkansprojekt

Status: Avslutat
Projektnummer: H1356193
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 november 2017
Huvudsökande: Marie Olsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Marie.Olsson@slu.se
Telefon: 040-41 53 51
Medsökande: Lars-Olof Börjesson
Medsökande: Ibrahim Tahir
Beviljade medel: 1 920 000 SEK

Storage diseases, which are caused by different fungi species, decrease the profitability of the Swedish fruit production. New methods are needed to transform the production into organic cultivation. The aim of this project is therefore to develop new strategies of controlling the pathogens in organic production of apples and pears. In this project the most harmful pathogens will be identified, and the sources of fruit infection and time for spreading will be controlled. Different safe strategies for pathogen control will be investigated, e.g. treatment with natural fungicides, ozone, hypochloric acid, and storage with new methods, so-called dynamic atmosphere storage. These actions in combination with educational efforts will lead to decreased losses and better quality. The project will be executed in collaboration with growers, advisory personnel, and personnel at the storage facilities to increase knowledge about pest control and optimal preventive methods.

Lagringsjukdomar som orsakas av olika svamparter minskar den svenska fruktproduktionens lönsamhet. Nya metoder behövs för att växla över till en hållbar effektiv produktion. Detta projekt syftar därför till att utveckla nya bekämpningsstrategier för ekologisk äpple- och päronodling. I detta projekt kommer de mest skadliga svamparna som orsakar skador på frukt under lagring identifieras, och dess smittkällor och spridningsperiod kontrolleras. Olika säkra bekämpningsstrategier kommer att undersökas, bl.a. behandling med naturliga fungicidämnen, ozon, respektive hypoklorsyra, samt lagring med nya metoder, s.k. dynamisk atmosfärslagring. Dessa åtgärder i kombination med utbildningsinsatser inom näringen skall leda till minskade förluster och bättre kvalitet. Projektet kommer utföras i samverkan med odlare, rådgivare och packerie-medarbetare för att höja deras medvetenhet och kompetens om växtskydd och optimala förebyggande åtgärder.

Lagringsjukdomar som orsakas av olika svamparter kan vara resultatet av ett angrepp före skörd eller efter skörd. Resultaten i denna undersökning visar att det finns goda möjligheter att minska förekomst av svampsjukdomar i odlingen samt under lagring. Största delen av lagringsförlusten orsakades av Neofabraea sp. (44 %) och Colletotrichum sp. (30 %) följt av P. expansum (13%). I förebyggande syfte kan fruktträden sprutas med en kombination av tymol och eugenol i lämplig koncentration. Behandling efter skörd med ozon i vatten eller kombination av tymol och eugenol kan också ge minskning av skador under lagring. Viktiga smittspridningskällor är mumifierade frukter som lämnas kvar på träden, samt fallfrukt eller kart som ligger på marken. Regnvatten, vind och insekter bidrar troligen också till smittspridning. Ett kontrollprogram för reducering av smittspridning genom sanering av fruktlådor/bingar och fruktodlingen kan troligen minska förekomst av svampsjukdomar i odling och lager.

Lagringsjukdomar som orsakas av olika svamparter kan antingen vara resultatet av ett angrepp före skörd eller under hanteringen efter skörd. Dessa skador är en av de väsentliga anledningarna till att den svenska fruktproduktionen har en otillräcklig lönsamhet och den ekologiska odlingen står inför allvarliga ekonomiska problem. Under 2014 och 2015 utförde SLU, i samarbete med Äppelriket, ett projekt som syftade till att undersöka antimikrobiell effekt av växtoljor (tymol och eugenol), ozon, hypoklorsyra och varmt vatten på olika typer av svampangrepp i äpple och päron under lagring. Dessutom syftade projektet till att identifiera och bestämma vilka svamparter som orsakar lagringsjukdomar hos äpple och päron i området, samt att identifiera smittkällor i dessa odlingar respektive packerier. I projektet undersöktes antisvampeffekt av de nya alternativa och miljövänliga bekämpningsmedel och metoder för myceltillväxt av svampar (in vitro), svamptillväxt inom frukt (in vivo), efterskördbehandling av frukt och besprutning träden vid olika tillfälle under säsongen. En päronsort (Clara Frijs) och tre äppelsorter (Amorosa, Rubinola och Santana) inkluderades.
Resultaten visade att svampsjukdomen Neofabraea sp., som utvecklas under lagring, var den svamp som orsakade de största förlusterna bland IP-päron respektive ekologiska äpplen. Bitterröta, som orsakas av C. acutatum, observerades som den näst allvarligaste skadegöraren under fruktlagring, följt med grönmögel (som orsakas av svampen P. expansum). Regnvatten, nedfallna kart och frukt, mumifierad frukt, vind- och insektsspridning samt förpackningslådor kan förmodligen vara viktiga smittkällor för dessa svamparter i området. Besprutning av päronträd i en IP-odling och äppleträd i en ekologisk odling, med en blandning av tymol och eugenol, hade den bästa effekten på lagringpotential. Den behandlingen minskade naturligt svampangrepp under lagring utan att orsaka någon negativ effekt på fruktkvalitet (utseende, mjukhet och smak). Att behandla träden sent under säsongen (augusti och/eller september) hade störst effekt, vilket visar att de sista veckorna innan skörd är de mest kritiska för svampangrepp på fält. Ozonbehandling sent i säsongen i fält förbättrade lagringspotentialen av äpple och päron, men effekter på skördeutbyte bör undersökas ytterligare. Efterskördbehandling med växtoljor eller ozon visade samma positiva effekter på äpplens och pärons lagringspotential. Vår studie bekräftade att behandling av frukt med varmt vatten (inte varmare än 54 grader) minskade svampangreppet under lagring. Ozon under 72 timmar (men inte 2 timmar), varmt vatten (57 grader) och hypoklorsyra (400 ppm) orsakade olika skador på fruktskalet och därmed ökade svampangreppet, särskild för P. expansum.
Eftersom behandling av frukt med fungicider (medel som motverkar svamp) efter skörd inte är tillåtet i Sverige, samt antalet tillåtna fungicider för användning innan skörd har minskat, krävs för att utveckla en framgångsrik växtskyddstrategi att nya alternativa och miljövänliga bekämpningsmedel tas fram, liksom att inhämta tillräcklig information om smittkällor, spridningsperiod och faktorer som ökar eller minskar risken av angrepp av dessa skadegörare. Resultaten av detta projekt har en hög angelägenhetsgrad för hela näringen inom produktsegmentet frukt och sannolikt även för andra produktgrupper inom sektorn Trädgård. Det finns idag en strävan från samhälle och myndigheters sida att minska användning av kemiska bekämpningsmedel. Det är därför en angelägen uppgift att finna nya metoder som är effektiva, inte lämnar restämnen efter användning, och som kan svara mot konsumenters efterfrågan av säkra och hållbara produkter.

 

Antal träffar i projektbanken: 1644

Patomorfologi och immunbiologi vid Acquired Equine Polyneuropathy (AEP); en nyckel till etiologin?
Karin Hultin Jäderlund, Norges miljø- og biovitenskaplige universitet (korrekt org nr 969159570, men det tar inte systemet))

Projektnummer: H-14-47-014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2017

Acquired Equine Polyneuropathy (AEP) is a serious herd-related disease of the peripheral nervous system in horses. The aetiology is unclear, but an environmental, probably forage-related factor has been suggested. Unique accumulations in the perikaryon of the myelin-producing Schwann cells are …

Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling
Harry Blokhuis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 juni 2017

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible …

Läs mer

Hur påverkas juverhälsan hos svenska mjölkkor vid infektion med olika arter av koagulasnegativa stafylokocker?
Ann Nyman, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430007 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2017

The second most common finding at a case of subclinical mastitis in dairy cows in Sweden is coagulase negative staphylococci (CNS). Subclinical mastitis causes an increase in somatic cell count which can lead to reduced milk production and early culling. In many countries, CNS the most common …

Läs mer

Metoder för strategisk kontroll och övervakning av resistens hos Fasciola hepatica i Sverige
Johan Höglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2017

Fasciola hepatica, has become an increasingly common parasite of Swedish ruminants. This is believed to be due to climate change in combination with an increased use of wet marginal pastures. At the same time, it cannot be ruled out that the effect of the anthelmintics (flukicides) used to control …

Läs mer

Utvärdering av tränings- och tävlingsunderlag inom hoppsporten
Lars Roepstorff, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1247182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2017

The role of training and competition surfaces as a cause of orthopaedic injury in equestrian disciplines has been given attention over the last years. This has led to a need for objective description of arena properties. With means from FEI, SH and other donating bodies our research group has …

Läs mer

Slutförande av projektet Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar
Susanna Sternberg Lewerin, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1430004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 maj 2017

The proposed project is a completion of a SLF funded project on developing strategies for detection of salmonella, prevention of salmonella infection and increased cost-effectiveness of salmonella eradication, in Swedish dairy herds. The aim is to decrease the prevalence of salmonella in Swedish …

Läs mer

Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster
Kerstin Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1233136 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 april 2017

The aim of this project is to evaluate long term effects of liming with burnt and slaked lime on soil structure and mitigation of phosphorus losses from arable soils. Experiences from practical use indicate that the effects on soil structure can last very long. The studies will be carried out using …

Läs mer

Utveckling av sortprovning av ensilagemajs, kvalitet och riskmanagement
Mårten Hetta, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1260158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 mars 2017

Forage maize is an important forage type for dairy and beef production. Maize is different from other forages due to its physiology, large number of hybrids with variation in maturity, yield and quality. The turnover of the hybrids is high due to that new hybrids are introduced every year. The …

Läs mer

Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå
Maria Stenberg, SLU

Projektnummer: H0941326 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 mars 2017

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är …

Läs mer

Har mjölkfettet en hämmande verkan på mjölkfettsyntesen - och hur kan det i så fall utnyttjas i praktiken?
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1330038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 mars 2017

The prerequisite for sustainable dairy production is persistent lactation and high yield. The trend is fewer but bigger herds with increasing level of automation, like automatic milking (AM). To increase the efficiency in AM, automatic cluster take off can be done at high milk flow levels and with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress